< 1 Korinther 14 >

1 Die Liebe oben an! dann möget ihr nach den Geistesgaben trachten, am besten immer nach Weissagung.
Siiqo kaallite. Ayyaana imotata minthidi koyite; ubbaafe aathidi, tinbbite imotaa minthidi koyite.
2 Denn wer Zunge redet, redet nicht mit Menschen, sondern mit Gott; niemand vernimmt es, er redet im Geiste Geheimnisse.
Dumma dumma doonan odettiya asi Xoossaas odeesippe attin asas odenna. Shin asas qoncciboonna xuuraa Ayyaana wolqqan odettiya gisho, oonikka I odetteyssa akeekenna.
3 Wer aber weissagt, redet mit Menschen zur Erbauung, Ermahnung, Tröstung.
Shin tinbbite odeyssati ase dichchanaw, minthethanawunne miinthanaw asas odees.
4 Wer Zunge redet, erbaut sich selbst; wer weissagt, erbaut die Gemeinde.
Dumma dumma doonan odiya asi bana dichchees. Shin tinbbite odiya asi woosa keethaa dichchees.
5 Ich gönne euch, daß ihr alle Zungen redet: viel mehr wünsche ich, daß ihr weissagtet. Der weissagt, ist mehr, als der Zungen redet, es sei denn daß dieser es übersetze, damit die Gemeinde ihre Erbauung habe.
Hintte ubbay dumma dumma doonan odettiyako ta dosays, shin tinbbite odanayssa aathada dosays. Dumma dumma doonan odetteyssa woosa keethi dichchanaw birshshiya asi dhayikko, dumma dumma doona odetteyassafe tinbbite odeyssi aadhdhees.
6 Gesetzt, Brüder, ich komme als Zungenredner zu euch, was werde ich euch nützen, wenn ich nicht auch zu euch rede, was es sei: Offenbarung, Erkenntnis, Weissagung, Lehre?
Shin ta ishato, taani hintteko bada, qonccethan woykko eratethan woykko tinbbite odon woykko timirtten gidonnashin, dumma dumma doonan odettiko hinttena ay maaddanee?
7 Tönende Instrumente, wie die Flöte, die Zither, wenn sie nicht ihre Töne deutlich unterscheiden lassen, wie soll man doch das Spiel der Flöte oder der Zither verstehen?
Dumma dumma yetha miishetas issi qommo girssi de7ikko, suusul77e girssinne diitha girssi waattidi shaakki eranee?
8 Wenn die Trompete nur einen unverständlichen Schall gibt, wer wird darauf antreten zum Kampfe?
Qassi moyze punoy geeyidi erettonna ixxiko olas giigettey oonee?
9 So ist es mit euch, wenn ihr mit der Zunge nicht eine deutliche Rede hören lasset: wie soll man das Gesprochene verstehen? Es ist in die Luft gesprochen.
Hessadakka, dumma dumma doonan hintte odetteyssi qoncce gidonna ixxiko hintte odeyssa ooni eranee? Hessi carkkos odiya mela.
10 Es gibt wer weiß wie vielerlei Sprachen in der Welt, Sprache ist alles:
Ha alamiyan daro doonati de7oosona; he ubbaas birshshethi de7ees.
11 kenne ich nun die Bedeutung der Sprache nicht, so bin ich dem Redenden ein Barbar, und er ist ien Barbar für mich.
Shin issi asi odettiya doona taani eronna ixxiko I taw imathe gidees; takka iyaw imathe gidays.
12 So in eurem Fall. Da nun der Eifer um die Geister bei euch zu Hause ist, so trachtet doch nach der Erbauung der Gemeinde, damit auch etwas dabei herauskommt.
Hessadakka, Geeshsha Ayyaana imotaa hintte ekkanaw minthidi koykko, woosa keethi dichchanaw ubbaafe aadhdhiya imotaa koyite.
13 Darum soll der, der Zunge redet, derart beten, daß er es auch auslegen könne.
Dumma dumma doonan odettiya asi ba odaa birshshanaw birshshetha imotay imettana mela Xoossaa woosso.
