Daniel 11
1 “Iti umuna a tawen ti panagturay ni Darius a taga-Media, immayak a mismo tapno tulongak ken salaknibak ni Miguel.
Jag stod ock med honom uti första årena Darios den Medens, till att hjelpa och styrka honom.
2 Ket ita, adda iti ipaltiingko a kinapudno kenka. Addanto ti tallo nga ari a tumaud iti Persia, ket nabakbaknangto nga amang ti maikapat ngem kadakuada amin. Inton bimmileg isuna babaen kadagiti kinabaknangna, allukoyennanto ti amin a bumusor iti pagarian ti Grecia.
Och nu vill jag undervisa dig, hvad som i sanning ske skall: si, tre Konungar skola ännu blifva i Persien; men den fjerde skall få större rikedomar än alle andre. Och som han i sina rikedomar är aldramägtigast, skall han uppväcka alla emot det riket i Grekeland.
3 Tumaudto ti maysa a nabileg nga ari a mangituray iti dakkel unay a pagarian, ket aramidennanto ti amin a kayatna.
Sedan skall en mägtig Konung uppkomma, och regera med stora magt, och skall göra ehvad han vill.
4 Inton bumileg isuna, marpuog ken mabingayto ti pagarianna kadagiti uppat nga angin ti langit. Nupay kasta, saanto a maited daytoy kadagiti bukodna a kaputotan, ken saanto a kas iti daytoy ti kabilegna idi iturturayanna daytoy. Ta maparutto ti pagarianna ket maited kadagiti sabali a saanna a bukod a kaputotan.
Och som han är kommen uppå det högsta, skall hans rike brista, och dela sig i fyra himmelens väder; dock icke till hans affödo, ej heller med sådana magt, som hans varit hafver; ty hans rike varder utrotadt, och skall komma främmandom till lott.
5 Agbalinto a nabileg ti ari ti Abagatan, ngem agbalinto a nabilbileg ngem isuna ti maysa kadagiti pangulo ti armadana ket iturayannanto ti dakdakkel a pagarian.
Och Konungen i söderlanden, den en af hans Förstar är, skall mägtig varda; men emot honom skall ock en mägtig varda, och regera, hvilkens välde skall stort varda.
6 Kalpasan ti sumagmamano a tawen, inton dumteng ti umno a tiempo, agtulagdanto nga agkaddua. Mapanto ti babai a putot ti ari ti Abagatan iti ari ti Amianan tapno mapasingkedan ti nagtutulaganda. Ngem mapukawnanto ti pannakabalinna, ket mabaybay-anto isuna - isuna ken dagiti nangipan kenkuana sadiay, ti amana, ken ti nangtulong kenkuana kadagidiay a tiempo.
Efter någor år skola de befrynda sig tillhopa; och Konungens dotter i söderlanden skall komma till Konungen i nordlanden, till att göra en förening; men hon varder icke blifvandes vid arms magt, ej heller hennes säd ståndandes; utan hon skall varda öfvergifven, samt med dem som henne framförde, och med barnena, och med dem som henne en tid långt vid magt hållit hade.
7 Ngem addanto iti maysa a sanga a tumaud manipud kadagiti ramutna a sumukat kenkuana. Rautennanto ti armada ket serrekenna ti sarikedked ti ari ti Amianan. Makirangetto isuna kadakuada, ket maparmeknanto ida.
Men en telning af hennes slägte skall uppkomma, han skall komma med härskraft, och falla in uti Konungens fäste i nordlanden, och skall blifva vid sig, och få öfverhandena.
8 Ipanawnanto dagiti didiosenda agraman dagiti kinitikitan a ladawan dagiti didiosen ken dagiti alikamenda a naaramid manipud iti pirak ken iti balitok ket ipanna idiay Egipto, ket isardengnanto pay laeng ti panangrarautna iti ari ti Amianan iti sumagmamano a tawen.
Och han skall bortföra deras gudar och beläten, samt med de kosteliga klenodier, både af silfver och guld, in uti Egypten; och skall blifva väl ståndandes för Konungenom i nordlanden i någor år.
