< Hesekiel 47 >

1 Und er führte mich zurück an den Eingang des Tempels. Da gewahrte ich, daß unter der Schwelle des Hauses Wasser hervorkam, nach Osten zu; denn die vorderseite des Tempels ging nach Osten. Und das wasser floß hinab unterhalb der südlichen Seitenwand des Tempels, südlich vom Altar.
A ka whakahokia ahau e ia ki te tatau o te whare; na, he wai e pupu mai ana i raro i te paepae o te whare whaka te rawhiti, e anga ana hoki te aronga o te whare ki te rawhiti; a i heke mai nga wai i raro i te taha ki matau o te whare, i te taha k i te tonga o te aata.
2 Sodann führte er mich durch das Nordthor hinaus und geleitete mich den Weg außen herum zum Außenthore, das in der Richtung nach Osten gewendet ist; da gewahrte ich, daß aus der südlichen Seitenwand Wasser hervortröpfelte.
Katahi ahau ka arahina e ia i te ara o te kuwaha ki te raki, a arahina awhiotia ana na te ara o waho ki to waho kuwaha, na te ara o te kuwaha e anga ana ki te rawhiti: a ko nga wai e rere ana i te taha ki matau.
3 Indem nun der Mann, mit einer Meßschnur in der Hand, nach Osten zu hinausging, maß er tausend Ellen ab. Sodann führte er mich durch das Wasser hindurch; dieses ging bis an die Knöchel.
No te haerenga atu o te tangata, i tona ringa nei te aho, whaka te rawhiti, kotahi mano nga whatianga i whanganga e ia, a ka meinga ahau e ia kia tika na roto i nga wai; i nga ponapona te wai.
4 Hierauf maß er wieder tausend Ellen und führte mich durchs Wasser; dieses ging jetzt bis an die Kniee. Sodann maß er nochmals tausend Ellen und führte mich durchs Wasser; dieses ging nun bis an die Hüften.
I whanganga ano he mano e ia, a meinga ana ahau e ia kia tika na roto i nga wai; i nga turi te wai. I whanganga ano e ia he mano, a meinga ana ahau e ia kia tika i waenga; i nga hope te wai.
5 Und er maß abermals tausend Ellen; da wars ein Fluß geworden, den ich nicht durchschreiten konnte. Denn das Wasser war zu hoch - Wasser, daß man durchschwimmen mußte, - ein Fluß, den man nicht mehr durchschreiten konnte.
Muri iho i whanganga e ia he mano; na he awa kihai i taea te whiti; kua neke ake hoki nga wai e kauhoea, he awa e kore e whitingia.
6 Und er sprach zu mir: Hast du das wohl gesehen, Menschensohn? Und er führte mich und brachte mich zurück an den Rand des Flusses.
Na ka mea ia ki ahau; Ka kite ranei koe i tenei e te tama a te tangata? Katahi ahau ka arahina e ia, ka whakahokia ki te pareparenga o te awa.
7 Als ich nun zurückkam, da gewahrte ich am Rande des Flusses sehr viele Bäume auf beiden Seiten.
Hoki rawa atu ahau, na i te pareparenga o te awa tona tini o te rakau i tetahi taha, i tetahi taha.
8 Da sprach er zu mir: Dieses Wasser geht hinaus in den östlichen Bezirk und fließt hinab in die Jordansteppe, und wenn es ins tote Meer ins salzige Wasser kommt, so werden die Wasser dort gesund.
Katahi ia ka mea ki ahau, E puta atu ana enei wai ki te wahi ki te rawhiti, ka rere ano ki raro, ki te Arapa tae tonu atu ki te moana: ko te moana he rerenga atu mo nga wai i meinga kia puta mai, ka ai hei rongoa mo nga wai.
9 Und alle lebendigen Wesen, was nur da wimmelt, wohin irgend seine Flut kommt, das wird leben, und der Fischreichtum wird sehr groß sein; denn wenn dieses Wasser dorthin gekommen sein wird, wird das Wasser des toten Meers gesund werden, und alles, zu dem der Fluß kommt, wird leben.
Na, ko nga mea ora katoa e muimui ana, i nga wahi katoa e tae atu ai nga awa, ka ora: ka tini noa atu hoki nga ika, no te mea ka tae enei wai ki reira, a ka rongoatia nga wai o te moana, a ka ora nga mea katoa e tae atu ai te awa.
10 Und es werden Fischer an ihm stehen von En-Gedi bis En-Eglaim; ein Ort, wo man Netze ausspannt, wird das Wasser sein. Sein Fischreichtum wird sein, wie der des großen Meers, überaus groß.
Na ka tu nga kaihao ki tona taha; a ka waiho he wahi i Enekeri a tae noa ki Eneekeraima hei horahanga mo nga kupenga; a ko nga ika o aua wahi ka rite ki o ratou ahua, ka rite ki nga ika o te moana nui, te tini noa iho.
11 Aber seine Lachen und Tümpel werden nicht gesund; sie sind zur Salzgewinnung bestimmt.
Otiia e kore e waimaori nga wahi oru o reira, me nga repo o reira; ka tukua atu ki te tote.
