< Προς Τιμοθεον Α΄ 2 >

1 Παρακαλῶ οὖν πρῶτον πάντων ποιεῖσθαι δεήσεις, προσευχάς, ἐντεύξεις, εὐχαριστίας, ὑπὲρ πάντων ἀνθρώπων·
Te dongah rhenbihnah, thangthuinah, rhikhangnah, uemonah te hlang boeih yueng, manghai rhoek neh dudapnah dongah aka om rhoek boeih yueng la boeih saii lamhma ham kam bih.
2 ὑπὲρ βασιλέων καὶ πάντων τῶν ἐν ὑπεροχῇ ὄντων, ἵνα ἤρεμον καὶ ἡσύχιον βίον διάγωμεν ἐν πάσῃ εὐσεβείᾳ καὶ σεμνότητι.
Te daengah ni khosaknah he hingcimnah neh hinomnah cungkuem dongah rhalthal neh dingsuek la kho n'sak uh eh.
3 Τοῦτο γὰρ καλὸν καὶ ἀπόδεκτον ἐνώπιον τοῦ σωτῆρος ἡμῶν Θεοῦ,
He ni he then tih mamih kah khangkung Pathen hmaiah mikcop la om.
4 ὃς πάντας ἀνθρώπους θέλει σωθῆναι καὶ εἰς ἐπίγνωσιν ἀληθείας ἐλθεῖν.
Amah loh hlang boeih khang ham neh oltak mingnah la pha sak ham a ngaih.
5 Εἷς γὰρ Θεός, εἷς καὶ μεσίτης Θεοῦ καὶ ἀνθρώπων, ἄνθρωπος Χριστὸς Ἰησοῦς,
Pathen tah pakhat ni. Pathen neh hlang rhoek kah rhikhangkung tah hlang Jesuh Khrih pakhat ni a om.
6 ὁ δοὺς ἑαυτὸν ἀντίλυτρον ὑπὲρ πάντων, τὸ μαρτύριον καιροῖς ἰδίοις,
Amah loh hlang boeih ham tlansum la paek tih laipainah te amah tue ah a tueng sak.
7 εἰς ὃ ἐτέθην ἐγὼ κῆρυξ καὶ ἀπόστολος· ἀλήθειαν λέγω ἐν Χριστῷ, οὐ ψεύδομαι· διδάσκαλος ἐθνῶν ἐν πίστει καὶ ἀληθείᾳ.
Te ham olhoe neh caeltueih la kai n'khueh dongah oltak ni ka thui. Tangnah neh oltak dongah kai namtom kah saya he ka laithae moenih.
8 Βούλομαι οὖν προσεύχεσθαι τοὺς ἄνδρας ἐν παντὶ τόπῳ, ἐπαίροντας ὁσίους χεῖρας, χωρὶς ὀργῆς καὶ διαλογισμοῦ.
Te dongah hmuen takuem ah tongpa rhoek te thintoek neh oelhtaihnah om kolla kut cim te phuel tih thangthui sak ka ngaih.
9 Ὡσαύτως καὶ τὰς γυναῖκας ἐν καταστολῇ κοσμίῳ, μετὰ αἰδοῦς καὶ σωφροσύνης, κοσμεῖν ἑαυτάς, μὴ ἐν πλέγμασιν, ἢ χρυσῷ, ἢ μαργαρίταις, ἢ ἱματισμῷ πολυτελεῖ,
Te vanbangla huta rhoek khaw amamih he bainak dongah yahyongnah, cuepmueihnah neh mikcop la khoem uh saeh. Samvaeh neh sui neh laitha neh pueinak phutlo nen moenih.
10 ἀλλ᾿ ὃ πρέπει γυναιξὶν ἐπαγγελλομέναις θεοσέβειαν, δι᾿ ἔργων ἀγαθῶν.
Tedae bibi then neh Pathen hinyahnah ham ol a caeng te huta rhoek ham rhoeh coeng.
11 Γυνὴ ἐν ἡσυχίᾳ μανθανέτω ἐν πάσῃ ὑποταγῇ.
Huta tah a cungkuem dongah boengainah neh kammueh la cang saeh.
12 Γυναικὶ δὲ διδάσκειν οὐκ ἐπιτρέπω, οὐδὲ αὐθεντεῖν ἀνδρός, ἀλλ᾿ εἶναι ἐν ἡσυχίᾳ.
Te dongah huta loh thuituen ham neh tongpa soah ka tanglue sak pawh. Tedae kammueh la om sak ham ni ka ngaih.
13 Ἀδὰμ γὰρ πρῶτος ἐπλάσθη, εἶτα Εὔα·
Adam tah Eve hlanah a hlinsai lamhma ta.
14 καὶ Ἀδὰμ οὐκ ἠπατήθη, ἡ δὲ γυνὴ ἀπατηθεῖσα ἐν παραβάσει γέγονε·
Te phoeiah Adam te a hmilhmak moenih. Tedae huta tah boekoeknah la om ham a hoilae pah coeng.
15 σωθήσεται δὲ διὰ τῆς τεκνογονίας, ἐὰν μείνωσιν ἐν πίστει καὶ ἀγάπῃ καὶ ἁγιασμῷ μετὰ σωφροσύνης.
Tedae tangnah dongah lungnah neh cimcaihnah, cuepmueihnah neh a om uh atah cacunnah rhangneh daem ni.

< Προς Τιμοθεον Α΄ 2 >