14 Wenn ich mit der Zunge bete, so betet wohl mein Geist, aber mein Verstand schafft nichts dabei.
Taani dumma dumma doonan Xoossaa woossiko, ta ayyaanay woossees, shin ta wozanay aykkoka go7ettenna.
15 Nun also? ich will beten mit dem Geist, ich will aber auch mit dem Verstand beten; ich will singen mit dem Geist, ich will aber auch mit dem Verstand singen.
Yaatin, ta ay oothanaw koshshii? Taani ta ayyaanan woossays; ta wozanankka woossays. Taani ta ayyaanan yexxays; ta wozanankka yexxays.
16 Sonst, wenn du im Geiste den Segen sprichst, wie soll denn der, der am Platz des Uneingeweihten steht, sein Amen zu deiner Danksagung sprechen? weiß er ja nicht, was du sagst.
Hessa gidonna ixxiko neeni ne ayyaanan Xoossaa galatiya wode he bessan neeni geyssa eronna asi ne galateyssa woygidi, “Amin7i” gaanee?
17 Du magst wohl richtig danken, aber der andere hat keine Erbauung davon.
Neeni Xoossaa galateyssi lo77o, shin hara asi maaddenna.
18 Dank meinem Gotte, steht mir das Zungenreden mehr zu Gebot als euch allen.
Ta hintte ubbaafe aathada dumma dumma doonan odettiya gisho Xoossaa galatays.
19 Aber in der Gemeinde will ich lieber fünf Worte mit meinem Verstand sprechen, damit ich auch andere belehre, als zehntausend Worte mit der Zunge.
Shin taani woosa keethan harata tamaarssanaw dumma dumma doonan tammu mukulu qaala odettanaappe ichchashu qaala erettiya doonan odettanaw dosays.
20 Brüder, werdet nicht Kinder im Denken, sondern seid Kinder in der Bosheit; im Denken aber sollt ihr reif werden.
Ta ishato, hintte qofan naytada hanoppite. Hintte iitabaas naytada haniteppe attin hintte qofan kahaamata gidite.
21 Im Gesetze steht geschrieben: ich werde zu diesem Volke sprechen durch Wälsche und durch Fremdlingslippen, und sie werden auch so nicht auf mich hören, spricht der Herr.
Goday, Geeshsha Maxaafan, “Taani ha asaas, dumma dumma doonan odettiya asaaninne imatha inxarssan odettiya asan odana. Shin hessi haninikka tana si7okkona” yaagees.
22 Demnach sind die Zungen zum Zeichen, nicht für die Gläubigen, sondern für die Ungläubigen; dagegen ist die Weissagung nicht für die Ungläubigen, sondern für die Gläubigen.
Hiza, dumma dumma doonan haasayoy, ammanonna asaas malla gideesippe attin ammaniyaa asaassa gidenna. Tinbbitey ammaniyaa asaas malla gideesippe attin ammanonna asaassa gidenna.
23 Wenn also die ganze Gemeinde sich versammelte und sie würden alle Zungen reden, und es kommen dann Uneingeweihte oder Ungläubige herein, werden die nicht sagen, daß ihr von Sinnen seid?
Woosa keethaa asay issife shiiqiya wode, ubbay dumma dumma doonan odettiko eronna woykko ammanonna asay hintte shiiquwa yidi, “Hayssati gooyosona” gokkonayye?
24 Wenn aber alle weissagen, und ein Ungläubiger oder Uneingeweihter kommt herein, so wird er von allen überführt, von allen beurteilt:
Shin eronna woykko ammanonna asay woosa keethi yaa wode asay tinbbite odishin, si7ikko ba nagaraa akeekana; qassi I si7ida qaalan pirddettana.
25 was in seinem Herzen verborgen ist, wird offenbar; er aber fällt auf sein Antlitz, betet Gott an und bekennt, daß in Wahrheit Gott unter euch ist.