12 An dem Flusse aber sollen zu beiden Seiten seines Ufers allerlei Bäume mit genießbaren Früchten wachsen; deren Laub soll nicht welken und deren Früchte sollen kein Ende nehmen. Alle Monate sollen sie frische Früchte tragen; denn ihr Wasser geht vom Heiligtum aus. Und ihre Früchte werden als Speise dienen und ihr Laub als Heilmittel.
Na ka tupu ki te taha o te awa, ki tona pareparenga, ki tetahi taha, ki tetahi taha, nga rakau kai katoa; e kore nga rau e memenge, e kore ano nga hua e kore; ko ona hua, hou tonu i o ratou marama ano, no te mea i puta mai o ratou wai i te wahi tapu: na hei kai tona hua, hei rongoa tona rau.
13 So spricht der Herr Jahwe: Dies ist die Grenze, innerhalb derer ihr euch nach den zwölf Stämmen Israels in das Land teilen sollt.
Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa: Hei konei te rohe, e wehewehe ai koutou i te whenua hei kainga tupu, he mea whakarite ki nga hapu kotahi tekau ma rua o Iharaira: kia rua nga wahi ma Hohepa.
14 Und zwar sollt ihr es einer wie der andere zum Erbbesitz erhalten, weil ich dereinst geschworen habe, es euren Vätern zu verleihen, und so soll euch nun dieses Land als Erbbesitz zufallen.
Ka riro hoki a reira i a koutou, ta tetahi, ta tetahi, rite tonu: he wahi hoki ia i ara ai toku ringa kia hoatu a reira ki o koutou matua: ina, ka taka mai ano tenei whenua ki a koutou hei kainga tupu.
15 Und dies sei die Grenze des Landes auf der Nordseite: Vom großen Meer in der Richtung nach Hethlon bis wo es nach
Ko te rohe tenei o te whenua; i te taha ki te raki, kei te moana nui, kei te ara ki Heterono, i te mea ka haere ki Terara;
16 Hamath hineingeht, Berotha, Sibraim, welches zwischen dem Gebiete von Damaskus und dem von Hamath liegt, bis Hazar-Enon, das an der Grenze von Hauran liegt.
Kei Hamata, kei Perota, kei Hipiraima i te takiwa o te rohe ki Ramahiku, o te rohe ki Hamata; kei Hatara Hatikono i te taha o te rohe ki Haurana.
17 Es soll also die Grenze laufen vom Meere bis Hazar-Enon, so daß sich das Gebiet von Damaskus weiter nach Norden zu erstreckt; das ist die Nordseite.
Na, ko te rohe i te moana, kei Hataraenana, kei te rohe ki Ramahiku, me te taha ano ki te raki whaka te raki, kei te rohe ki Hamata. Ko te taha ki te raki hoki tenei.
18 Und die Ostseite: Von Hazar-Enon an, das zwischen Hauran und Damaskus liegt, bildet zwischen Gilead und dem Land Israel der Jordan die Grenze bis zum östlichen Meere, bis nach Thamar hin; das ist die Ostseite.
Ko te taha ki te rawhiti, i waenganui o Haurana, o Ramahiku, o Kireara, me te whenua o Iharaira, ko Horano; me whanganga mai i te rohe ki te raki tae noa ki te moana i te rawhiti. Ko te taha ki te rawhiti tenei.
19 Und die Südseite gegen Mittag: Von Thamar bis Me-Meriboth bei Kades nach dem Bach Ägyptens, und weiter bis zum großen Meere; das ist die Südseite nach Mittag zu.
Na, ko te taha ki te tonga whaka te tonga ka takoto atu i Tamara tae noa ki nga wai o Meripoto Karehe, ki te awa o Ihipa, ki te moana nui. Na ko te taha tenei ki te tonga whaka te tonga.
20 Und die Westseite: Das große Meer bildet die Grenze bis gerade gegenüber von da, wo es nach Hamath hineingeht; das ist die Westseite.
Na, ko te rohe ki te hauauru ko te moana nui, ka takoto atu i te rohe ki te tonga a tae noa ki te ritenga atu o Hamata. Ko te taha tenei ki te hauauru.
21 Und ihr sollt dieses Land unter euch teilen nach den Stämmen Israels.
Na me wehe tenei whenua mo koutou, he mea whakarite ki nga hapu o Iharaira.
22 Und zwar sollt ihr es unter euch und die Fremdlinge, die unter euch weilen, die Söhne unter euch erzeugt haben, als Erbbesitz verlosen. Sie sollen euch gelten, wie die eingeborenen Israeliten; mit euch sollen sie inmitten der Stämme Israels Erbbesitz erlosen.
Ina, me wehe tenei whenua, hei kainga tupu mo koutou, mo nga tautangata e noho ana i roto i a koutou, e whanau tamariki i roto i a koutou; a kia rite ratou ki ta koutou, ki ta te tangata whenua i roto i a Iharaira; kia taka mai he wahi mo ratou i roto i a koutou, i roto i nga hapu o Iharaira.
23 In dem Stamme, bei welchem der Fremdling weilt, da sollt ihr ihm seinen Erbbesitz anweisen, ist der Spruch des Herrn Jahwe.
Na, ko te hapu e noho ai te tautangata, me hoatu e koutou he wahi mona ki reira, e ai ta te Ariki, ta Ihowa.

< Hesekiel 47 >