< Lucas 10 >

1 Itatta, kalpasan dagitoy nga banbanag, nangdutok ti Apo iti pitopulo a dadduma pay, ket imbaonna ida a sagdudua nga umuna iti kada siudad ken lugar nga panggepna mismo nga papanan.
Then, after these things, the Lord also designated another seventy-two. And he sent them in pairs before his face, into every city and place where he was to arrive.
2 Kinunana kadakuada, “Nagadu iti maapit, ngem bassit dagiti trabahador. Ngarud, darasenyo a mangikararag iti Apo ti panagapit, tapno mangibaon iti adu nga trabahador iti panagapitna.
And he said to them: “Certainly the harvest is great, but the workers are few. Therefore, ask the Lord of the harvest to send workers into his harvest.
3 Mapankayon iti dalanyo. Kitaenyo, ibaonkayo a kas kadagiti kordero iti nagtetengngaan dagiti lobo.
Go forth. Behold, I send you out like lambs among wolves.
4 Saan kayo nga mangitugot iti kuarta, kambong, wenno sandalyas, ken saan kayo nga kumablaaw iti siasinoman iti dalan.
Do not choose to carry a purse, nor provisions, nor shoes; and you shall greet no one along the way.
5 Iti sadinoman nga balay a sumrekanyo, ibagayo nga umuna, 'Kapia koma ti maadda iti daytoy nga balay.'
Into whatever house you will have entered, first say, ‘Peace to this house.’
6 No adda ti tao iti kapia sadiay, mapan kenkuana dayta nga kapiayo, ngem no awan, agsubli kadakayo.
And if a son of peace is there, your peace will rest upon him. But if not, it will return to you.
7 Agtalinaed kayo iti dayta nga balay, ket kanen ken inumenyo ti aniaman nga idasarda, agsipud ta iti trabahador ket adda karbenganna iti tangdanna. Saan kayo nga agbalaybalay.
And remain in the same house, eating and drinking the things that are with them. For the worker is worthy of his pay. Do not choose to pass from house to house.
8 Sadinoman nga siudad a sumrekanyo, ket awaten dakayo, kanenyo no ania ti maidasar kadakayo,
And into whatever city you have entered and they have received you, eat what they set before you.
9 ken paimbagenyo dagiti masakit nga adda sadiay. Ibagayo kadakuada, 'Ti pagarian ti Dios ket immasidegen kadakayo.'
And cure the sick who are in that place, and proclaim to them, ‘The kingdom of God has drawn near to you.’
10 Ngem sadinoman nga siudad a sumrekanyo, ket saan dakayo nga awaten, rumuar kayo kadagiti kalkalsadana ket ibagayo,
But into whatever city you have entered and they have not received you, going out into its main streets, say:
11 'Uray pay dagiti tapok nga nagtaud iti siudadyo nga dimket kadagiti saksakami ket punasenmi a maibusor kadakayo! Ngem ammuenyo daytoy: Ti pagarian ti Dios ket immasidegen.'
‘Even the dust which clings to us from your city, we wipe away against you. Yet know this: the kingdom of God has drawn near.’
12 Ibagak kadakayo nga inton dumteng ti aldaw ti panagukom, ad-adda nga maibturan pay iti para iti Sodoma ngem para iti dayta nga siudad.
I say to you, that in that day, Sodom will be forgiven more than that city will be.
13 Asika pay, Corazin! Asika pay, Betsaida! No dagiti nakaskasdaaw nga aramid nga naaramid kadakayo ket naaramid sadiay Tiro ken Sidon, nagbabawida koman idi pay laeng, a nakatugaw iti sako ken dapdapo.
Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! For if the miracles that have been wrought in you, had been wrought in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in haircloth and ashes.
14 Ngem ad-adda nga maibturan pay iti para iti Tiro ken Sidon inton pannakaukom ngem iti para kadakayo.
Yet truly, Tyre and Sidon will be forgiven more in the judgment than you will be.
15 Sika, Capernaum, panpanunotem kadi nga maitan-okka idiay langit? Saan, maipababa kanto nga maipan idiay hades. (Hadēs g86)
And as for you, Capernaum, who would be exalted even up to Heaven: you shall be submerged into Hell. (Hadēs g86)
16 Iti dumdumngeg kadakayo ket dumdumngeg met kaniak; ket iti manglaksid kadakayo ket linaksidnak met; ket iti manglaksid kaniak, linaksidna ti nangibaon kaniak.”
