Proverbi 2

1 FIGLIUOL mio, se tu ricevi i miei detti, E riponi appo te i miei comandamenti,

Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,

2 Rendendo il tuo orecchio attento alla Sapienza; [Se] tu inchini il tuo cuore all'intendimento,

Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.

3 E se tu chiami la prudenza, [E] dài fuori la tua voce all'intendimento;

Ty om du far derefter med flit, och beder derom;

4 Se tu la cerchi come l'argento, E l'investighi come i tesori;

Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;

5 Allora tu intenderai il timor del Signore, E troverai la conoscenza di Dio.

Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.

6 Perciocchè il Signore dà la sapienza; Dalla sua bocca [procede] la scienza e l'intendimento.

Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.

7 Egli riserba la ragione a' diritti; [Egli è] lo scudo di quelli che camminano in integrità;

Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;

8 Per guardare i sentieri di dirittura, E custodire la via de' suoi santi.

Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.

9 Allora tu intenderai giustizia, giudicio, E dirittura, [ed] ogni buon sentiero.

Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.

10 Quando la sapienza sarà entrata nel cuor tuo, E la scienza sarà dilettevole all'anima tua;

Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,

11 L'avvedimento ti preserverà, La prudenza ti guarderà;

Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;

12 Per liberarti dalla via malvagia, Dagli uomini che parlano di cose perverse;

Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;

13 I quali lasciano i sentieri della dirittura, Per camminar per le vie delle tenebre;

Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.

14 I quali si rallegrano di far male, [E] festeggiano nelle perversità di malizia;

De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;

15 I quali [son] torti nelle lor vie, E traviati ne' lor sentieri.

Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;

16 Per iscamparti [ancora] dalla donna straniera; Dalla forestiera [che] parla vezzosamente;

Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;

17 La quale ha abbandonato il conduttor della sua giovanezza, Ed ha dimenticato il patto del suo Dio.

Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;

18 Conciossiachè la casa di essa dichini alla morte, Ed i suoi sentieri a' morti.

Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;

19 Niuno di coloro ch'entrano da essa non ne ritorna, E non riprende i sentieri della vita.

Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;

20 Acciocchè [ancora] tu cammini per la via de' buoni, Ed osservi i sentieri de' giusti.

Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.

21 Perciocchè gli [uomini] diritti abiteranno la terra, E gli [uomini] intieri rimarranno in essa.

Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;

22 Ma gli empi saranno sterminati dalla terra, E i disleali ne saranno divelti.

Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.