< 1 Chronik 21 >

1 Es trat aber Satan wider Israel auf und reizte David an, Israel zu zählen.
Maysa a kabusor ti nangriribuk iti Israel ket sinugsuganna ni David a bilangenna dagiti Israelita.
2 Da gebot David Joab und den Obersten des Volks: Wohlan, zählet Israel von Beerseba bis Dan und bringt mir Bescheid, damit ich erfahre, wie viele ihrer sind!
Kinuna ni David kenni Joab ken kadagiti pangulo iti armada, “Mapanyo bilangen dagiti tattao ti Israel manipud idiay Beerseba agingga iti Dan ket ipadamagyo kaniak, tapno maammoak ti bilangda.”
3 Joab erwiderte: Mag Jahwe zu seinem Volke, so viele ihrer sind, noch hundertmal mehr hinzuthun, so sind sie, mein Herr und König, ja doch ingesamt meinem Herrn unterthan - warum verlangt mein Herr solches? Warum soll es Israel zur Verschuldung gereichen?
Kinuna ni Joab, “Paaduen koma ni Yahweh ti armadana iti mamingasut a kaadu ngem iti sigud. Ngem apok nga ari, saan kadi a nagserserbida amin iti apok? Apay a tarigagayan ti apok daytoy? Apay nga ipabaklaymo ti basol iti Israel?
4 Aber des Königs Befehl bezwang Joab, und so machte sich denn Joab auf den Weg und zog in ganz Israel umher; sodann kam er wieder nach Jerusalem.
Ngem naikeddengen ti sao ti ari nga imbagana kenni Joab. Pimmanaw ngarud ni Joab ket sinursorna ti entero nga Israel. Kalpasanna, nagsubli isuna idiay Jerusalem.
5 Und Joab gab David die Zahl an, die sich bei der Musterung des Volks herausgestellt hatte, und zwar belief sich ganz Israel auf 1100000 schwertgerüstete Männer, und Juda auf 470000 schwertgerüstete Männer.
Ket impadamag ni Joab kenni David ti kabuklan a bilang dagiti makirangranget a lallaki. Adda 1, 100, 000 a lallaki a nakakampilan idiay Israel. iti Juda laeng ket addaan iti 470, 000 a soldado.
6 (Levi und Benjamin aber hatte er nicht mit gemustert, denn der Befehl des Königs war Joab ein Greuel.)
Ngem saan a naibilang ti tribu ti Levi ken Benjamin kadakuada, ta kinagura ni Joab ti bilin ti ari.
7 Gott aber mißfiel diese Sache, und er schlug Israel.
Nasaktan ti Dios gapu iti daytoy nga inaramid ni David, isu a dinusana ti Israel.
8 Da sprach David zu Gott: Ich habe schwer damit gesündigt, daß ich dies gethan habe; nun aber laß doch deinem Knechte sein Verschuldung hingehen, denn ich war schwer bethört!
Kinuna ni David iti Dios, “Nagbasolak iti nadagsen iti panangaramidko iti daytoy. Ita pakawanem ti nagbasolan toy adipenmo, ta nagtignayak iti minamaag.”
9 Da redete Jahwe zu Gad, dem Seher Davids, also:
Kuna ni Yahweh kenni Gad a profeta ni David,
10 Gehe hin und sprich zu David also: So spricht Jahwe: Drei Dinge lege ich dir vor; wähle dir eines davon, daß ich es dir anthue!
“Mapanka ket ibagam kenni David: 'Kastoy ti kuna ni Yahweh: “Ikkanka iti tallo a pagpilian. Mangpilika iti maysa kadagitoy."”'
11 Da ging Gad zu David hinein und sprach zu ihm: So spricht Jahwe: Wähle dir!
Napan ngarud ni Gad kenni David ket kinunana kenkuana, “Kastoy ti kuna ni Yahweh: 'Mangpilika iti maysa kadagitoy:
12 Entweder drei Jahre Hungersnot oder drei Monate Flucht vor deinen Widersachern, indem dich das Schwert deiner Feinde ereilt, oder drei Tage das Schwert Jahwes und Pest im Lande, so daß der Engel Jahwes im ganzen Bereiche Israels Verheerung anrichtet. Nun sieh zu, was ich dem, der mich sendet, antworten soll!
tallo a tawen ti panagbisin, tallo a bulan a kamkamatendaka dagiti kabusormo ken tiliwendakayo babaen kadagiti kampilanda, wenno saan, tallo nga aldaw a didigraen ni Yahweh ti daga babaen iti panangdadael ti anghel ni Yahweh iti entero a daga ti Israel.' Ita ngarud, ikeddengmo ti sungbat a rumbeng nga ibagak iti nangibaon kaniak.”
