< Giobbe 26 >

1 Giobbe rispose:
Job svarade, och sade:
2 Quanto aiuto hai dato al debole e come hai soccorso il braccio senza forza!
Hvem äst du biståndig? Dem som ingen magt hafver? Hjelper du honom, som ingen starkhet hafver i armenom?
3 Quanti buoni consigli hai dato all'ignorante e con quanta abbondanza hai manifestato la saggezza!
Hvem gifver du råd? Dem som intet vet? Och du bär fram dina stora gerningar?
4 A chi hai tu rivolto la parola e qual è lo spirito che da te è uscito?
För hvem talar du? Och inför hvem går anden ifrå dig?
5 I morti tremano sotto terra, come pure le acque e i loro abitanti.
De Reser ängslas under vattnen, och de som när dem bo.
6 Nuda è la tomba davanti a lui e senza velo è l'abisso. (Sheol h7585)
Helvetet är bart för honom, och förderfvet hafver intet öfvertäckelse. (Sheol h7585)
7 Egli stende il settentrione sopra il vuoto, tiene sospesa la terra sopra il nulla.
Han sträcker ut nordet på ingo, och hänger jordena uppå intet.
8 Rinchiude le acque dentro le nubi, e le nubi non si squarciano sotto il loro peso.
Vattnet samkar han i sina skyar, och skyarna remna icke derunder.
9 Copre la vista del suo trono stendendovi sopra la sua nube.
Han håller sin stol, och utbreder sin sky derföre.
10 Ha tracciato un cerchio sulle acque, sino al confine tra la luce e le tenebre.
Han hafver satt ett mål om vattnet, intilldess ljus och mörker blifver ändadt.
11 Le colonne del cielo si scuotono, sono prese da stupore alla sua minaccia.
Himmelens stodar skälfva, och gifva sig för hans näpst.
12 Con forza agita il mare e con intelligenza doma Raab.
För hans kraft varder hafvet hasteliga stormande, och för hans klokhet stillar sig hafsens höghet.
13 Al suo soffio si rasserenano i cieli, la sua mano trafigge il serpente tortuoso.
På himmelen varder det klart igenom hans väder, och hans hand drifver bort hvalfisken.
14 Ecco, questi non sono che i margini delle sue opere; quanto lieve è il sussurro che noi ne percepiamo! Ma il tuono della sua potenza chi può comprenderlo?
Si, alltså går det till med hans gerningar; men hvad besynnerligit hafve vi derutinnan hört? Ho kan förstå hans magts dunder?

< Giobbe 26 >