Jan Laabaalihamo 1
1 Hali mi cilima Mi maama den ye. Mi maama den ye leni U Tienu. Mi Maama yeni den tie U Tienu.
I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
2 Mi den ye hali mi cilima leni U Tienu.
Det samma var i begynnelsen när Gudi.
3 Yaala n ye kuli tie Mi yaa tagime, kelima li bonla kuli tie Mi yaa tagime.
Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
4 Li miali den ye mi niinni, li miali yeni den tie mi yenma bi niba kuli po.
I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
5 Mi yenma yendi li biigi nni, ama li biigili ki den gaama.
Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
6 Jan den cua ki tie U Tienu tondo.
En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
7 O den cua ki tie siedi, ki baa tiendi siedi mi yenma yeni po, ke bi niba kuli n daani kelima omaama po.
Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
8 Wani ka, den tie mi yenma, ama o den cua ki baa tieni siedi mi yenma po.
Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
9 Mi yenma yeni den tie mi yenmoanma ki cua handuna nni ki baa yendi nisaalimiali kuli po.
Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
10 Mi den cua handuna nni kelima mani n den tagi handuna ama handuna naa go den bandima.
I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
11 Mi den cua o yaaba siiga, ama o yaaba ki den gaama.
Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
12 Ama yaaba n den gaama kuli ki daani o yeli nni mi dini ba libali ke bi tua U Tienu bila,
Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
13 wan mali yaaba, ke laa tie leni soama ka, laa go tie gbannandi yanbuama, laa tie nisaali-yantiali, ama U Tienu wani o ba.
Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
14 Mi maama yeni den tua gbannandi ki cua ti siiga ki gbie leni li hanbili leni imoamoani. Ti den laa okpiagidi wani ki bonjayenyenga yua n ñani Baa kani yaa kpiagidi.
Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
15 Jan tieni opo siedi ki kpaani: Wani n tie min maadi yua yaa maama ki yedi: Yua n tiena n tie min baa yua cie nni, kelima o den ye hali ke mini daa ye.
Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
16 Ti kuli baa o hanbili ki go baadi li ki pugidi pugidi.
Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
17 Kelima Musa n den cuani li bali maama, ama Jesu kilisiti n cuani li hanbili leni imoamoani.
Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
18 kelima oba kuli ki maani ki le U Tienu, ama obijua yua n ye okani yogunu kuli, n cua ki doagidi o niba siiga ki teni ke bi bandi o.
Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
19 Jan n den cua ki tiedi laa siedi yaa yogunu, Jufinba yaaba n ye Jelusalema den soani bi kopadicianba leni lefi buolu yaaba, ke ban buali o yaa bualu n tiena: A tie ŋme yo?
Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
20 Jan den doagidi ki waani ba imoamoani ki yedi: Mini ka tie Kilisiti.
Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
21 Bi den buali o ki yedi anan tie ŋme? Elia bi? O den yedi: Mii tie Elia. Bi den buali o nan tie o sawalipualo bi? O den yedi ba: A-a.
Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
22 Bi den yedi o: Lanwani a nan tie ŋme yo? K e ti bua ki ban waani yaaba n soani ti. A yedi ayuli po be?
Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
23 O den yedi ke o tie Yua n kpaani mi fanpienma nni ki tua: «Naadi mani o Diedo sanu.» Nani Esayi n den yedi maama.
Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
24 Ban den soani yaaba yeni den tie falisieninbe.
Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
25 Bi go den buali o yaa buali n tiena: A yaa tie Kilisiti, kaa go tie Elia, ki naa go tie o sawalipualo mo be yaapo ke nan tendi bi niba mi walima?
Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
26 Jan den guani ki yedi ba: Mini wani n tendi mi ñima yaa batisima, ama onilo ye yi siiga ke yii bani o. O baa cua n puoli.
Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
27 Mii pundi baa yua n gbaani ki lodi o cacaagbansiama.
Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
28 Lankuli den tieni betani judana kpenu kandima, Jan n den batisi bi niba naankani.
Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
29 Lan den fii ki fa Jan den laa ke Jesu kpendi o kani o den yedi: Diidi mani one n tie U Tienu pebiga yua n ŋuudi ki ñandi handuna tuonbiadi.
Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
30 Wani n tie min den baa yua, nitoa ba cua n puoli ki cie nni yeni, kelima o den ye hali ke n daa ye.
Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
31 Mii den bani, wan tie yua ama n cua ki batisi bi niba leni mi ñima ke wan doagidi Isalele yaaba po.
Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
32 Jan den tieni yaa siedo n tiena: N den laa ke U Tienu fuoma yua ñani tanpoli, nani ki kpaajiega yeni ki jagini opo.
Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
33 Mii kpa bani o, ama yua n den soani nni ke min batisi bi niba, mi ñima nni yeni den yedi nni: Han baa le ke U Tienu fuoma yua jiidi ki jagini yua yaapo yeni wani n baa batisi bi niba leni U Tienu fuoma yua.
Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
34 N laa yo ki tieni siedi ke o tie U Tienu Bijua.
Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
35 Li fii faama Jan go di ye li kani leni o hoadikaaba siiga bonbalie.
Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
36 ki laa ke Jesu cuoni ki baa pedi ke o yedi: One n tie U Tienu pebiga.
Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
37 Jan hoadikaliediba den gbadi wan yedi yaala ki fii ki hoadi Jesu.
Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
38 Jesu den gbegidi ki nuali ki sua ke bi hua o, ke o yedi ba: Yi lingi be? Bi den guani ki yedi o labi, lani n tie canbaa a denpo ye le yo?
Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
39 O den yedi ba: Cua mani yi baan le, bi den yegi leni o ki ban laa o deni n ye naani, li den tie liyenlebidili yogunu bi den sedi leni o laa juagu kuli.
Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
40 Andile Simono Pieli waalo den tie yaa niliediba n den gbadi Jan maama ki hoadi Jesu yeni siiga yendo.
Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
41 Wani n den kpa tuogi o ciamo Simono ki yedi o: Ti laa Mesia, lani n tie U Tienu n gandi yua.
Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
42 O den gedini o Jesu kani. Jesu den nuali o ki yedi o: A tie Simono Jonasa bijua, a ji baa yi sefa yo yaala n bua ki yedi Pieli.
Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
43 Lan den fii ki fa Jesu den jagi ke o baa gedi Galile. O den tuogi leni Filipi ki yedi o: ŋoadi nni.
Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
44 Filipi den tie Betisayida yua, Pieli leni Andile moko n den ñani yaa dogu.
Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
45 Filipi n den tuogi leni Nataneli ki yedi o: Ti laa Musa n den diani yua yaa maama li balimaama nni yeni, bi sawalipuaba n den maadi yua yaa maama yeni lani n tie Jesu Nasaleti Josefi bijua.
Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
46 Nataneli den yedi o: Naani yaala n hani baa fidi ki ña nasaleti? Filipi den yedi o: Cua ki ban le.
Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
47 Jesu den laa Nataneli ke o kpendi o kani, o den yedi one tie Isalele buolu yua moamoani tudima ki ye oniinni baa waamu.
Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
48 Nataneli den buali o, a bandini hali le? Jesu den guani ki yedi o: Hali ke Filipi ki yini a, han bi ye bu kankanbu tinga yeni n bi nua a.
Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
49 Nataneli den guani ki yedi o: Labi lani n tie canbaa a tie U Tienu Bijua fini n tie Isalele yaaba bado.
Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
50 Jesu den guani ki yedi o: Kelima n yedi a ke n bi nua ha bu kankanbu tinga lane ke a daani, ama a go baa la yaala n cie yeni.
Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
51 O go den yedi o: Imoamoani imoamoani kani n yedi yi ke dinla liiga yi baa le ke tanpoli luodi ke U Tienu Malekinba do tanpoli ki go jii O joa Bijua po.
Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