9 Rautento ti ari ti Amianan ti pagarian ti ari ti Abagatan, ngem agsanudto isuna iti mismo a dagana.
Och då han hafver dragit igenom det riket, skall han draga hem i sitt land igen.
10 Agsagananto a makigubat dagiti putotna a lallaki ken mangbuangayda iti dakkel nga armada, nga agtultuloyto nga umay ken agluppiasto a kasla layus, lumabas, ken agsubli manen a rumaut nga agturong iti sarikedkedna.
Men hans söner skola varda vrede, och samka tillhopa många härar; och den ene skall komma, och fara framåt såsom en flod, och åter reta den andra till vrede inför hans fäste.
11 Sipupungtotto a rumaut ti ari ti Abagatan ket makirangetto a maibusor iti ari ti Amianan. Mangbuangayto ti ari ti Amianan iti dakkel nga armada, ngem maiyawatto daytoy iti ima ti ari ti Abagatan.
Då skall Konungen i söderlanden varda vred, draga ut och strida med Konungenom i nordlanden; och skall hemta tillhopa en så stor hop, att den andre hopen skall varda gifven honom i hans hand.
12 Inton makayawan ti armada, agbalinto a napalangguad unay ti ari ti Abagatan, ket mapapatayto dagiti rinibribu kadagiti kabusorna. Ngem saanto nga agballigi isuna.
Och han skall föra samma hop bort; och skall hans hjerta förhäfva sig deraf, att han så mång tusend nederlagt hafver; men dermed får han intet öfverhandena med honom.
13 Mangbuangayto ti ari ti Amianan iti sabali nga armada, a dakdakkel ngem ti immuna. Kalpasan iti sumagmamano a tawen, awan duadua a rumautto manen ti ari ti Amianan agraman ti dakkel nga armada nga addaan kadagiti adu nga armas.
Ty Konungen af nordlanden skall åter samka en större hop tillsammans, än de förre var; och efter någor år skall han draga dit med stor härskraft, och med stora rikedomar.
14 Kadagidiay a tiempo, adunto ti tumaud a bumusor iti ari ti Abagatan. Bumusorto dagiti kararanggasan kadagiti tattaom tapno matungpal ti sirmata, ngem maparmek ken mapapataydanto.
Och på samma tid skola månge sätta sig upp emot Konungen af söderlanden; skola ock desslikes någre affällige af dino folke upphäfva sig, och uppfylla Prophetien och falla.
15 Umayto ti ari ti Amianan ket mangigabsuonto iti daga ket sakupenda ti nasarikedkedan a siudad. Saanto a kabaelan dagiti puersa ti Abagatan ti makiranget; uray dagiti kalalaingan a soldadoda ket awanto ti pigsada a makiranget.
Alltså skall Konungen af nordlanden draga ut, och bålverk göra, och vinna fasta städer; och söderlandens armar skola icke kunna förtagat, och hans bästa folk skola icke kunna stå emot;
16 Ngem aramidento ti ari ti Amianan ti aniaman a kayatna a maibusor iti ari ti Abagatan, ket awanto ti makalapped kenkuana; isaadnanto ti mismo a bagina iti napintas a daga nga addaan iti naan-anay a panangdadael iti imana.
Utan han skall, när han kommer till honom, skaffa sin vilja, och ingen skall kunna stå honom emot; han skall ock komma in uti det lustiga landet, och skall förderfvat genom dess hand;
17 Mangeddengto ti ari ti Amianan a mapan a kakuyogna ti puersa ti entero a pagarianna, ket makitulagto a makikaddua iti ari ti Abagatan. Itednanto iti ari ti Abagatan ti putotna a babai a kas asawa tapno dadaelenna ti pagarian ti Abagatan. Ngem saanto nga agballigi ti panggepna wenno makatulong kenkuana.
Och skall ställa der sitt ansigte efter, att han må komma med allo sins rikes magt; men han skall förlika sig med honom, och skall gifva honom sina dotter till hustru, på det han skall förderfva honom; dock skall det icke lyckas honom, och der varder intet af.
