< Luka 21 >

1 U Yesu akagoza akaaona itunja niagole akazeika masongeelyo ao mukiuto.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Akamuona musungu ung'wi mushilwa akazeki mkumba akaziika mpia ibiili.
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 Kululo akalunga, “Tai numuie, umushilwa uyu nikinkumba uikile idu kukila ihi nazaaikile.
Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 Awa ihi apumilye imasongeelye kunsoko aiatite maintu idu, ingi umushilwa uyu aupumilye impia yihi kunsoko zizo autite.”
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
5 Niang'wi akazilunga itekeelo, nailinoneigwe na magwe nimaza nimasongeelyo aantu akalunga,
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 “Kua nkani izi, aya nimukamaona, mahiku azile, nikutile igwe ata nilig'wi nilizizalekwa migulya nigwe ningiza nishalizizakumulwa. “
"Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
7 Kululo ikamukolya, ikalunga, “Mumanyisi inkani izi izi eapumila nali? Hangi kilingasiilyo ki ni ka nkani nikikoli pakupe kupumila?”
Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
8 U Yesu akasusha, “Mutule miho muleke kukongwa, kunsoko idu akupembya kukiila lina lane aze lunga ingi nene ni matungo ahugeela” Muleke kuatyata.
Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Anga mija uulugu nuwilei muleke kugopa, kunsoko inkani izi mpaka ipumile hanza, ingi impelo izizeikili kupumila.”
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
10 Sunga akaaila, “Ihi ikuuka kikua nihi nzuya, nutemi kua utemi.
Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 Izitula ni matetemeko makulu, ni nzala ni ndwala niampuku muisali, izitula ninkani yakogopa, niilingasiilyo niakogopa kupuma kilunde.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 Ingi gwa ntongeela ankani izi yihi, akuikila imikono ao migulya anyu nukumaja, kumutwala mumatekeelo nu muitungo, kumuleta kuntongeela a temi nawa niatite uhumi kunsoko a lina lane.
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 Ili likuluguilwa lyoma nila wihengi wanyu.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 Kululo lamuli munkolo yanyu muleka kutula nimasigo.
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 Kunsoko kumupa inkani muhugu, nialugu anyu ihi nishaakuhuma kumigilya nukumihita.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 Ingi gwa muzizahitwa nia leki anyu, anyandugu anyu, antu akitaitu, ahumba eitu, hangi niang'wi azi bulagwa.
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 Mukuhukilwa nu kila umuntu kunsoko alina lane.
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 Kululo gwa ingi kutili ata isingi niliing'wi nuitwe lanyu nukuzizalimila.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 Kua ugimya wanyu mukuiguna inkolo yanyu.
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 Anga maona i Yerusalemu apiling'wa nia homi, ingi gwa lingi kina ugazanji wake wahugeela.
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 Pang'wanso ao niakoli ku Yudea amankiile mumalugulu, nao niakoli pakati akisali ahege, hangi aleke kualeka ao niakoli muisali kingila.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 Nsoko aya mahiku akulipisha, kina inkani yihi naiyandikilwe ihuma kukondaniila.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 Isatiko lao ao niakite inda nao niakonsha mumahiku nanso! Kunsoko izetula nu lwago luhiku mihi, nikililo kuantu awa.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 Hangi akugwa kua nsonge nia panga, hangi akuholwa usese ku ihi ihi, ni Yerusalemu ikupambatwa niantu nishaahuie, sunga imatungo na aantu nishaahuie nizikondanila.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 Izezeikoli ilingasiilyo mu lyoa, ng'weli ni nzota. Numihi izeze lukoli lwago mahi, azihita kulongola kunsoko amulilo nualuzi ni maingo.
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 Antu azitula gwa kiteta kunsoko akagopa makani ayo nazilepumila mihi, nsoko ingulu yilunde ize hingisigwa.
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 Sunga azemuona ung'wana wang'wa Adamu azuzile mumalunde ni ngulu nuukulu nuakigulu.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 Ingi imakani aya anga andya kupumila, imiki, humbuli imatwe anyu, kunsoko uguniki wanyu wahugeela pakupe.”
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
29 U Yesu akaaila kua mpyani, “Ugozi umuti, ni mite ihi.
Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 Iga andye kutegeta, miona unyenye nukulinga kina kipasu kikoli pakupe.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 Ingi uu anga maona inkani izi yakapumila nunye lingi kina utemi wa kigulu wahugula.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 Tai, numuie, uwileli uwu shaukukila, sunga inkani izi yihi nizizapumila.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 Unkumbigulu ni ukukila, ingi inkani yane shaikukila lukulu.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 Kululo igozi unyenye, inkolo yanyu izeileke kulemeligwa nuubi ugala magai, nulwago nula mihi kunsoko uluhiku nulanso luzizilumbane kuza.
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 Uzetula anga umuntego, kua kita umuntu nuikie mihi ihi.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 Ingi mihambe kumatungo ihi, mulompe kutula mikomu kukonda kumatyaga aya ihi nazepumila, nukimika kuntongeela a ng'wana wang'wa Adamu.”
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
37 Kululo matungo ang'ung'wi akapuma kunzi, akenda kulompa mlugulu nulitangwa Mizeituni.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Antu ihi ikamuhanga ikidaudau ikamutegeelya akazukoli mitekeelo.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

< Luka 21 >