Entti iya wozanan geemmida qofaa qonccisana. Hessadakka, “Tuma Xoossay hintte giddon de7ees” yaagidi markkattidi, gufannidi Xoossaas goynnana.
26 Nun also Brüder? wenn ihr zusammenkommt, so bringt jeder etwas mit, Psalm, Lehre, Offenbarung, Zunge, Auslegung. Es soll aber alles zur Erbauung dienen.
Ta ishato, nu woyginoo? Hintte issife shiiqiya wode issuwas mazmurey de7ees; issuwas tamaarsso imoti de7ees; issuwas qonccethi de7ees; issuwas dumma dumma doonan haasayoy de7ees; issuwas birshshetha imoti de7ees. He ubbay woosa keethi dichchiyabaa gidanaw bessees.
27 Wenn man Zungen redet, so sollen je zwei oder höchstens drei auftreten, und zwar der Reihe nach, und einer trage die Auslegung vor.
Dumma dumma doonan odettiya asati de7ikko, nam77a woykko darikko heedza gididi maaran maaran haasayanaw bessees. Entti odetteyssa hara asi birshsho.
28 Ist kein Ausleger da, so schweigen sie in der Gemeinde und sprechen für sich und Gott.
Shin birshshiya asi dhayikko, dumma dumma doonan odetteyssi woosa keethan si7i go. Bawunne ba Xoossaas odo.
29 Propheten mögen zwei oder drei sprechen, und die andern es beurteilen.
Tinbbite odeyssati nam77a woykko heedza gididi odo. Qassi harati entti giyabaa pirddona.
30 Kommt aber eine Offenbarung über einen andern, der noch sitzt, so soll der Erste stille sein.
He shiiquwan de7iya hara asas issibay qoncciko kase odetteyssi si7i go.
31 Denn ihr möget alle nacheinander weissagen, damit alle lernen und ermahnt werden.
Ubbay tamaarana melanne ubbay minnana mela maaran maaran tinbbite odanaw dandda7eeta.
32 Der Prophetengeist ist ja dem Propheten unterthan;
Nabeta ayyaanay nabetas kiitettees.
33 denn Gott ist nicht ein Gott der Unordnung, sondern des Friedens.
Geeshshata woosa keetha ubbay meezetidayssada Xoossay sarotetha Xoossaafe attin cabbo Xoossi gidenna.
34 Die Weiber sollen sich, wie in allen Versammlungen der Heiligen, so auch bei euch still verhalten; ihnen kommt es nicht zu, zu reden, sondern unterthan zu sein, wie auch das Gesetz sagt.
Maccasi woosa keethan si7i go. Muse higgey geyssada entti haarettofe attin woosa keethan odanaw enttaw maati baawa.
35 Wollen sie sich aber unterrichten, so mögen sie zu Hause ihre Männer fragen; in der Versammlung zu reden ist für eine Frau unziemlich.
Maccasi woosa keethan haasayoy borsso gidiya gisho issibaa eranaw koykko son bantta azinata oychchonna.
36 Oder ist etwa das Wort Gottes von euch ausgegangen? oder ist es nur zu euch allein gekommen?
Xoossaa qaalaa koyro hintte ehidetii? Woykko Xoossaa qaalay hintte xalaalakko yidee?
37 Wer sich dünkt ein Prophet zu sein oder ein Begeisteter, der soll begreifen, daß, was ich schreibe, vom Herrn ist.
Oonikka bana nabe woykko bana Xoossaa asi gidi qoppiko, taani hinttew xaafeyssi Godaa kiitta gideyssa akeeko.
38 Will er es nicht einsehen - so läßt er's bleiben.
Shin oonikka akeekonna ixxiko ikka akeekettofo.
39 Also meine Brüder, trachtet nach dem Weissagen, hindert das Zungenreden nicht;
Hessa gisho, ta ishato, tinbbite odanaw minthidi amottite; qassi dumma dumma doonan odetteyssaka diggofite.
40 aber alles geschehe mit Anstand und in der Ordnung.
Shin ubbayka woganinne maaran gido.

< 1 Korinther 14 >