< Psalm 105 >

1 Dem Herrn sagt Dank! Verherrlicht seinen Namen! Macht seine Taten den Nationen kund!
Lwanj pou Seyè a! Fè konnen jan li gen pouvwa! Fè nasyon yo konnen sa li fè!
2 Lobsingt von ihm! Lobt ihn! Erzählt von seinen Wundern all!
Chante pou li! Fè lwanj li! Rakonte tout mèvèy li te fè yo!
3 In seinem heiligen Namen rühmet euch! Von Herzen freue sich, wer nach dem Herrn sucht!
Fè kè nou kontan paske se moun pa l' nou ye. Wi, se pou tout moun k'ap sèvi Seyè a fè fèt!
4 Verlanget nach dem Herrn und seiner Herrlichkeit! Stets sucht sein Angesicht!
Ale jwenn Seyè a pou l' ka ede nou, toujou chache rete devan li.
5 Gedenkt der Wunder, die er tat, der Zeichen, seiner Richtersprüche!
-(we vèsè pwochen)
6 Geschlecht du, seines Knechtes Abraham, ihr Söhne Jakobs, seines Auserwählten! -
Nou menm, pitit pitit Abraram, sèvitè Bondye, nou menm, pitit pitit Jakòb yo, nou menm Bondye chwazi, chonje mirak ak mèvèy li te fè. Chonje jijman ki te soti nan bouch li!
7 Der Herr ist unser Gott, und auf der ganzen Erde gelten seine Urteilssprüche.
Seyè a se Bondye nou li ye. Lè li pase yon lòd se pou tout latè.
8 In Ewigkeit gedenkt er seines Bundes und seines Wortes, das er sprach, ins tausendste Geschlecht,
-(we vèsè pwochen)
9 des Bunds, den er mit Abraham geschlossen für Israel als einen ewigen Bund,
L'ap toujou chonje kontra li te pase ak Abraram. L'ap kenbe pwomès li, pwomès li fè Izarak la pou tout tan tout tan.
10 den er für Jakob als ein Recht bestätigt, und seines Eides, den er Isaak zugeschworen.
Sa li te pwomèt Abraram lan, li fè l' tounen yon lwa pou pitit Jakòb yo, yon kontra ak pèp Izrayèl la pou tout tan.
11 "Dir", sprach er, "geb' ich Kanaan, als euer zugemessen Erbe." -
Li te di: -M'ap ba ou peyi Kanaran an pou pòsyon ki rele ou pa ou nan byen m' yo.
12 Noch klein war damals ihre Zahl, noch winzig klein und fremd darin.
Lè sa a, pèp Bondye a pa t' anpil, yo te sèlman yon ti ponyen moun, yo te tankou etranje toujou nan peyi a.
13 Sie wanderten von einem Heidenvolk zum andern, von einem Reich zu einer andern Nation.
Yo t'ap mache ale vini nan tout nasyon yo, yo t'ap soti nan yon peyi ale nan yon lòt.
14 Er gab nicht zu, daß jemand sie bedrückte; er warnte ihretwegen Könige:
Men, li pa t' kite pesonn maltrete yo. Li te menm rive pini anpil wa poutèt yo.
15 "Vergreift euch nicht an den von mir Gesalbten! Fügt keinen Schaden meinen Sehern zu!" -
Li te di: Piga nou manyen moun mwen chwazi yo. Piga nou fè pwofèt mwen yo anyen.
16 Er rief alsdann ins Land den Hunger, jedwede Brotesstütze brechend.
Lè Seyè a te voye yon grangou sou peyi yo a, lè li te koupe tout viv yo,
17 Er sandte einen Mann vor ihnen her; zum Sklaven ward Joseph verkauft.
li te voye Jozèf devan yo, menm Jozèf yo te vann tankou esklav la.
18 in Fesseln zwang man seine Füße; in Eisen ward sein Hals gelegt,
Yo te mete pye l' nan sèp, yo te pase yon chenn nan kou li,
19 bis in Erfüllung ging, was er verheißen, und ihn der Spruch des Herrn bewährte.
jouk sa li te di a te rive vre. Konsa, pawòl Seyè a te fè wè se Jozèf ki te gen rezon.
20 Da ließ der König ihn entfesseln; der Völkerherrscher ließ ihn frei.
Wa peyi Lejip la te wete l' nan chenn yo, chèf nasyon yo te fè lage l'.
21 Er machte ihn zum Herrn in seinem Hause und zum Verwalter über all sein Gut,
Li mete l' chèf sou tout moun lakay li, li mete l' pou l' gouvènen tout peyi a.
22 daß er nach seinem Sinne seine Fürsten lenkte und seine Ältesten belehrte. -
Li ba li kat blanch sou tout chèf yo, li ba li otorite pou l' moutre notab yo sa pou yo fè.