13 David entgegnete Gad: Mir ist sehr bange - laß mich in die Hand Jahwes fallen, denn sein Erbarmen ist sehr groß, aber Menschen möchte ich nicht in die Hände fallen!
Ket kinuna ni David kenni Gad, “Mariribukanak iti kasta unay.” Bay-annak a mapasag kadagiti ima ni Yahweh ngem kadagiti ima dagiti tattao, ta dakkel unay ti kaasina.”
14 So verhängte Jahwe eine Pest über Israel, und es fielen aus Israel 70000 Mann.
Nangiyeg ngarud ni Yahweh iti didigra iti Israel ket natay ti pitopulo a ribu a tattao.
15 Und Gott sandte einen Engel nach Jerusalem, es zu verheeren; als er aber verheerte, sah Jahwe darein und ließ sich das Unheil gereuen und gebot dem Engel, der die Verheerung anzurichten hatte: Genug! Ziehe nun deine Hand ab! - der Engel Jahwes befand sich eben bei der Tenne des Jebusiters Ornan.
Nangibaon ti Dios iti maysa nga anghel iti Jerusalem tapno dadaelenna daytoy. Idi dadaelenna koman daytoy, kimmita ni Yahweh ket saanna nga intuloy ti pangngeddengna maipapan iti panangdangran. Kinunana iti anghel a mangdaddadael, “Huston! Saanmon a papatayen dagiti tattao.” Iti dayta a gundaway, agtaktakder ti anghel ni Yahweh iti pagirikan ni Ornan a Jebuseo.
16 Als nun David aufblickte, sah er den Engel Jahwes zwischen Himmel und Erde stehen, mit dem gezückten Schwert, das gegen Jerusalem ausgestreckt war, in seiner Hand. Da fielen David und die Vornehmen, mit härenen Gewändern bedeckt, nieder auf ihr Angesicht,
Timmangad ni David ket nakitana ti anghel ni Yahweh nga agtaktakder iti nagbaetan ti langit ken daga, a nakaiggem iti naasut a kampilan a nakalayat iti entero a Jerusalem. Ket nagpakleb iti daga ni David ken dagiti panglakayen a nakakawes iti nakersang a lupot.
17 und David betete zu Gott: Ich habe ja den Befehl gegeben, das Volk zu zählen; ich bin es also, der gesündigt und sehr übel gethan hat; diese aber, die Schafe, was haben sie gethan? Jahwe, mein Gott, laß doch deine Hand sich gegen mich und meine Familie wenden, nicht aber gegen dein Volk, daß es einer Seuche erliege!
Kinuna ni David iti Dios, “Saan kadi a siak ti nangibilin a mabilang ti armada? Inaramidko daytoy a nadangkes a banag. Ngem dagitoy a karnero, ania ti inaramidda? Pangngaasim ta palubosam ti imam, O Yahweh a Diosko a dusaennak ken ti pamiliak, ngem saanmo a dusaen dagiti tattaom babaen iti daytoy a didigra.”
18 Der Engel Jahwes aber hatte Gad angewiesen, David zu sagen, David möge hinaufgehen, um Jahwe auf der Tenne des Jebusiters Ornan einen Altar zu errichten.
Isu a binilin ti anghel ni Yahweh ni Gad nga ibagana kenni David, a rumbeng a sumang-at ni David idiay pagirikan ni Ornan a Jebuseo ket mangipatakder iti maysa nga altar para kenni Yahweh.
19 Da begab sich David auf Gads Geheiß, das dieser im Namen Jahwes ausgesprochen hatte, hinauf.
Simmang-at ngarud ni David a kas imbilin kenkuana ni Gad nga aramidenna iti nagan ni Yahweh.
20 Und Ornan kehrte zurück und sah den König, während sich seine vier Söhne, die bei ihm waren, versteckten; Ornan aber drasch gerade Weizen.
Kabayatan nga agir-irik ni Ornan iti trigo, timmaliaw isuna ket nakitana ti anghel. Naglemmeng isuna ken dagiti uppat nga annakna.
