Jób 11
1 Felele a Naamából való Czófár, és monda:
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
2 A sok beszédre ne legyen-é felelet? Avagy a csácsogó embernek legyen-é igaza?
Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
3 Fecsegéseid elnémítják az embereket, és csúfolódol is és ne legyen, a ki megszégyenítsen?!
Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
4 Azt mondod: Értelmes az én beszédem, tiszta vagyok a te szemeid előtt.
Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?
5 De vajha szólalna meg maga az Isten, és nyitná meg ajkait te ellened!
Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
6 És jelentené meg néked a bölcsességnek titkait, hogy kétszerte többet ér az az okoskodásnál, és tudnád meg, hogy az Isten még el is engedett néked a te bűneidből.
om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
7 Az Isten mélységét elérheted-é, avagy a Mindenhatónak tökéletességére eljuthatsz-é?
Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
9 Hosszabb annak mértéke a földnél, és szélesebb a tengernél.
Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
10 Ha megtapos, elzár és ítéletet tart: ki akadályozhatja meg?
När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
11 Mert ő jól ismeri a csalárd embereket, látja az álnokságot, még ha nem figyelmez is arra!
Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
12 És értelmessé teheti a bolond embert is, és emberré szülheti a vadszamár csikóját is.
Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
13 Ha te a te szívedet felkészítenéd, és kezedet felé terjesztenéd;
Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
14 Ha a hamisságot, a mely a te kezedben van, távol tartanád magadtól, és nem lakoznék a te hajlékodban gonoszság;
om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
15 Akkor a te arczodat fölemelhetnéd szégyen nélkül, erős lennél és nem félnél;
ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
16 Sőt a nyomorúságról is elfelejtkeznél, és mint lefutott vizekről, úgy emlékeznél arról.
Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
17 Ragyogóbban kelne időd a déli fénynél, és az éjféli sötétség is olyan lenne, mint a kora reggel.
Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
18 Akkor bíznál, mert volna reménységed; és ha széttekintenél, biztonságban aludnál.
Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
19 Ha lefeküdnél, senki föl nem rettentene, sőt sokan hizelegnének néked.
Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
20 De a gonoszok szemei elepednek, menedékök eltünik előlök, és reménységök: a lélek kilehellése!
Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
