< Matthaeus 6 >

1 Hütet euch, eure Gerechtigkeit zu üben vor den Menschen, um von ihnen gesehen zu werden. Wo anders, so habt ihr keinen Lohn bei eurem Vater in den Himmeln.
“Kamutaliboneshanga kwinsa ncito shaina pamenso abantu kwambeti bamubone, mwenseco, nteti mukatambulepo cilambo kuli Bameshenu balikwilu.
2 Wenn du also Almosen gibst, so laß nicht vor dir her trompeten, wie die Heuchler thun, in den Synagogen und auf den Gassen, damit sie von den Menschen gepriesen werden; wahrlich, ich sage euch, sie haben ihren Lohn dahin.
Neco mwapanga cintu ciliconse kumuntu laciyandanga, kamutaliboneshanga mbuli mobakute kwinshila bantu bandemishibili basa mumanda akupaililamo, ne munshila sha muminshi, balo bakute kwinseco kwambeti bantu bababone ne kubalumbaisha. Nditu ndamwambilishingeti abo balatambulililimo cilambo cabo.
3 Wenn aber du Almosen gibst, so möge deine linke Hand nicht wissen, was deine rechte thut,
Nomba obe wanyamfwanga bapenshi, munobe ngoli nendi pepi kabatenshiba sobwe.
4 auf daß dein Almosen im Verborgenen bleibe, so wird dein Vater, der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
Wenseco, bipo byankumbo byakobe nukabinshibe wenka. Lino Baiso bakute kubona byasolekwa nibakakupe cilambo.”
5 Und wenn ihr betet, so soll es bei euch nicht sein wie bei den Heuchlern; die verrichten gern ihr Gebet in den Synagogen und an den Straßenecken stehend, um sich den Menschen zu zeigen. Wahrlich, ich sage euch, sie haben ihren Lohn dahin.
Mwapailanga kamutensanga mbuli bandemi shibili basa ncobakute kwinsa, balo bakute kuyanda kupaila kabali bemana mumanda akupaililamo, ne pamampambano anshila kwambeti bantu bababone. Cakubinga balo balatambulili limo cilambo
6 Du aber, wenn du betest, so gehe in deine Kammer und schließe deine Thüre und bete zu deinem Vater, der im Verborgenen ist, so wird dein Vater, der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
Nomba obe wayandanga kupaila, ingila mucimpetela, cala cisasa, upaile kuli Baiso bataboneke, Baiso bakute kubona byasolekwa nibakakupe cilambo.
7 Wenn ihr aber betet, so sollt ihr nicht plappern, wie die Heiden; denn sie meinen, sie werden erhört mit ihrer Wortmacherei.
Pacindi ncomulapailinga, kamutambanga maswi amo amo, mbuli ncobakute kwinsa bantu batamwinshi Lesa. Balo bakute kuyeyeti bafulishanga byakwamba empwelela kubanyumfwa Lesa.
8 So stellet euch ihnen nicht gleich; denn euer Vater weiß, was ihr bedürfet, ehe ihr's von ihm fordert.
Nomba amwe kamutabangeti endibo, pakwinga Bameshenu babinshi mbyomwabula, kamutana mubasenga.
9 So sollt ihr denn also beten:
Ecebo cakendi amwe pakupaila kamwambangeti, Bameshetu omuli kwilu, lina lyenu lilemekwe,
10 Unser Vater, der du bist in den Himmeln! Geheiligt werde dein Name. Es komme dein Reich. Es geschehe dein Wille wie im Himmel so auch auf Erden.
Bwami bwenu bwise, Kuyanda kwenu kwinshike. Panshi pano mbuli ncekubele kwilu,
11 Unser nötiges Brot gib uns heute.
Mutupe lelo cakulya cetu ca masuba onse.
12 Und vergib uns unsere Schulden, wie auch wir vergeben haben unsern Schuldnern.
Mutulekeleleko bwipishi bwetu, mbuli nenjafwe ncotukute kubalekelelako bakute kutwipishila,
13 Und führe uns nicht in Versuchung, sondern erlöse uns vom Bösen.
Kamutasuminisha kwambeti tuwile mukweleshewa, Nsombi tukwabilileni kuli Waipa usa. “Pakwinga Bwami ne ngofu kayi ne bulemeneno ni bwenu kwamuyayaya. Ameni
14 Denn wenn ihr den Menschen ihre Fehler vergebt, so wird euch euer himmlischer Vater auch vergeben.
Cakubinga na mulekelela bantu bwipishi bwabo, Bameshenu ba kwilu nabo nibakamulekelele.
15 Wenn ihr aber den Menschen nicht vergebet, so wird euer Vater eure Fehler auch nicht vergeben.
Nomba na nkamulekelele bantu bwipishi bwabo, nabo Bameshenu nteti bakamulekelele bwipishi bwenu sobwe.”
16 Wenn ihr aber fastet, so sollt ihr nicht trübselig drein sehen wie die Heuchler; denn sie entstellen ihr Angesicht, um sich den Menschen vorzustellen mit ihrem Fasten. Wahrlich, ich sage euch: sie haben ihren Lohn dahin.
“Mwalikanishanga kulya, kamutabonekanga kungumana pamenso. mbuli ncobakute kwinsa bandemi shibili basa, balo bakute kwipisha pamenso kwambeti bantu bababoneti balikanishinga kulya. Cakubinga, balatambulililimo cilambo cabo.
17 Du aber, wenn du fastest, salbe dein Haupt und wasche dein Angesicht,
Nomba obe walikanishanga kulya, samba kumenso, ne kusakula cena mishishi ku mutwi,
18 um dich nicht den Menschen vorzustellen mit deinem Fasten, sondern deinem Vater, der im Verborgenen ist; so wird dein Vater der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
kwambeti bantu kabatenshibeti ulalikanishinga kulya, nsombi Baiso bataboneke ebelela kwinshiba bonka. Abo Baiso bakute kubona byasolekwa mbyolenshi nibakakupe cilambo.”