18 Kalpasan daytoy, rautento ti ari ti Amianan dagiti adda kadagiti igid ti baybay ken adunto ti tiliwenna kadakuada. Ngem maysa a pangulo ti armada ti manggibusto ti kinatangsitna ket ipalak-amnanto iti ari ti bukodna a kinatangsit.
Derefter skall han vända sig emot öarna, och vinna många af dem; men en Förste skall tvinga honom, så att han måste vända igen med skam; på det honom icke skall vederfaras mer skam.
19 Kalpasanna, agsublinto isuna kadagiti sarikedked ti mismo a dagana, ngem maparmek ken mapapatayto isuna; saanto a masarakan isuna.
Alltså skall han vända tillbaka till sins lands fäste, och skall stöta sig och falla, så att man intet skall finna honom mer.
20 Ket addanto iti maysa a tumaud a kasukatna a mangipilitto nga agsingir iti buis tapno maipaay para iti kinadayag ti pagarian. Ngem iti sumagmamano laeng nga aldaw, madadaelto isuna, ngem saan a gapu iti unget wenno iti gubatan.
Och i hans stad skall en uppkomma, hvilken sitta skall uti Konungsliga äro, som en öfverträdare och tyrann; men efter få dagar skall han förgås, dock hvarken genom vrede eller strid.
21 Addanto iti sumukat kenkuana a maysa a kagurgura ti tao ken saan a mararaem a kas ari; maisaadto isuna nga awan iti makaamo ket iturayannanto ti pagarian babaen iti kinasikap.
Uti hans stad skall uppkomma en föraktelig man, hvilkom riksens ära intet betänkt var; han skall komma, och få sin vilja, och intaga riket med sötom ordom.
22 Dakkel nga armada ti kasla iyanudto ti layus iti sangoananna. Agpadanto a madadael dayta nga armada ken ti mangidadaulo a napasingkedan babaen iti tulag.
Och de armar, hvilke såsom en flod komma, skola för honom, såsom med ene flod, öfverfallne och sönderbrutne varda; dertill ock den Försten, som förbundet med gjordt var.
23 Manipud iti tiempo a pannakitulag a makikadua kenkuana, agtignayto isuna a siaallilaw; agbalinto isuna a nabileg babaen laeng iti bassit a bilang dagiti tattao.
Ty sedan han med honom befryndad är, skall han listeliga handla med honom; och skall draga upp, och varda honom öfvermägtig med fögo folk.
24 Rautennanto ti kababaknangan a paset iti probinsia a saan a mapakpakadaan, ket aramidennanto ti saan nga inaramid ti amana wenno dagiti kapuonanna - a pagbibingayanda kadagiti pasurotna ti samsam, ti tinakaw, ken ti kinabaknang. Panggepennanto ti panangrebba kadagiti sarikedked, ngem iti mabiit laeng a tiempo.
Och der skall lyckas honom, så att han skall komma in uti bästa städerna i landena, och skall beskaffa, det hans fäder eller föräldrar icke göra kunde, med rof, skinneri och byte; och skall fara efter de fasta städer, och det en tid långt.
25 Tignayennanto ti pannakabalinna ken ti kinaturedna nga addaan iti dakkel nga armada a bumusor iti ari ti Abagatan. Makigubatto ti ari ti Abagatan nga addaan iti nabileg nga armada, ngem saanto nga agballigi isuna gapu kadagiti amin a dakes a panangsikap a maibusor kenkuana.
Och han skall uppväcka sina magt och sitt hjerta emot Konungen i söderlanden, med stor härskraft: Då skall Konungen af söderlanden upprett varda till strid, med en stor mägtig härskraft; men han blifver intet beståndandes; ty förräderi skall varda gjordt emot honom;
26 Uray dagiti makisangsango iti panganan ti ari ket kayatdanto a dadaelen isuna. Kasla iyanudto iti layus ti armadana, ket adunto ti mapapatay kadakuada.
Ja, de som hans bröd äta, de skola hjelpa till att förderfva honom, och hans här undertrycka, så att ganska månge skola slagne varda.