Whoever hears you, hears me. And whoever despises you, despises me. And whoever despises me, despises him who sent me.”
17 Dagiti pitopulo ket nagsubli a siraragsak, kunada, “Apo, uray dagiti demonio ket nagpaituray kadakami babaen iti naganmo.”
Then the seventy-two returned with gladness, saying, “Lord, even the demons are subject to us, in your name.”
18 Kinuna ni Hesus kadakuada, “Binuybuyak ti pannakatinnag ni Satanas a kas kimat a naggapo idiay langit.
And he said to them: “I was watching as Satan fell like lightning from heaven.
19 Kitaenyo, intedko kadakayo iti turay nga mangpayat kadagiti uleg ken manggagama, ken mangituray kadagiti amin nga pannakabalin ti kabusor, ket awan ti makadangran kadakayo iti uray aniaman nga wagas.
Behold, I have given you authority to tread upon serpents and scorpions, and upon all the powers of the enemy, and nothing shall hurt you.
20 Uray no kasta, saan kayo nga agragsak iti daytoy laeng, a dagiti espiritu ket nagpaituray kadakayo, ngem ad-adda pay nga agragsak kayo ta naikitikiten dagiti nagnaganyo sadi langit.”
Yet truly, do not choose to rejoice in this, that the spirits are subject to you; but rejoice that your names are written in heaven.”
21 Iti dayta met laeng nga kanito, kasta launay ti ragsakna iti Espiritu Santo, ket kinunana, “Daydayawen ka, O Ama, Apo iti langit ken daga, gapu ta inlimed mo dagitoy nga banbanag kadagiti nasirib ken addaan pannakaawat, ket impakaammom dagitoy kadagiti saan nga nasuruan, kas kadagiti ubbing nga babassit. Wen, Ama, ta daytoy ket makaay-ayo iti imatang mo.”
In the same hour, he exulted in the Holy Spirit, and he said: “I confess to you, Father, Lord of heaven and earth, because you have hidden these things from the wise and the prudent, and have revealed them to little ones. It is so, Father, because this way was pleasing before you.
22 “Amin nga banbanag ket naitalek kaniak manipud ken ni Amak, ket awan makaammo no siasino ti Anak no di laeng ti Ama, ken awan makaammo no siasino ti Ama no di laeng ti Anak, ken iti siasinoman a kayat ti Anak nga pangipakaammoan kenkuana.”
All things have been delivered to me by my Father. And no one knows who the Son is, except the Father, and who the Father is, except the Son, and those to whom the Son has chosen to reveal him.”
23 Simmango kadagiti adalanna, kinunana kadakuada laeng, “Nabendisionan dagiti makakita kadagiti banbanag nga nakitayo.
And turning to his disciples, he said: “Blessed are the eyes that see what you see.
24 Ibagak kadakayo nga adu a propeta ken ar-ari nga nangtarigagay nga makakita kadagiti banbanag nga makitkitayo, ngem saanda nga nakita dagidiay, ken mangngegan dagiti banbanag nga mangmangngegyo, ngem saanda nga nangngegan dagidiay.”
For I say to you, that many prophets and kings wanted to see the things that you see, and they did not see them, and to hear the things that you hear, and they did not hear them.”
25 Pagammoan, maysa a manursuro iti linlinteg dagiti Hudio ti timmakder ket pinadasna isuna, kinunana, “Manursuro, ania ti aramidek tapno matawidko ti biag nga agnanayon?” (aiōnios g166)
And behold, a certain expert in the law rose up, testing him and saying, “Teacher, what must I do to possess eternal life?” (aiōnios g166)
26 Kinuna ni Hesus kenkuana, “Ania ti naisurat iti linteg? Kasanu ti panangbasam iti dayta?”
But he said to him: “What is written in the law? How do you read it?”
27 Simmungbat, ket kinunana, “Masapul nga ayatem ti Apo a Dios mo iti amin a pusom, iti amin a kararuam, iti amin a pigsam, ken iti amin a panunot mo, ken iti kaarrubam a kas iti bagim.”
In response, he said: “You shall love the Lord your God from your whole heart, and from your whole soul, and from all your strength, and from all your mind, and your neighbor as yourself.”
28 Ket kinuna ni Hesus kenkuana, “Kusto dayta insungbatmo. Aramidem daytoy, ket agbiagka.”
And he said to him: “You have answered correctly. Do this, and you will live.”
