< Matteo 20 >

1 «Il regno dei cieli è simile a un padrone di casa che uscì all'alba per prendere a giornata lavoratori per la sua vigna.
Förty himmelriket är likt enom husbonda, som gick ut bittida om morgonen, till att leja sig arbetare i sin vingård.
2 Accordatosi con loro per un denaro al giorno, li mandò nella sua vigna.
Och när han hade varit öfverens med arbetarena om en viss dagspenning, sände han dem i sin vingård.
3 Uscito poi verso le nove del mattino, ne vide altri che stavano sulla piazza disoccupati
Sedan gick han ut vid tredje stunden, och såg några andra ståndande fåfänga på torget;
4 e disse loro: Andate anche voi nella mia vigna; quello che è giusto ve lo darò. Ed essi andarono.
Och sade till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, vill jag gifva eder.
5 Uscì di nuovo verso mezzogiorno e verso le tre e fece altrettanto.
Och de gingo. Och åter gick han ut vid sjette och nionde stunden, och gjorde sammaledes.
6 Uscito ancora verso le cinque, ne vide altri che se ne stavano là e disse loro: Perché ve ne state qui tutto il giorno oziosi?
Men vid den ellofte stundena gick han ut, och fann några andra ståndande fåfänga, och sade till dem: Hvi stån I här hela dagen fåfänge?
7 Gli risposero: Perché nessuno ci ha presi a giornata. Ed egli disse loro: Andate anche voi nella mia vigna.
De sade till honom: Ty ingen hafver lejt oss. Då sade han till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, skolen I få.
8 Quando fu sera, il padrone della vigna disse al suo fattore: Chiama gli operai e dà loro la paga, incominciando dagli ultimi fino ai primi.
När aftonen kom, sade vingårdsherren till sin skaffare: Kalla fram arbetarena, och gif dem deras lön, begynnandes på de sista, intill de första.
9 Venuti quelli delle cinque del pomeriggio, ricevettero ciascuno un denaro.
Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.
10 Quando arrivarono i primi, pensavano che avrebbero ricevuto di più. Ma anch'essi ricevettero un denaro per ciascuno.
Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.
11 Nel ritirarlo però, mormoravano contro il padrone dicendo:
Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;
12 Questi ultimi hanno lavorato un'ora soltanto e li hai trattati come noi, che abbiamo sopportato il peso della giornata e il caldo.
Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.
13 Ma il padrone, rispondendo a uno di loro, disse: Amico, io non ti faccio torto. Non hai forse convenuto con me per un denaro?
Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?
14 Prendi il tuo e vattene; ma io voglio dare anche a quest'ultimo quanto a te.
Tag det dig tillhörer, och gack din väg; men jag vill gifva denna sista så mycket som dig.
15 Non posso fare delle mie cose quello che voglio? Oppure tu sei invidioso perché io sono buono?
Eller må jag icke göra uti min ting hvad jag vill? Ser du fördenskull illa ut, att jag så god är?
16 Così gli ultimi saranno primi, e i primi ultimi».
Alltså varda de ytterste de främste, och de främste de ytterste. Ty månge äro kallade; men få äro utvalde.
17 Mentre saliva a Gerusalemme, Gesù prese in disparte i dodici e lungo la via disse loro:
Och så drog Jesus upp till Jerusalem, och tog de tolf Lärjungarna till sig på vägen, och sade till dem:
18 «Ecco, noi stiamo salendo a Gerusalemme e il Figlio dell'uomo sarà consegnato ai sommi sacerdoti e agli scribi, che lo condanneranno a morte
Si, vi farom upp till Jerusalem, och menniskones Son skall öfverantvardas dem öfversta Prestomen, och dem Skriftlärdom; och de skola döma honom till döden.
19 e lo consegneranno ai pagani perché sia schernito e flagellato e crocifisso; ma il terzo giorno risusciterà».
Och de skola öfverantvarda honom Hedningomen, till att begabbas, och hudflängas, och korsfästas; och tredje dagen skall han uppstå igen.
20 Allora gli si avvicinò la madre dei figli di Zebedèo con i suoi figli, e si prostrò per chiedergli qualcosa.
Då steg Zebedei söners moder fram till honom med sina söner, tillbad honom, och begärade något af honom.
21 Egli le disse: «Che cosa vuoi?». Gli rispose: «Dì che questi miei figli siedano uno alla tua destra e uno alla tua sinistra nel tuo regno».
Då sade han till henne: Hvad vill du? Sade hon till honom: Låt dessa två mina söner sitta i ditt rike; den ena på dina högra hand, och den andra på dina venstra.
22 Rispose Gesù: «Voi non sapete quello che chiedete. Potete bere il calice che io sto per bere?». Gli dicono: «Lo possiamo».
Då svarade Jesus, och sade: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag skall dricka, och döpas med det dopet, som jag döpes med? Då sade de till honom: Ja, väl.
23 Ed egli soggiunse: «Il mio calice lo berrete; però non sta a me concedere che vi sediate alla mia destra o alla mia sinistra, ma è per coloro per i quali è stato preparato dal Padre mio».
Sade han till dem: Min kalk skolen I visst dricka, och döpas med det dop, som jag döpes med; men sitta på mina högra hand och venstra står icke mig till att gifva, utan dem som det tillredt är af minom Fader.
24 Gli altri dieci, udito questo, si sdegnarono con i due fratelli;
När de tio det hörde, vordo de misslynte på de två bröderna.
25 ma Gesù, chiamatili a sé, disse: «I capi delle nazioni, voi lo sapete, dominano su di esse e i grandi esercitano su di esse il potere.
Då kallade Jesus dem till sig, och sade: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de som herrar äro, hafva magtena.
26 Non così dovrà essere tra voi; ma colui che vorrà diventare grande tra voi, si farà vostro servo,
Så skall det icke vara ibland eder; utan den, som vill vara mägtig ibland eder, han vare edar tjenare.
27 e colui che vorrà essere il primo tra voi, si farà vostro schiavo;
Och hvilken ibland eder vill vara den främste, han vare edar dräng.
28 appunto come il Figlio dell'uomo, che non è venuto per essere servito, ma per servire e dare la sua vita in riscatto per molti».
Såsom menniskones Son är icke kommen, på det han vill låta tjena sig, utan att han vill tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.
29 Mentre uscivano da Gerico, una gran folla seguiva Gesù.
Och när de gingo utaf Jericho, följde honom mycket folk.
30 Ed ecco che due ciechi, seduti lungo la strada, sentendo che passava, si misero a gridare: «Signore, abbi pietà di noi, figlio di Davide!».
Och si, två blinde såto vid vägen; och när de hörde, att Jesus gick der fram, ropade de, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.
31 La folla li sgridava perché tacessero; ma essi gridavano ancora più forte: «Signore, figlio di Davide, abbi pietà di noi!».
Men folket näpste dem, att de skulle tiga. Då ropade de dessmer, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.
32 Gesù, fermatosi, li chiamò e disse: «Che volete che io vi faccia?».
Då stadnade Jesus, och kallade dem, och sade: Hvad viljen I, att jag skall göra eder?
33 Gli risposero: «Signore, che i nostri occhi si aprano!».
De sade till honom: Herre, att vår ögon måtte öppnas.
34 Gesù si commosse, toccò loro gli occhi e subito ricuperarono la vista e lo seguirono.
Då varkunnade sig Jesus öfver dem, och tog på deras ögon; och straxt fingo de sina syn, och följde honom.

< Matteo 20 >