27 Agpada dagitoy nga ar-ari, nga addaan iti dakes a gandat kadagiti pusoda a maibusor iti tumunggal maysa, agsangondanto iti maymaysa a lamisaan ket aginnulbodda, ngem saanda a magun-od ti tarigagayda. Ta umay pay laeng ti panungpalan iti naituding a tiempo.
Och båda Konungarnas hjerta skall tänka till, huru de skola göra hvarannan skada, och skola dock öfver ett bord tala falskeliga med hvarannan; men det skall fela dem; ty änden är ännu bestämd inuppå en annan tid.
28 Ket agsublinto ti ari ti Amianan iti dagana nga addaan iti adu a kinabaknang, ngem bumusor ti pusona iti nasantoan a tulag. Aramidennanto ti kaykayatna, ket agsublinto isuna iti bukodna a daga.
Sedan skall han draga hem igen med stora rikedomar, och skall ställa sitt hjerta emot det helga förbundet; der varder han något beskaffandes; och sedan draga hem i sitt land igen.
29 Iti naituding a tiempo, agsublinto isuna a mangsakop manen iti Abagatan. Ngem iti dayta a gundaway, saanto a kasla idi damo.
Derefter skall han åter, på belägen tid, draga emot söderlanden; men det skall icke lyckas honom i den andra resone, såsom i den första.
30 Ta sumabatto dagiti barko ti Kittim a maibusor kenkuana, ket maupayto isuna ken agsanudto. Makaungetto unay isuna a maibusor iti nasantoan a tulag, ket paborannanto dagiti mangtallikud iti nasantoan a tulag.
Ty af Chittim skola skepp komma emot honom, så att han skall varda förtviflad, och måste vända tillbaka igen; då skall han förgrymma sig emot det helga förbundet, och skall beskaffat, och skall se sig om, och draga dem till sig, som det helga förbundet öfvergifva.
31 Umayto ti armadana ket tulawanda ti santuario ken ti sarikedked; ikkatendanto ti kadawyan a daton a mapuoran, ket isaaddanto ti makarimon a pakaigapuan iti naan-anay a pannakadadael.
Och hans armar skola der stå; de skola oskära helgedomen i fästet, och aflägga det dageliga offret, och uppsätta en förödnings styggelse.
32 Allukoyennanto a sumurot kenkuana dagiti naglabsing iti tulag babaen iti panangallilaw kadakuada, ngem dagiti tattao a makaam-ammo iti Diosda ket natibker ken sumupiatdanto kadakuada.
Och han skall skrymta, och gifva dem ogudaktigom, som förbundet öfverträda, god ord; men det folk, som sin Gud känna, skola förmanna sig, och beskaffat.
33 Dagiti masisirib kadagiti tattao ket suroandanto dagiti adu a tattao. Ngem iti sumagmamano nga aldaw, mapasagdanto babaen iti kampilan ken iti apuy, maibaludda ken matakawto dagiti sanikuada.
Och de förståndige i folket skola lära många andra; derföre skola de förföljde varda med svärd, eld, fängelse och rof, en tid långt.
34 Inton maparparigatda, makaawatdanto iti bassit a tulong, ket adunto ti makitipon kadakuada ngem saanda nga ar-aramiden ti ibagbagada.
Men i den samma förföljelsen skall dem likväl ske en liten hjelp; dock skola månge gifva sig till dem bedrägeliga.
35 Maparigatto dagiti dadduma a masirib tapno madalusan, maguguran ken mapasin-awda agingga iti panungpalan. Ta umay pay laeng ti naituding a tiempo.
Och de förståndige skola somlige förföljde varda, på det de skola varda bepröfvade, rene och klare, tilldess att det får en ända; ty det är ännu en annar tid för handene.
36 Aramidento ti ari ti aniaman a kayatna. Ingato ken itantan-oknanto ti bagina kadagiti amin a didios, ket agsaonto isuna iti nakaskasdaaw a banbanag a maibusor iti Dios dagiti dios. Agballiginto isuna agingga a ti pungtot ket naan-anay. Ta no ania ti naikeddengen ket isu ti maaramid.
