Psalm 103

1 Ein Psalm Davids. Lobe den HERRN, meine Seele, und was in mir ist, seinen heiligen Namen!

Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Lobe den HERRN, meine Seele, und vergiß nicht, was er dir Gutes getan hat:

Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 der dir alle deine Sünden vergibt und heilet alle deine Gebrechen,

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 der dein Leben vom Verderben erlöst, der dich krönt mit Gnade und Barmherzigkeit,

han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 der deinen Mund fröhlich macht, und du wieder jung wirst wie ein Adler.

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 Der HERR schafft Gerechtigkeit und Gericht allen, die Unrecht leiden.

HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 Er hat seine Wege Mose wissen lassen, die Kinder Israel sein Tun.

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 Barmherzig und gnädig ist der HERR, geduldig und von großer Güte.

Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 Er wird nicht immer hadern noch ewiglich Zorn halten.

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 Er handelt nicht mit uns nach unsern Sünden und vergilt uns nicht nach unsrer Missetat.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 Denn so hoch der Himmel über der Erde ist, läßt er seine Gnade walten über die, so ihn fürchten.

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 So ferne der Morgen ist vom Abend, läßt er unsre Übertretungen von uns sein.

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 Wie sich ein Vater über Kinder erbarmt, so erbarmt sich der HERR über die, so ihn fürchten.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Denn er kennt, was für ein Gemächte wir sind; er gedenkt daran, daß wir Staub sind.

Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 Ein Mensch ist in seinem Leben wie Gras, er blüht wie eine Blume auf dem Feld;

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 wenn der Wind darüber geht, so ist sie nimmer da, und ihre Stätte kennt sie nicht mehr.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Die Gnade aber des HERRN währet von Ewigkeit zu Ewigkeit über die, so ihn fürchten, und seine Gerechtigkeit auf Kindeskind

Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 bei denen, die seinen Bund halten und gedenken an seine Gebote, daß sie darnach tun.

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 Der HERR hat seinen Stuhl im Himmel bereitet, und sein Reich herrscht über alles.

HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Lobet den HERRN, ihr seine Engel, ihr starken Helden, die ihr seine Befehle ausrichtet, daß man höre auf die Stimme seines Wortes!

Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Lobet den HERRN, alle seine Heerscharen, seine Diener, die ihr seinen Willen tut!

Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Lobet den HERRN, alle seine Werke, an allen Orten seiner Herrschaft! Lobe den HERRN, meine Seele!

Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.