< Sprueche 31 >

1 Worte des Königs Lemuel; die Lehre, die seine Mutter ihm gab:
Ny tenin’ i Lemoela mpanjaka, dia ny teny mavesa-danja izay nananaran-dreniny azy.
2 Was soll ich dir raten, mein Sohn, du Sohn meines Leibes, du Sohn meiner Gelübde?
Ahoana, anaka? Ary ahoana, ry zanako naterako? Ary ahoana, ry zanaky ny voadiko?
3 Opfere nicht den Weibern deine Kraft, noch deine Zeit denen, welche die Könige entnerven!
Aza omena ny vehivavy ny herinao, Na ny fombam-piainanao ho an’ izay manimba mpanjaka.
4 Es ziemt sich für Könige nicht, Lemuel, es ziemt sich für Könige nicht, Wein zu trinken, noch für Fürsten der Hang zu berauschendem Getränk!
Tsy mety amin’ ny mpanjaka, ry Lemoela, Eny; tsy mety amin’ ny mpanjaka ny misotro divay, Na amin’ ny mpanapaka ny ho fatra-paniry toaka;
5 Sie könnten über dem Trinken das Gesetz vergessen und ein falsches Urteil fällen all dem unglücklichen Volk.
Fandrao, raha misotro izy, dia manadino ny lalàna Ka mamily ny fitsarana ny zanaky ny fahoriana.
6 Gebt starkes Getränk denen, die untergehen, und Wein den betrübten Seelen!
Omeo toaka izay efa ho faty, Eny, divay ho an’ izay malahelo azon’ ny fangidiam-panahy;
7 So können sie über dem Trinken ihre Armut vergessen und brauchen nicht mehr an ihr Leid zu denken.
Aoka hisotro izy mba hanadinoany ny alahelony, Ary tsy hahatsiarovany ny fahoriany intsony.
8 Tue deinen Mund auf für den Stummen, für das Recht aller Verlassenen!
Sokafy ny vavanao hisolo ny moana, Hahazoan’ ny kamboty ny rariny;
9 Tue deinen Mund auf, richte recht und verteidige den Elenden und Armen!
Sokafy ny vavanao, ka tsarao marina, Ary omeo rariny ny ory sy ny malahelo.
10 Ein wackeres Weib (wer findet es?) ist weit mehr wert als köstliche Perlen!
Iza no mahita vehivavy tsara? Fa ny tombany dia mihoatra lavitra noho ny voahangy.
11 Auf sie verläßt sich ihres Mannes Herz, und an Gewinn mangelt es ihm nicht.
Matoky azy ny fon’ ny lahy, Ary tsy mitsahatra ny fanambinana azy.
12 Sie erweist ihm Gutes und nichts Böses ihr ganzes Leben lang.
Soa no ataon-dravehivavy aminy, fa tsy ratsy, Amin’ ny andro rehetra iainany.
13 Sie zieht Wolle und Flachs und verarbeitet es mit willigen Händen.
Mizaha volon’ ondry sy rongony izy Ary mazoto miasa amin’ ny tànany.
14 Wie die Handelsschiffe bringt sie ihr Brot aus der Ferne herbei.
Toy ny sambon’ ny mpandranto izy, Ka avy any amin’ ny lavitra no itondrany ny haniny.
15 Bevor der Morgen graut, ist sie schon auf und gibt Speise heraus für ihr Haus und befiehlt ihren Mägden.
Mifoha izy, raha mbola alina, Ka manome hanina ho an’ ny ankohonany Sy anjara ho an’ ny ankizivaviny.
16 Sie trachtet nach einem Acker und erwirbt ihn auch; mit dem Ertrag ihrer Hände pflanzt sie einen Weinberg an.
Mihevitra saha izy ka mahazo azy; Ny vokatry ny tànany no anaovany tanim-boaloboka.
17 Sie gürtet ihre Lenden mit Kraft und stählt ihre Arme.
Misikìna hery izy, Ary hatanjahiny ny sandriny.
18 Sie sieht, daß ihre Arbeit gedeiht; ihr Licht geht auch des Nachts nicht aus.
Hitany fa tsara ny tombom-barony, Ary tsy maty jiro mandritra ny alina izy.
19 Sie greift nach dem Spinnrocken, und ihre Hände fassen die Spindel.
Mandray ny fihazonam-bohavoha izy, Ary ny tànany mihazona ny ampela.
20 Sie tut ihre Hand dem Unglücklichen auf und reicht ihre Hände dem Armen.
Manatsotra ny tànany amin’ ny ory izy, Eny, mamelatra ny tànany amin’ ny mahantra.
21 Vor dem Schnee ist ihr nicht bange für ihr Haus, denn ihr ganzes Haus ist in Scharlach gekleidet.
Tsy manahy ny oram-panala ho amin’ ny ankohonany izy, Fa ny ankohonany rehetra samy voatafy volon’ ondry mena avokoa.
22 Sie macht sich selbst Decken; Linnen und Purpur ist ihr Gewand.
Manao firakotra ho azy izy; Ny fitafiany dia rongony fotsy madinika sy lamba volomparasy.
23 Ihr Mann ist wohlbekannt in den Toren, wenn er unter den Ältesten des Landes sitzt.
Ny lahy dia hajaina eo am-bavahady, Raha miara-mipetraka eo amin’ ny loholona.
24 Sie macht Hemden und verkauft sie und liefert dem Händler Gürtel.
Manao akanjo hariry madinika ravehivavy ka mivarotra izany, Ary fehin-kibo no amidiny amin’ ny mpandranto.
25 Kraft und Würde ist ihr Gewand, und sie lacht des künftigen Tages.
Hery sy voninahitra no fitafiany, Ary ny andro ho avy dia ihomehezany.
26 Ihren Mund öffnet sie mit Weisheit, und freundliche Unterweisung ist auf ihrer Zunge.
Manokatra ny vavany amin’ ny fahendrena izy; Ary ny lalàn’ ny famindram-po no eo amin’ ny lelany.
27 Sie behält ihre Haushaltung im Auge und ißt nie das Brot der Faulheit.
Mitandrina tsara ny ataon’ ny ankohonany izy Ary tsy homana ny mofon’ ny fahalainana.
28 Ihre Söhne wachsen heran und preisen sie glücklich; ihr Mann rühmt sie ebenfalls:
Ny zanany mitsangana ka midera azy hoe sambatra; Ny lahy koa mitsangana ka midera azy hoe:
29 «Viele Töchter sind wackere Frauen geworden; aber du übertriffst sie alle!»
Maro no zazavavy nanao soa, Fa ianao manoatra noho izy rehetra.
30 Anmut besticht und Schönheit vergeht; ein Weib, das den HERRN fürchtet, soll man loben.
Fitaka ny fahatsaram-bika, ary zava-poana ny fahatsaran-tarehy; Fa ny vehivavy matahotra an’ i Jehovah ihany no hoderaina.
31 Gebt ihr von den Früchten ihres Wirkens, und ihre Werke werden sie loben in den Toren!
Omeo azy ny avy amin’ ny vokatry ny tànany; Ary aoka ny asany hidera azy eo am-bavahady.

< Sprueche 31 >