Matthaeus 9
1 Da trat er in das Schiff und fuhr wieder herüber und kam in seine Stadt.
Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
2 Und siehe, da brachten sie zu ihm einen Gichtbrüchigen, der lag auf einem Bette. Da nun Jesus ihren Glauben sah, sprach er zu dem Gichtbrüchigen: Sei getrost, mein Sohn; deine Sünden sind dir vergeben.
Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
3 Und siehe, etliche unter den Schriftgelehrten sprachen bei sich selbst: Dieser lästert Gott.
Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
4 Da aber Jesus ihre Gedanken sah, sprach er: Warum denket ihr so Arges in euren Herzen?
Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
5 Welches ist leichter zu sagen: Dir sind deine Sünden vergeben, oder zu sagen: Stehe auf und wandele?
Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
6 Auf daß ihr aber wisset, daß des Menschen Sohn Macht habe auf Erden, die Sünden zu vergeben, sprach er zu dem Gichtbrüchigen: Stehe auf, heb' dein Bett auf und gehe heim!
Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
7 Und er stund auf und ging heim.
Då stod han upp och gick hem.
8 Da das Volk das sah, verwunderte es sich und preisete Gott, der solche Macht den Menschen gegeben hat.
När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
9 Und da Jesus von dannen ging, sah er einen Menschen am Zoll sitzen, der hieß Matthäus, und sprach zu ihm: Folge mir! Und er stund auf und folgete ihm.
När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
10 Und es begab sich, da er zu Tische saß im Hause, siehe, da kamen viel Zöllner und Sünder und saßen zu Tische mit Jesu und seinen Jüngern.
När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
11 Da das die Pharisäer sahen, sprachen sie zu seinen Jüngern: Warum isset euer Meister mit den Zöllnern und Sündern?
Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
12 Da das Jesus hörete, sprach er zu ihnen: Die Starken bedürfen des Arztes nicht, sondern die Kranken.
När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
13 Gehet aber hin und lernet, was das sei: Ich habe Wohlgefallen an Barmherzigkeit und nicht am Opfer. Ich bin kommen, die Sünder zur Buße zu rufen und nicht die Frommen.
Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
14 Indes kamen die Jünger Johannes zu ihm und sprachen: Warum fasten wir und die Pharisäer so viel, und deine Jünger fasten nicht?
Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
15 Jesus sprach zu ihnen: Wie können die Hochzeitleute Leid tragen, solange der Bräutigam bei ihnen ist? Es wird aber die Zeit kommen, daß der Bräutigam von ihnen genommen wird; alsdann werden sie fasten.
Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
16 Niemand flickt ein alt Kleid mit einem Lappen von neuem Tuch; denn der Lappen reißet doch wieder vom Kleid, und der Riß wird ärger.
Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
17 Man fasset auch nicht Most in alte Schläuche; anders die Schläuche zerreißen, und der Most wird verschüttet, und die Schläuche kommen um. Sondern man fasset Most in neue Schläuche, so werden sie beide miteinander behalten.
Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
18 Da er solches mit ihnen redete, siehe, da kam der Obersten einer und fiel vor ihm nieder und sprach: HERR, meine Tochter ist jetzt gestorben; aber komm und lege deine Hand auf sie, so wird sie lebendig.
Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
19 Und Jesus stund auf und folgete ihm nach und seine Jünger.
Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
20 Und siehe, ein Weib, das zwölf Jahre den Blutgang gehabt, trat von hinten zu ihm und rührete seines Kleides Saum an.
Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
21 Denn sie sprach bei sich selbst: Möcht' ich nur sein Kleid anrühren, so würde ich gesund.
Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
22 Da wandte sich Jesus um und sah sie und sprach: Sei getrost, meine Tochter; dein Glaube hat dir geholfen. Und das Weib ward gesund zu derselbigen Stunde.
Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
23 Und als er in des Obersten Haus kam und sah die Pfeifer und das Getümmel des Volks,
När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
24 sprach er zu ihnen: Weichet! denn das Mägdlein ist nicht tot, sondern es schläft. Und sie verlachten ihn.
sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
25 Als aber das Volk ausgetrieben war, ging er hinein und ergriff sie bei der Hand. Da stund das Mägdlein auf.
Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
26 Und dies Gerücht erscholl in dasselbige ganze Land.
Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
27 Und da Jesus von dannen fürbaß ging, folgeten ihm zwei Blinde nach, die schrieen und sprachen: Ach, du Sohn Davids, erbarme dich unser!
När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
28 Und da er heimkam, traten die Blinden zu ihm. Und Jesus sprach zu ihnen: Glaubet ihr, daß ich euch solches tun kann? Da sprachen sie zu ihm: HERR, ja.
Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
29 Da rührete er ihre Augen an und sprach: Euch geschehe nach eurem Glauben.
Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
30 Und ihre Augen wurden geöffnet. Und Jesus bedräuete sie und sprach: Sehet zu, daß es niemand erfahre!
Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
31 Aber sie gingen aus und machten ihn ruchbar im selbigen ganzen Lande.
Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
32 Da nun diese waren hinauskommen, siehe, da brachten sie zu ihm einen Menschen, der war stumm und besessen.
När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
33 Und da der Teufel war ausgetrieben, redete der Stumme. Und das Volk verwunderte sich und sprach: Solches ist noch nie in Israel gesehen worden.
Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
34 Aber die Pharisäer sprachen: Er treibt die Teufel aus durch der Teufel Obersten.
Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
35 Und Jesus ging umher in alle Städte und Märkte, lehrete in ihren Schulen und predigte das Evangelium von dem Reich und heilete allerlei Seuche und allerlei Krankheit im Volke.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
36 Und da er das Volk sah, jammerte ihn desselbigen; denn sie waren verschmachtet und zerstreuet wie die Schafe, die keinen Hirten haben.
Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
37 Da sprach er zu seinen Jüngern: Die Ernte ist groß; aber wenig sind der Arbeiter.
Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
38 Darum bittet den HERRN der Ernte, daß er Arbeiter in seine Ernte sende!
Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
