< Sprueche 18 >

1 Den Eigenwillen sucht, wer sich absondert; bei jeglicher Gelegenheit beginnt er Streit.
Ti tao a mangiyad-adayo iti bagina ket mangbirbiruk iti bukodna a tarigagay, ken kabusorna ti nasayaat a panangikeddeng.
2 Der Tor hat kein Gefallen an Belehrung; er möchte nur die eigene Meinung künden.
Saan a makasarak ti maysa a maag iti ragsak iti pannakaawat, ngem iti laeng panangipakaammona iti adda iti pusona.
3 Wo Frevel auftritt, dort tritt auch Verachtung auf, und Schmähung ist mit Hohn vereint.
No dumteng ti nadangkes a tao, kakuyogna a dumteng ti pananguyaw-kakuyogna ti panangpabain ken panangumsi.
4 Aus eines Mannes Munde tiefe Worte sind Gewässer, ein Strom, der aus dem Born der Weisheit sprudelt.
Dagiti isawsawang ti ngiwat ti tao ket maiyarig iti naguuneg a danum; ti burayok ti kinasirib ket maiyarig iti agay-ayus a waig.
5 Daß man Partei für einen Frevler nimmt, daß man das Recht des Frommen beugt, nützt nichts.
Saan a nasayaat nga ayunan dagiti nadangkes, wenno ipaidam ti hustisia kadagiti agar-aramid iti nalinteg.
6 Des Toren Lippen schaffen Streit; nach Schlägen ruft sein Mund.
Dagiti bibig ti maysa a maag ti mangipapaay kenkuana iti panagririri, ken agaw-awis ti ngiwatna iti pannakabaot.
7 Des Toren Mund führt seinen Sturz herbei, und seine Lippen sind ein Strick für seinen Hals.
Ti ngiwat ti maysa a maag ti mismo a pakadadaelanna, ken siloanna ti bagina babaen kadagiti mismo a bibigna.
8 Des Ohrenbläsers Worte sind wie Hammerschläge; sie dringen tief ins Herz hinein.
Dagiti sasao ti maysa a managtsismis ket kasla taraon a naimas, ket dumanonda kadagiti kaunggan a paset ti bagi.
9 Wer lässig bei der Arbeit ist und wer den eigenen Besitz zerstört, sind Brüder.
Kasta met, a ti naliway iti trabahona ket kabsat ti tao nga adu ti madaddadaelna.
10 Ein fester Turm des Herren Name; der Fromme läuft zu ihm und ist gesichert.
Ti nagan ni Yahweh ket kasla natibker a torre; natalged ti tao nga agar-aramid iti nalinteg nga agkamang iti daytoy.
11 Des Reichen Habe ist ihm eine feste Stadt, wie eine hohe Mauer um ihn her.
Ti kinabaknang ti nabaknang ket arigna nga isu ti nasarikedkedan a siudadna, ken ti panangipagarupna ket nangato a pader daytoy.
12 Stolz geht dem Sturz voran, der Ehre Demut.
Sakbay ti pannakadadaelna, napalangguad ti puso ti maysa a tao, ngem umun-una ti panagpakumbaba sakbay ti pannakaitan-ok.
13 Gibt jemand Antwort schon, bevor er recht verstanden, so rechnet man es ihm als Torheit und als Schande.
Ti tao a sumungbat sakbay a dumngeg-isu ti kinamaag ken pakaibabainanna.
14 Ein männliches Gemüt kann seine Leiden meistern. Ein düsteres Gemüt, wer mag's erträglich finden?
Ti espiritu ti maysa a tao ket makalasat iti panagsakit, ngem siasino koma ti makaibtur iti naburak nga espiritu?
15 Des Klugen Herz erwirbt sich Einsicht; Einsicht sucht auch des Weisen Ohr.
Ti puso ti nalaing ket makagun-od iti pannakaammo, ken ti masirib a tao ket birbirukenna daytoy.
16 Geschenke schaffen ihrem Geber Raum und öffnen ihm den Zutritt zu den Großen.
Ti sagut ti maysa a tao ket mabalin a manglukat iti dalan ken mangipan kenkuana iti sangoanan ti maysa a napateg a tao.
17 In einem Streite hat der erste Recht; da kommt der andere und untersucht's aufs neue.
Kasla pudno ti umuna a mangikalintegan iti kasona agingga a dumteng ti kabusorna a mangpalutpot kenkuana.
18 Den Streitigkeiten macht das Los ein Ende; es trennt die Streitenden.
Ti panagbibinnunot ket urnosenna dagiti riri ken pagsisinaenna dagiti agkabusor.
19 Ein Bruder kann an einer Festung sich vergehen, sind Streitigkeiten doch, was eine Bresche für die Burg.
Ti panagballigim a mangay-ayo iti napasakitan a kabsat ket narigrigat ngem iti panagballigim a mangparmek iti natibker a siudad, ken ti panagapa ket maiyarig kadagiti balunet iti maysa a palasio.
20 Mit seines Mundes Frucht ersättigt jeder seinen Magen, von seiner Lippen Ernte kann er satt sich essen.
Mapno ti tian ti tao gapu iti bunga ti bibigna; mapnek isuna babaen iti maapit dagiti bibigna.
21 In dem Bereich der Zunge liegen Tod und Leben, und wer sie gern gebraucht, genießt auch ihre Frucht.
Ti patay ken biag ket adda iti pannakabalin ti dila, ken dagiti mangayat iti daytoy ket kanendanto ti bungana.
22 Wer je das Weib erforscht, hat einen guten Fund getan, und er erfreut sich der besonderen Huld des Herrn.
Ti siasinoman a makabirok iti asawa a babai ket makabirok iti nasayaat a banag ken makaawat iti pabor manipud kenni Yahweh.
23 Der Arme redet weinerlich; der Reiche aber spricht mit Nachdruck.
Agpakpakaasi ti marigrigat a tao, ngem nagubsang ti panangsungbat ti nabaknang a tao.
24 Gefährten gibt's, die gegenseitig sich zugrunde richten; und Freunde gibt's, anhänglicher als Brüder.
Ti mangibagbaga nga adu ti gagayyemna ket maipan iti pannakadadael babaen kadagitoy, ngem adda gayyem a nasingsinged ngem iti maysa a kabsat.

< Sprueche 18 >