23 Alsdann kam nach Ägypten Israel, und Jakob ward ein Gast im Lande Chams.
Apre sa, Jakòb te desann nan peyi Lejip ansanm ak tout pitit li yo. Li pase kèk tan nan peyi pitit Kam yo.
24 Er machte fruchtbar dort sein Volk, für seine Feinde allzu zahlreich.
Seyè a te fè pèp li a peple anpil. Li te fè l' vin pi fò pase lènmi l' yo.
25 Nun wandte er ihr Herz zum Hasse wider Gottes Volk, zur Arglist gegen seine Diener.
Li fè moun peyi Lejip yo rayi pèp li a: Yo aji mal ak li, yo twonpe li.
26 Er sandte Moses, seinen Diener, und Aaron, den er sich erkoren.
Lè sa a, li voye Moyiz, yon moun ki t'ap sèvi l', ansanm ak Arawon, yon moun li te chwazi.
27 Sie zeigten ihnen seine Wunder und taten Zeichen in dem Lande Chams.
Avèk pouvwa li, yo te fè mèvèy nan peyi pitit Kam yo. Yo te fè anpil mirak nan peyi Lejip.
28 Er sandte Finsternis, und dunkel ward's; doch achteten sie nicht auf seinen Wink.
Li voye fènwa kouvri tout peyi a. Men, moun peyi Lejip yo pa t' koute sa l' te di yo.
29 Er wandelte in Blut ihr Wasser, und ihre Fische ließ er sterben.
Li fè dlo larivyè yo tounen san, li touye tout pwason ladan yo.
30 Er ließ ihr Land von Fröschen wimmeln bis in die Kammern ihrer Könige.
Krapo te pran tout peyi a pou yo, yo te rive jouk anndan kay wa a.
31 Er sprach; da kam ein Fliegenschwarm und Mücken in ihr ganz Gebiet.
Bondye annik pale, mouchavè ak vèmin parèt, yo kouvri tout peyi a.
32 Für Regen gab er ihnen Hagel und Feuerflammen auf ihr Land,
Li pa ba yo lapli, li voye lagrèl pito ak kout zèklè sou peyi a.
33 schlug ihren Weinstock, ihren Feigenbaum darnieder. zersplitterte die Bäume all in ihren Grenzen.
Li te detwi tout pye rezen ak tout pye figfrans yo. Li jete tout pyebwa nan peyi a atè.
34 Er sprach; da kamen Heuschrecken und Ungeziefer ohne Zahl.
Bondye annik pale, chwalbwa parèt, chini vide an kantite.
35 Sie fraßen alles Gras in ihrem Land und fraßen ihre Feldfrucht ab.
Yo devore tout ti plant nan peyi a, yo manje tout rekòt nan jaden yo.
36 In ihrem Lande schlug er alle Erstgeburt, die Erstlinge all ihrer Kraft. -
Bondye touye premye pitit gason nan tout fanmi nan peyi Lejip la. Wi, li touye tout premye pitit gason yo.
37 Er führte sie mit Gold und Silber aus dem Lande, und unter seinen Stämmen war kein Müder.
Apre sa, li fè pèp Izrayèl la pati avèk kantite lò ak ajan. Anyen pa t' rive yo yonn menm.
38 Ägypten ward ob ihres Wegzugs froh; denn Angst vor ihnen hatte sie befallen.
Moun peyi Lejip yo te fè fèt lè yo pati paske yo te pè anpil.
39 Er breitete zum Schirme eine Wolke aus und Feuer, um bei Nacht zu leuchten.
Seyè a mete yon nwaj pou pwoteje yo lajounen, yon dife pou klere yo lannwit.
40 Auf ihre Bitte ließ er Wachteln kommen und schenkte ihnen Himmelsspeise zur Genüge.
Yo mande l' vyann, li ba yo zòtolan. Li ba yo pen ki soti nan syèl pou plen vant yo.
41 Er öffnete den Fels, daß Wasser flossen, in dürrem Lande Ströme rieselten.
Li fann yon gwo wòch, sous dlo pete, dlo pran koule nan dezè a tankou larivyè.
42 Denn er gedachte seines heiligen Wortes und seines Dieners Abraham.
Li te chonje pwomès li te fè a, pawòl li te bay Abraram, sèvitè l' la.
43 So führte er sein Volk mit Jubel fort, mit Jauchzen seine Auserwählten.
Se konsa li te fè pèp li a soti ak kè kontan, li te fè pèp li te chwazi a rele sitèlman yo te kontan.
44 Der Heiden Länder gab er ihnen, ließ sie die Frucht des Völkerfleißes erben,
Li ba yo tè lòt nasyon yo, li kite yo ranmase rekòt jaden lòt moun,
45 auf daß sie seine Rechte hielten, und seine Lehren treu bewahrten. Alleluja!
pou pèp li a te ka kenbe lòd li yo, pou yo te ka obeyi kòmandman li yo. Lwanj pou Seyè a!

< Psalm 105 >