19 Sammelt euch nicht Schätze auf Erden, wo Motte und Rost zerstört und wo Diebe nachgraben und stehlen.
“Kamutalibunjikila buboni pacishi capanshi pano, apo mpobukute kubumbwa muswa, nambi kuba ne ndala, kayi nabo bakabwalala, mpobakute kwingila ne kwiba.
20 Sammelt euch aber Schätze im Himmel, wo weder Motte noch Rost zerstört und wo keine Diebe nachgraben und stehlen.
Neco kamubunganyani buboni bwenu kwilu, uko kwabula muswa nambi ndala, uko kabwalala nkwela kwalilwa kwingila ne kuyakwiba.
21 Denn wo dein Schatz ist, da ist auch dein Herz.
Pakwinga kowabika buboni bwakobe, moyo wakobe ukute kauli kopeloko.”
22 Das Licht des Leibes ist das Auge. Wenn nun dein Auge richtig ist, so wird dein ganzer Leib hell haben.
“Menso elampi ya mubili na menso kalicena, mubili wakobe wonse ukute kauli wakwana kumunikilwa.
23 Wenn aber dein Auge nichts taugt, wird dein ganzer Leib finster haben. So also, wenn das innere Licht in dir zur Finsternis wird, wie groß muß die Finsternis sein!
Nomba na menso akobe nkalipo cena, na mumuni mulinjobe usanduka kuba mushinshe. Lino akute aba citatiko ca mushinshe washipa mbii!”
24 Niemand kann zwei Herren dienen; entweder wird er den einen hassen und den andern lieben; oder er wird jenem anhängen und den andern verachten. Ihr könnet nicht Gott dienen und dem Mamon.
“Muntu nkela kusebensela bantu babili pacindi cimo, pakwinga ngaupelapo umo, ne kusunako naumbi, nakashomeke kuli umo, ne kusampula naumbi. Nkamwelela kusebensela Lesa, ne buboni pacindi cimo.”
25 Darum sage ich euch: sorget nicht für euer Leben, was ihr esset, noch für euren Leib, was ihr anziehet. Ist nicht das Leben mehr als die Nahrung? und der Leib mehr als das Kleid?
“Ecebo cakendi ndamwambilingeti kamutayakamwanga ne buyumi bwenu, kwambeti nitukalye cani, nambi nitukanwe cani? Nambi nitukafwale cani, sena buyumi bwenu nkabwapita cakulya? Nambi mubili nkawapita byakufwala?
26 Sehet die Vögel des Himmels an: sie säen nicht, sie ernten nicht, sie sammeln nicht in Scheunen, euer himmlischer Vater ernährt sie. Seid ihr nicht viel besser als sie?
Kamubonani bikeni, nkabikute kubyala mbuto, nambi kutebula ne kubika mulyanga sobwe, nomba Bameshenu bakwilu bakute kubilyesha. Sena amwe nkamwayandika kupita bikeni?
27 Wer aber unter euch kann mit Sorgen seiner Lebenslänge eine Elle zusetzen?
Niyani mulinjamwe wayakamwa ne buyumi, wela kucikonsha kunungako busuba bumowa ku buyumi bwakendi?”
28 Und was sorgt ihr für die Kleidung? Achtet auf die Lilien des Feldes, wie sie wachsen; sie arbeiten nicht, sie spinnen nicht.
“Inga mukute kushilacani mano ku byakufwala? Bonani maluba amucisuwa mwakute kukulila, nkakute kusebensa, nambi kulyanina bikwisa sobwe.
29 Ich sage euch aber: auch Salomo in aller seiner Herrlichkeit war nicht angethan wie eine von ihnen.
Nomba ndamwambilinga mwami Solomoni, nambi walikuba mubile, uliyawa kufwalapo byakufwala byabekema mbuli maluba.
30 Wenn aber Gott das Gras des Feldes, das heute steht und morgen in den Ofen geworfen wird, also bekleidet, wie nicht viel mehr euch, ihr Kleingläubige?
Lino na Lesa kacikonsha kufwalika mila yamucisuwa, iyo ikute kubakowa lelo, lilo nikwitenta mulilo, Lesa ngaubula kumufwalika sena akaka! Mobalushomo lung'anamwe!”
31 So sollt ihr denn nicht sorgen und sagen: was sollen wir essen, was sollen wir trinken, was sollen wir anziehen?
“Ecebo cakendi kamutayakamwanga ne kwambeti, ‘Inga lelo nindicicane kupeyo cakulya’ Nambi ‘cakunwa’ Nambi ‘cakufwala?
32 Um alles das kümmern sich die Heiden. Euer himmlischer Vater weiß ja, daß ihr dies alles bedürfet.
Ibi nibintu mbyobakute kuyakamwa bantu batamwinshi Lesa. Amwe Bameshenu ba kwilu bacinshi kwambeti nenjamwe mulabiyandanga bintu ibi.
33 Trachtet aber zuerst nach seinem Reich und Recht, so wird euch dies alles zugelegt werden.
Nomba amwe nanshi mulangaule Bwami bwa Lesa, ne bululami bwakendi, nabimbi ibi Lesa nakamubikilepo.
34 Sorget nun nicht auf den morgenden Tag; der morgende Tag wird für sich selbst sorgen. Jeder Tag hat genug an seiner Plage.
Neco nkabayakamwa ne byalilo, byalilo nibyalilo. Busuba bulibonse bukute makatasho abo.”

< Matthaeus 6 >