< Kanta ni Solomon 5 >

1 Napanak iti hardinko, kabsatko a babai, o nobiak; Inummongko ti mirak agraman iti rekadok. Kinnankon ti balay ti dirok agraman ti dirok; Ininomkon ti arakko ken ti gatasko. Manganka gayyem. Manganka gayyem; uminomka a siwayawaya, ay-ayatek. Kasarsarita ti babai ti bagina
"Ja, jag kommer till min lustgård, du min syster, min brud; jag hämtar min myrra och mina välluktande kryddor, jag äter min honungskaka och min honung, jag dricker mitt vin och min mjölk." ---- Äten, I kära, och dricken, ja, berusen eder av kärlek.
2 Nakaturogak ngem nakariing ti pusok iti maysa a tagtagainep. Adda ti timek ti ay-ayatek nga agtuktuktok a kunkunana, “Ilukatannak, kabsatko a babai, ay-ayatek, o kalapatik, o awan pagkuranganna nga ay-ayatek, ta nabasa ti ulok gapu iti linnaaw, nabasa ti buokko gapu iti lammiis ti rabii.”
Jag låg och sov, dock vakade mitt hjärta. Hör, då klappar min vän på dörren: "Öppna för mig, du min syster, min älskade, min duva, min fromma; ty mitt huvud är fullt av dagg, mina lockar av nattens droppar."
3 “Inussobko ti kagayko; masapul kadi nga isuotko manen? Binuggoakon dagiti sakak; masapul kadi a rugitak manen dagitoy?”
"Jag har lagt av mina kläder; skulle jag nu åter taga dem på mig? Jag har tvagit mina fötter; skulle jag nu orena dem?"
4 Iniggaman ti ay-ayatek iti paglukatan ti ridaw, ket nariing ti pusok kenkuana.
Min vän räckte in sin hand genom luckan; då rördes mitt hjärta över honom.
5 Bimmangonak tapno lukatak ti ridaw para iti ay-ayatek; agtedtedted ti mira kadagiti imak, nabasa dagiti ramayko kadagiti alingasaw ti mira, iti pagiggaman ti ridaw.
Jag stod upp för att öppna för min vän, och mina händer dröpo av myrra, mina fingrar av flytande myrra, som fuktade rigelns handtag.
6 Inlukatko ti ridaw para iti ay-ayatek, ngem timmalikod ti ay-ayatek ket nakapanawen. Nalmes ti pusok; naawananak iti namnama. Binirokko isuna ngem saanko isuna a masarakan; inayabak isuna, ngem saannak a sinungbatan.
Så öppnade jag för min vän, men min vän var borta och försvunnen. Min själ blev utom sig vid tanken på hans ord. Jag sökte honom, men fann honom icke; jag ropade på honom, men han svarade mig icke.
7 Nakitadak dagiti lallaki nga agwanwanawan iti siudad; dinanog ken sinugatdak; dagiti agbanbantay iti ngatoen dagiti pader ket innalada ti kagayko. Kasarsarita ti balasang dagiti babbai iti siudad
Väktarna mötte mig, där de gingo omkring i staden, de slogo mig, de sårade mig; de ryckte av mig min mantel, väktarna på murarna.
8 Kayatko nga agkarikayo, annak a babbai ti Jerusalem, a no masarakanyo ti ay-ayatek, ibagayo kenkuana nga agsakitak gapu iti ayatko kenkuana. Kasarsarita dagiti babbai ti siudad ti balasang
"Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, om I finnen min vän, så sägen -- ja, vad skolen I säga honom? Att jag är sjuk av kärlek!"
9 Kasano a nasaysayaat ti ay-ayatem ngem iti sabali pay a lalaki nga ayaten, sika a kapipintasan kadagiti babbai? Apay a nasaysayaat ti ay-ayatem ngem iti sabali pay a lalaki nga ayaten, a kiddawem kadakami nga agkarikami a kas iti daytoy? Kasarsarita ti balasang dagiti babbalasang iti siudad
"Vad är då din vän förmer än andra vänner, du skönaste bland kvinnor? Vad är din vän förmer än andra vänner, eftersom du så besvär oss?"
10 Ti ay-ayatek ket napudaw ken lumabbaga, kangrunaan kadagiti sangapulo a ribu.
"Min vän är strålande vit och röd, härlig framför tio tusen.
11 Kasudian a balitok ti ulona; kulot ken nangisit a kasla uwak ti buokna.
Hans huvud är finaste guld, hans lockar palmträdsvippor, och svarta såsom korpen.
12 Dagiti matana ket kasla kadagiti kalapati iti igid dagiti waig, nadigos iti gatas, naiyurnos a kasla kadagiti alahas.
Hans ögon likna duvor invid vattenbäckar, duvor som bada sig i mjölk och sitta invid bräddfull rand.
13 Dagiti pingpingna ket kasla pagmulaan dagiti rekado, nga agpatpataud iti nabanglo nga ayamuom. Dagiti bibigna ket kasla kadagiti lirio, nga agar-aruyot iti mira.
Hans kinder liknar välluktrika blomstersängar, skrin med doftande kryddor. Hans läppar äro röda liljor; de drypa av flytande myrra.
14 Nagsippukel dagiti takkiagna nga addaan iti balitok a naarkusan kadagiti napapateg a bato; ti tianna ket kasla marfil a nakalupkopan kadagiti safiro.
Hans händer äro tenar av guld, besatta med krysoliter. Hans midja är formad av elfenben, övertäckt med safirer.
15 Dagiti luppona ket kasla kadagiti adigi a marmol, a naisaad kadagiti batay a puro a balitok; ti langana ket kasla iti Libano, a napili a kas kadagiti sedro.
Hans ben äro pelare av vitaste marmor, som vila på fotstycken av finaste guld. Att se honom är såsom att se Libanon; ståtlig är han såsom en ceder.
16 Ti ngiwatna ti kasasam-itan; naimnas isuna. Daytoy ti ay-ayatek, ken ti gayyemko, annak a babbai dagiti tattao ti Jerusalem.
Hans mun är idel sötma, hela hans väsende är ljuvlighet. Sådan är min vän, ja, sådan är min älskade, I Jerusalems döttrar."

< Kanta ni Solomon 5 >