< Matthaeus 6 >

1 Hütet euch, eure Gerechtigkeit zu üben vor den Menschen, um von ihnen gesehen zu werden. Wo anders, so habt ihr keinen Lohn bei eurem Vater in den Himmeln.
Hnokahawi na sak e taminaw hmalah na tawk na sak awh hoeh nahanlah kâhruetcuet awh. Telah hoehpawiteh Kalvan kho kaawm nangmae na Pa koehoi tawkphu na coe awh mahoeh.
2 Wenn du also Almosen gibst, so laß nicht vor dir her trompeten, wie die Heuchler thun, in den Synagogen und auf den Gassen, damit sie von den Menschen gepriesen werden; wahrlich, ich sage euch, sie haben ihren Lohn dahin.
Hatdawkvah hno na poe awh navah ka kâsaknaw ni a sak awh e patetlah sak awh hanh. Ahnimanaw teh taminaw e barinae a ngai awh dawkvah tamikâluinae koe, lamsalunnaw koe, mongka ueng laihoi sinakok koe a sak awh e patetlah sak awh hanh. Atangcalah na dei pouh awh. Ahnimouh teh amamae tawkphu hah a hmu awh toe.
3 Wenn aber du Almosen gibst, so möge deine linke Hand nicht wissen, was deine rechte thut,
Hno na poe awh navah na poe tie a kamnue thai hoeh nahanelah aranglae na kut ni a sak e hah avoilah e na kut panuek sak hanh.
4 auf daß dein Almosen im Verborgenen bleibe, so wird dein Vater, der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
Arulahoi na sak e kahmawtkung na pa ni tawkphu hah kamcengcalah na poe han.
5 Und wenn ihr betet, so soll es bei euch nicht sein wie bei den Heuchlern; die verrichten gern ihr Gebet in den Synagogen und an den Straßenecken stehend, um sich den Menschen zu zeigen. Wahrlich, ich sage euch, sie haben ihren Lohn dahin.
Na ratoum awh navah ka kâsaknaw patetlah ratoum awh hanh. Ahnimouh teh tami pueng ni na hmu kong titeh sinakok koe a kangdue awh teh ratoum e hah a lungpataw awh. Atangcalah na dei pouh awh. Ahnimouh teh amamae tawkphu hah a hmu awh toe.
6 Du aber, wenn du betest, so gehe in deine Kammer und schließe deine Thüre und bete zu deinem Vater, der im Verborgenen ist, so wird dein Vater, der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
Na ratoum awh navah na imthungkhu kâen awh nateh takhang na khan awh hnukkhu mithmuhoehnae koe kaawm e na pa koe ratoum awh. Mithmu hoeh e kahmawt e na pa ni tawkphu hah kamcengcalah na poe awh han.
7 Wenn ihr aber betet, so sollt ihr nicht plappern, wie die Heiden; denn sie meinen, sie werden erhört mit ihrer Wortmacherei.
Na ratoum awh navah Jentelnaw patetlah cungkeihoehe lawk hoi boutbout pâbo awh hanh. Ahnimouh ni teh lawk moikapap dei e lahoi mae lungngai akuep han telah a pouk awh.
8 So stellet euch ihnen nicht gleich; denn euer Vater weiß, was ihr bedürfet, ehe ihr's von ihm fordert.
Hotnaw patetlah sak awh hanh. Bangkongtetpawiteh nangmouh ni na ngai awh e hno pueng teh na hei awh hoehnahlan vah nangmae na Pa ni a panue toe.
9 So sollt ihr denn also beten:
Hatdawkvah na ratoum awh hane teh: Kalvan kho kaawm maimae na Pa, na min barinae awm lawiseh.
10 Unser Vater, der du bist in den Himmeln! Geheiligt werde dein Name. Es komme dein Reich. Es geschehe dein Wille wie im Himmel so auch auf Erden.
Na uknaeram phat lawiseh. Na lungngainae kalvan vah akuep e patetlah talai van hai kuep lawiseh.
11 Unser nötiges Brot gib uns heute.
Von kawk khuem rawca sahnin kaimouh na poe awh haw.