29 Ngem ti manursuro, iti panangtarigagayna nga ikalintegan iti bagina, kinunana ken ni Hesus, “Ket siasino ti kaarrubak?”
But since he wanted to justify himself, he said to Jesus, “And who is my neighbor?”
30 Simmungbat ni Hesus nga kunana, “Adda tao nga sumalsalog manipud Jerusalem nga mapan idiay Jerico. Nasalawna dagiti agtatakaw, nga isu ti nangala kadagiti amin nga adda kenkuana, ken kinabkabilda, ken imbatida nga agbugbugsot.
Then Jesus, taking this up, said: “A certain man descended from Jerusalem to Jericho, and he happened upon robbers, who now also plundered him. And inflicting him with wounds, they went away, leaving him behind, half-alive.
31 Nairanrana met nga sumalsalog iti dayta nga dalan ti maysa nga padi, ket idi nakitana isuna, linabsanna a nagna iti bangir ti dalan.
And it happened that a certain priest was descending along the same way. And seeing him, he passed by.
32 Kasta met ti maysa a Levita, idi nakadanun iti dayta a lugar ket nakitana ti lalaki, linabsanna a nagna iti bangir ti dalan.
And similarly a Levite, when he was near the place, also saw him, and he passed by.
33 Ngem adda maysa a Samaritano, kabayatan ti panagdalyasatna, dimteng iti ayanna. Idi nakitana isuna, natignay isuna a naasian.
But a certain Samaritan, being on a journey, came near him. And seeing him, he was moved by mercy.
34 Inasitganna ken binaredbedanna dagiti sugsugatna nga sinapsappoanna iti lana ken arak dagitoy. Insakayna iti bukodna nga ayup, sana impan iti balay a pagdadagusan, ken inaywananna isuna.
And approaching him, he bound up his wounds, pouring oil and wine on them. And setting him on his pack animal, he brought him to an inn, and he took care of him.
35 Iti summaruno nga aldaw, nangiruar isuna iti dua nga denario ket intedna iti agpadpadagus, ken kinunana, 'Aywanam isuna, ken aniaman a sobra a magastom, inton agsubliak, bayadankanto.'
And the next day, he took out two denarii, and he gave them to the proprietor, and he said: ‘Take care of him. And whatever extra you will have spent, I will repay to you at my return.’
36 Iti panagkunam, siasino kadagiti tallo ti kaarruba diay tao nga dinarup dagiti agtatakaw?” Kinuna ti manursuro, “Diay nangipakita kenkuana iti asi.”
Which of these three, does it seem to you, was a neighbor to him who fell among the robbers?”
37 Kinuna ni Hesus kenkuana, “Mapanka ket isu met laeng ti aramidem.”
Then he said, “The one who acted with mercy toward him.” And Jesus said to him, “Go, and act similarly.”
38 Itatta, bayat nga agdaldalyasatda, simrek isuna iti maysa nga barrio, ket adda maysa nga babai a managan Martha a nangpadagus kenkuana iti balayna.
Now it happened that, while they were traveling, he entered into a certain town. And a certain woman, named Martha, received him into her home.
39 Adda kabsatna a babai a managan Maria, nga nagtugaw iti sakaanan ti Apo ken nagdengngeg iti saona.
And she had a sister, named Mary, who, while sitting beside the Lord’s feet, was listening to his word.
40 Ngem ni Martha, makumikum unay iti panangisagana iti makan. Napan isuna ken ni Hesus, ket kinunana, “Apo, awan kadi aniamanna kenka nga iti kabsat ko a babai ket binaybay-annak nga agmaymaysa nga agserbi? Ibagam ngarud kenkuana nga tulungannak.”
Now Martha was continually busying herself with serving. And she stood still and said: “Lord, is it not a concern to you that my sister has left me to serve alone? Therefore, speak to her, so that she may help me.”
41 Ngem simmungbat ti Apo ket kinunana kenkuana, “Martha, Martha, madandanaganka iti adu nga banbanag,
And the Lord responded by saying to her: “Martha, Martha, you are anxious and troubled over many things.
42 ngem maysa laeng a banag ti kasapulan. Pinili ni Maria no ania ti kasayaatan, ket isu ti saan to nga maala manipud kenkuana.”
And yet only one thing is necessary. Mary has chosen the best portion, and it shall not be taken away from her.”

< Lucas 10 >