Pwovèb 23
1 Lè chèf envite ou manje sou menm tab ak li, pa janm bliye ki moun li ye.
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 Si ou se yon moun ki gen bon lapeti, kontwole bouch ou.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Pa pote lanvi sou bon ti manje l'ap ofri ou yo. Se ka yon pèlen li tann pou ou.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Pa touye tèt ou ap kouri dèyè lajan pou ou vin rich. Wete lide ou sou sa.
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 Paske, anvan ou bat je ou, li gen tan disparèt. Ou ta di lajan gen zèl. Li rete konsa, li vole, li ale.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Pa chita pou ou manje sou menm tab ak moun ki tikoulout. Pa pote lanvi sou manje l'ap ofri ou.
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 Li chich ata ak tèt pa li, ale wè avè ou. L'ap di ou: Manje non, monchè! Bwè non! Men se pa ak tout kè li l'ap di ou sa.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 W'a vonmi tou sa ou te manje a. Tout bèl pawòl ou te di l' yo p'ap sèvi ou anyen.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Pa chache fè yon moun san konprann konprann anyen. Li p'ap tande anyen nan sa w'ap di l' la. Lèfini, l'ap meprize ou met sou li.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Pa janm deplase bòn tè kote yo te ye depi lontan an. Pa antre sou jaden ki pou timoun san papa.
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 Se Bondye k'ap defann yo, li gen anpil pouvwa. L'a plede kòz yo kont ou.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Mete tèt ou an plas lè y'ap moutre ou kichòy. Louvri zòrèy ou lè yon moun ki gen konesans ap pale.
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Ou pa bezwen pè bat yon timoun. Yon bèl kal, sa p'ap touye l'.
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 Pitit mwen, si ou gen bon konprann, mwen p'ap manke kontan.
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 M'a kontan anpil lè m'a tande bon pawòl k'ap soti nan bouch ou.
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Pa pote lanvi sou moun k'ap fè sa ki mal. Nan tou sa w'ap fè, toujou gen krentif pou Bondye.
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 Paske gen denmen. Se pa pou gremesi w'ap tann sa w'ap tann lan.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 Louvri zòrèy ou, gason mwen, pou ou ka gen bon konprann, pou ou ka mache dwat. Kalkile byen kote w'ap mete pye ou, pou ou ka mache dwat.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Pa fè zanmi avèk moun k'ap bwè twòp, ak moun k'ap fè safte.
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 Paske moun k'ap fè metye bwè ak moun ki afre ap vin pòv. Si ou pase tout tan ou ap dòmi, talè konsa w'ap mache yon men devan yon men dèyè.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Pitit mwen, koute papa ou ki fè ou. Pa meprize manman ou lè li fin granmoun.
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Verite, konesans, lespri ak bon konprann, se bagay ou mèt peye chè pou ou genyen. Men, pa janm vann sa.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Papa ki gen yon pitit k'ap mache dwat ap toujou kontan. Manman ki fè yon pitit ki gen bon konprann ap toujou gen kè kontan.
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 Fè kè papa ou ak manman ou kontan. Fè kè manman ki fè ou la kontan.
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 Pitit mwen, louvri zòrèy ou pou tande sa m'ap di ou. Louvri je ou byen pou ou wè jan m'ap viv.
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 Fanm jennès se tankou yon twou pèlen, fanm adiltè se tankou yon pi jis jis.
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 Tankou vòlò, y'ap pare pèlen pou ou. Yo fè anpil gason pèdi tèt yo.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Ki moun ki nan tèt chaje, ki nan lapenn? Ki moun ki toujou nan kont, ki tou tan ap plenyen? Ki moun k'ap pran kou san rezon, ki gen je yo tou wouj?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 Se moun k'ap bwè twòp gwòg, moun k'ap kouri dèyè tranpe.
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Pa kite bweson pran nanm ou, ou te mèt wè jan li bèl, jan li klè nan vè a. Lè ou bwè l', li desann dous nan gòj ou.
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 Men, pita ou santi se tankou yon move sèpan ki mòde ou, yon sèpan aspik ki pike ou.
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 W'ap wè tout bagay ap vire devan je ou, w'ap depale.
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 W'ap santi tankou si ou te sou lanmè: w'ap tankou si ou te sou tèt yon ma batiman.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 Lè sa a w'a di: Gen lè yo bat mwen, mwen pa santi sa. Gen lè yo te ban m' kou, mwen pa konn sa. Kilè m'a leve la a? Mwen ta pran yon ti kou ankò.
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