12 Und vergib uns unsere Schulden, wie auch wir vergeben haben unsern Schuldnern.
Ayâ ni ka tak dawk a yon e ka ngaithoum e patetlah kaimae yonnae hai na ngaithoum haw.
13 Und führe uns nicht in Versuchung, sondern erlöse uns vom Bösen.
Yon tacueknae dawk ka bawk payon hoeh nahanlah a thoenae koehoi na rungngang haw. Uknaeram, bahu, hoi bawilennae pueng teh a yungyoe nange doeh. Amen. telah ratoum awh.
14 Denn wenn ihr den Menschen ihre Fehler vergebt, so wird euch euer himmlischer Vater auch vergeben.
Nangmouh koe yonnae ka sak e naw hah na ngaithoum awh pawiteh nangmae kalvanlae na Pa ni nangmae yonnae hai na ngaithoum van han.
15 Wenn ihr aber den Menschen nicht vergebet, so wird euer Vater eure Fehler auch nicht vergeben.
Hatei, nangmouh koe yon kasaknaw e yonnae hah na ngaithoum awh hoehpawiteh nangmae na Pa ni nangmae yon hai ngaithoum van mahoeh.
16 Wenn ihr aber fastet, so sollt ihr nicht trübselig drein sehen wie die Heuchler; denn sie entstellen ihr Angesicht, um sich den Menschen vorzustellen mit ihrem Fasten. Wahrlich, ich sage euch: sie haben ihren Lohn dahin.
Nangmouh teh rawca na hai awh navah ka kâsaknaw e patetlah na minhmai dawk kamnuek sak awh hanh. Ahnimouh teh rawca a hai awh, tie hah taminaw hmalah a minhmai dawk a kamnue sak awh. Atangcalah na dei pouh awh. Ahnimouh teh amamae tawkphu hah a hmu awh toe.
17 Du aber, wenn du fastest, salbe dein Haupt und wasche dein Angesicht,
Hatei, nangmouh teh rawca na hai awh navah taminaw e hmalah kamnuek sak awh hanh.
18 um dich nicht den Menschen vorzustellen mit deinem Fasten, sondern deinem Vater, der im Verborgenen ist; so wird dein Vater der im Verborgenen sieht, dir vergelten.
Mithmuhoehnae koe kaawm e na Pa hmalah dueng kamnuek sak awh. Na lû satui kâhluk nateh na sam hak so awh. Na minhmai hak pâhla awh. Mithmu hoeh e ka hmawt e nangmae na Pa ni tawkphu hah kamcengcalah na poe awh han.
19 Sammelt euch nicht Schätze auf Erden, wo Motte und Rost zerstört und wo Diebe nachgraben und stehlen.
Sumei hoi khakbara ni a ca thainae koe, tamru ni a paru thainae koe talai van vah na hno pâkhueng awh hanh.
20 Sammelt euch aber Schätze im Himmel, wo weder Motte noch Rost zerstört und wo keine Diebe nachgraben und stehlen.
Sumei hoi khakbara ni a cathaihoehnae koe, tamru ni a paruhoehnae koe kalvan kho vah na hno hah pâkhueng awh.
21 Denn wo dein Schatz ist, da ist auch dein Herz.
Bangkongtetpawiteh na hno aonae koevah na lungthin hai ao van.
22 Das Licht des Leibes ist das Auge. Wenn nun dein Auge richtig ist, so wird dein ganzer Leib hell haben.
Mit teh tak e hmaiim lah ao. Na mit hawi pawiteh na tak abuemlah a ang han.
23 Wenn aber dein Auge nichts taugt, wird dein ganzer Leib finster haben. So also, wenn das innere Licht in dir zur Finsternis wird, wie groß muß die Finsternis sein!
Hatei, na mit hawihoeh pawiteh na tak abuemlah a hmo han. Na tak dawk kaawm e na angnae hah hmot pawiteh hote hmonae teh banghloimaw a hmo han.
24 Niemand kann zwei Herren dienen; entweder wird er den einen hassen und den andern lieben; oder er wird jenem anhängen und den andern verachten. Ihr könnet nicht Gott dienen und dem Mamon.