Och Konungen skall göra ehvad han vill, och skall upphäfva och uppkasta sig öfver allt det Gud är, och skall grufveliga tala emot den som är alla gudars Gud, och det skall lyckas honom, intilldess vreden är ute; ty det är beslutet, huru länge det skall vara.
37 Saannanto a bigbigen dagiti dios dagiti kapuonanna, ti dios a tinarigagayan dagiti babbai, wenno uray aniaman a dios. Agpannakel ken ibagananto a natantan-ok isuna ngem kadakuada amin.
Och sina fäders Gud skall han intet akta; han skall icke akta uppå qvinnokärlek, eller uppå någon gud; ty han skall uppsätta sig emot alla.
38 Imbes koma a dagitoy, padayawannanto ketdi ti dios dagiti sarikedked. Padayawannanto ti dios a saan nga am-ammo dagiti kapuonanna babaen iti balitok ken pirak, babaen kadagiti agkakapateg a batbato ken agkakangina a sagsagut.
Men sin egen gud, Maussim, skall han dyrka; ty en gud, der hans fäder intet af visst hafva, den skall han ära, med guld, silfver, ädla stenar och klenodier.
39 Rautennanto dagiti katitibkeran a sarikedked babaen iti tulong dagiti tattao nga agdaydayaw iti ganggannaet a dios. Padayawannanto dagiti siasinoman a mangbigbig kenkuana. Pagbalinennanto ida a mangituray kadagiti adu a tattao ket bingayennanto ti daga a kas pannakagunggonada.
Och han skall göra dem stora äro, som hjelpa honom stärka Maussim, med den främmande guden, som han utvalt hafver; och skall göra dem till herrar öfver stora rikedomar, och utskifta dem landet till lön.
40 Iti tiempo iti panungpalan, rumautto ti ari ti Abagatan. Ti ari ti Amianan ket agdardarasto a rumaut kenkuana a kasla bagyo nga addaan kadagiti karuahe ken kumakabalio, ken babaen kadagiti adu a barko. Sakupennanto dagiti adu a pagilian ken lumabasto kadakuada a kasla layus.
Och på ändalyktene skall Konungen af söderlanden stötas med honom; och Konungen af nordlanden skall församla sig emot honom, med vagnar, resenärer, och mång skepp, och skall infalla i landen, och förderfva, och draga derigenom;
41 Rautennanto ti nadayag a daga, ket mapasagto ken mapapatayto dagiti rinibribu nga Israelita, ngem adunto ti makalibas a taga-Edom ken taga-Moab, ken dagiti nabatbati a tattao iti Ammon manipud iti imana.
Och skall infalla uti det lustiga landet, och månge skola dräpne varda; men desse skola undslippa hans hand: Edom, Moab och Ammons barnas Förstar.
42 Dumanunto ti pannakabalinna kadagiti adu a pagilian; uray ti daga ti Egipto ket saanto a makalisi.
Och han skall sända sina magt i landen, och Egypten skall icke undslippa honom;
43 Maaddaanto isuna iti karbengan kadagiti nailemmeng a gameng a balitok ken pirak, ken kadagiti amin a kinabaknang ti Egipto; agserbinto kenkuana dagiti taga-Libya ken dagiti taga-Etiopia.
Utan han skall med sitt indragande varda rådandes öfver gyldene och silfverskatter, och öfver all klenodier i Egypten, Libyen och Ethiopien.
44 Ngem riribukento isuna dagiti damdamag nga aggapu iti daya ken iti amianan, ket kastanto unay ti pungtotna a rumaut a kadwana ti armadana tapno dadaelen ken mangpapatay iti adu a tattao.
Men ett rykte skall förskräcka honom, af östan och af nordan; så att han skall draga ut med stora vrede, i det sinnet, att han skall många förgöra och förderfva.
45 Bangonennanto dagiti toldana a kas ari iti nagbaetan dagiti baybay, iti napintas a nasantoan a bantay. Ngem matayto isuna, ket awanto ti uray maysa a tumulong kenkuana.”
Och han skall uppslå sins palatses tjäll emellan hafven, omkring det lustiga helga berget, tilldess med honom varder en ände; och ingen skall hjelpa honom.
