Psalm 92

1 Ein Psalm. Ein Lied, für den Sabbattag. Köstlich ist's, Jahwe zu danken und deinem Namen zu lobsingen, du Höchster,

En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

2 am Morgen deine Gnade zu verkündigen und deine Treue in den Nächten

Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

3 zum zehnsaitigen Psalter und zur Harfe, zu Saitenspiel auf der Zither.

På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

4 Denn du hast mich fröhlich gemacht, Jahwe, durch dein Thun; ich juble über die Werke deiner Hände.

Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

5 Wie sind deine Werke so groß, Jahwe, deine Gedanken so sehr tief!

Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

6 Der tierische Mensch erkennt es nicht, und der Thor begreift es nicht.

En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

7 Wenn die Gottlosen wie das Gras sprossen, und alle Übelthäter blühen, so geschieht das, damit sie für immer vertilgt werden.

De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

8 Du aber, Jahwe, thronst auf ewig in der Himmelshöhe.

Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

9 Denn fürwahr, deine Feinde, Jahwe, denn fürwahr, deine Feinde werden vergehen, alle Übelthäter werden sich zerstreuen.

Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

10 Und du ließest mein Horn hoch erhoben sein wie das eines Wildochsen, kräftigtest mein Alter durch frisches Öl.

Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

11 Mein Auge blickte mit Lust auf meine Feinde, und meine Ohren hörten ihre Freude an den Bösewichtern, die sich wider mich erhoben hatten.

Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

12 Der Fromme sproßt wie die Palme; er wächst wie die Ceder auf dem Libanon.

Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

13 Im Tempel Jahwes gepflanzt, treiben sie in den Vorhöfen unseres Gottes Sprossen.

De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

14 Noch im Alter tragen sie Frucht, sind saftvoll und frisch,

Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

15 zu verkünden, daß Jahwe gerecht ist, mein Fels, an dem kein Unrecht ist.

Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.