Apihai bawi kahni touh e san lah awm thai hoeh. Bawi buet touh hah pahnawt vaiteh buet touh hah a lungpataw han. Hoehpawiteh buet touh hah banglahai na pouk hoeh vaiteh, buet touh hah na kâuep han. Cathut hoi tangka san lah vai touh lahoi mek na tawk thai mahoeh.
25 Darum sage ich euch: sorget nicht für euer Leben, was ihr esset, noch für euren Leib, was ihr anziehet. Ist nicht das Leben mehr als die Nahrung? und der Leib mehr als das Kleid?
Hatdawkvah bangne ka canei han tihoi na hring na hanlah na lungpuen awh hanh. Bangne ka khohna han tihoi na tak hanlah na lungpuen awh hanh. Rawca hlak hringnae heh aphu bet ao nahoehmaw. Khohna hlak na tak aphu bet ao nahoehmaw.
26 Sehet die Vögel des Himmels an: sie säen nicht, sie ernten nicht, sie sammeln nicht in Scheunen, euer himmlischer Vater ernährt sie. Seid ihr nicht viel besser als sie?
Kahlun kamleng e tavanaw hah khenhaw. Hote tavanaw ni cati hai patûe awh hoeh, cang hai a awh hoeh, capai dawk pâkhueng awh hoeh. Hatei, nangmae kalvanlae na Pa ni hotnaw hah a kawk. Hote tavanaw hlak nangmouh teh aphu moi na awm awh hoeh maw.
27 Wer aber unter euch kann mit Sorgen seiner Lebenslänge eine Elle zusetzen?
Apimaw a lungpuennae lahoi amae hringnae hah bet ka saw sak thai han.
28 Und was sorgt ihr für die Kleidung? Achtet auf die Lilien des Feldes, wie sie wachsen; sie arbeiten nicht, sie spinnen nicht.
Bangkongmaw khohna hane dawk na lungpuen awh. Kahrawng e lilikungnaw hah bangtelamaw a roung ati e hah khenhaw. Thaw hai tawk awh hoeh. Pahla hai sawn awh hoeh.
29 Ich sage euch aber: auch Salomo in aller seiner Herrlichkeit war nicht angethan wie eine von ihnen.
Solomon siangpahrang e khohna e ni hote akung e khohna boehai phat hoeh.
30 Wenn aber Gott das Gras des Feldes, das heute steht und morgen in den Ofen geworfen wird, also bekleidet, wie nicht viel mehr euch, ihr Kleingläubige?
Yuemnae kayounnaw, sahnin kahring ni teh tangtho hmai dawk phum e phonaw patenghai hottelah Cathut ni pathoup pawiteh nangmouh natawng teh hot hlak na pathoup awh mahoeh na maw.
31 So sollt ihr denn nicht sorgen und sagen: was sollen wir essen, was sollen wir trinken, was sollen wir anziehen?
Hatdawkvah bangne ka canei han, bangne ka khohna han ti hoi na lungpuen awh hanh.
32 Um alles das kümmern sich die Heiden. Euer himmlischer Vater weiß ja, daß ihr dies alles bedürfet.
Jentelnaw ni doeh het patet e hnonaw dawk a lungpuen awh. Nangmouh ni na panki awh e hah nangmae kalvanlae na Pa ni koung a panue.
33 Trachtet aber zuerst nach seinem Reich und Recht, so wird euch dies alles zugelegt werden.
Hatei, Cathut uknaeram hoi a lannae hah hmaloe tawng awh. Hathnukkhu hote hnonaw teh na poe sin awh han.
34 Sorget nun nicht auf den morgenden Tag; der morgende Tag wird für sich selbst sorgen. Jeder Tag hat genug an seiner Plage.
Hatdawkvah tangtho hanelah lungpuen awh hanh. Tangtho e hnin ni nang han lah a lungpuen han doeh. Sahnin kaawm e hno kahawihoehe hah sahnin hanelah a khout.

< Matthaeus 6 >