21 Als nun David zu Ornan kam, blickt Ornan auf und gewahrte David. Da trat er aus der Tenne heraus und verneigte sich vor David mit dem Angesicht bis auf den Boden.
Idi dimteng ni David iti ayan ni Ornan, kimmita ni Ornan ket nakitana ni David. Pinanawanna ti pagirikan ket nagpakleb iti daga iti sangoanan ni David.
22 David sprach zu Ornan: Tritt mir den Tennenplatz ab, damit ich Jahwe einen Altar darauf erbaue - für den vollen Betrag sollst du mir ihn abtreten! - und so die Seuche vom Volk abgewehrt wird.
Ket kinuna ni David kenni Ornan, “Ilakom kaniak daytoy a pagirikan, tapno makaipatakderak iti maysa nga altar para kenni Yahweh. Bayadak ti kabuklan a gatad daytoy, tapno maikkat ti didigra kadagiti tattao”
23 Ornan entgegnete David: Nimm sie hin, und mein Herr und König wolle thun, was ihm beliebt! Siehe da, ich gebe dir die Rinder zu den Brandopfern und die Dreschschlitten zum Brennholz und den Weizen zum Speisopfer - alles gebe ich dir!
Kinuna ni Ornan kenni David, “Alaem daytoy a kukuam, o apok nga ari. Aramidem iti daytoy ti aniaman a nasayaat iti panagkitam. Adtoy, ikkanka iti bulog a baka para kadagiti daton a maipuor, dagiti pagirik a tabla tapno pagsungrod ken trigo para iti daton a bukbukel; Itedkonto amin kenka dagitoy.”
24 Der König David erwiderte jedoch Ornan: Nein, sondern ich will es käuflich erwerben um den vollen Betrag; denn ich will nicht, was dir gehört, für Jahwe nehmen, um ein Brandopfer zu bringen, das ich umsonst habe!
Kinuna ni Ari David kenni Ornan, “Saan, bayadak ti kabuklan a gatad daytoy. Saanko nga alaen ti kukuam ket idatonko daytoy a kas daton a mapuoran para kenni Yahweh nga awan man laeng a pulos ti nagastok.
25 So gab denn David Ornan für den Platz die Summe von sechshundert Goldsekeln.
Isu a nagbayad ni David iti innem a gasut a siklo ti balitok para iti disso.
26 Sodann baute David dort Jahwe einen Altar und brachte Brandopfer und Heilsopfer dar, und als er Jahwe anrief, da antwortete er ihm mit der Herabsendung von Feuer vom Himmel her auf den Brandopferaltar.
Nangipatakder sadiay ni David iti maysa nga altar para kenni Yahweh ket nangidaton iti rabaw daytoy kadagiti daton a mapuoran ken kadagiti daton a pakikappia. Immawag isuna kenni Yahweh, a simmungbat kenkuana babaen iti apuy manipud iti langit a nangpuor kadagiti daton a mapuoran iti rabaw ti altar.
27 Und Jahwe befahl dem Engel, sein Schwert wieder in die Scheide zu stecken.
Kalpasanna, binilin ni Yahweh ti anghel, ket insubli ti anghel ti kampilanna iti kalubanna.
28 Damals, als David wahrnahm, daß ihm Jahwe auf der Tenne des Jebusiters Ornan geantwortet hatte, opferte er dort.
Idi nakita ni David a sinungbatan isuna ni Yahweh iti ayan ti pagirikan ni Ornan a Jebuseo, nangidaton pay isuna sadiay iti dadduma a daton iti dayta met laeng a tiempo.
29 Die Wohnung Jahwes aber, die Mose in der Steppe angefertigt hatte, und der Brandopferaltar befanden sich damals auf der Opferhöhe zu Gibeon.
Kadagita a tiempo, ti tabernakulo ni Yahweh nga inaramid ni Moises idiay let-ang ken ti altar para kadagiti daton a naan-anay a mapuoran ket adda iti disso a pagdaydayawan idiay Gabaon.
30 David konnte jedoch nicht vor ihm erscheinen, um Gott zu suchen, denn er war erschrocken vor dem Schwerte des Engels Jahwes.
Nupay kasta, saan a makapan ni David sadiay tapno kiddawenna ti panangiturong ti Dios, gapu ta kabutengna ti kampilan ti anghel ni Yahweh.

< 1 Chronik 21 >