Jesaja 3
1 Ja sieh! Der Herr, der Heeresscharen Herr, nimmt aus Jerusalem und Juda den Stab und Stock hinweg, jedwedes Stärkungsbrot, jedwedes Labewasser:
Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle -- all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle --
2 die Ritter, Krieger, Richter und Propheten, Wahrsager, Älteste,
hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,
3 Anführer, Angesehene, Ratsherren, Baukundige und Redefertige. -
underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.
4 "Ich aber gebe Knaben ihnen zu Beamten, und Kinder sollen ihrer walten. -
Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem.
5 In harten Druck gerät das, Volk, der eine durch den anderen, der Nachbar durch den Nachbarn. Frech fährt den Greis der Knabe an, der Niedere den Angesehenen." -
Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde.
6 Wenn einer seinen Blutsverwandten anhält mit den Worten: "Du hast noch ein Stück Tuch. Werd unser Oberhaupt, und untertan sein diese Trümmer dir!",
När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: "Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike" --
7 so ruft er laut an jenem Tage - "Ich kann nicht Helfer sein. In meinem Hause gibt es weder Brot noch Tuch. Bestellt mich nicht zum Oberhaupt des Volkes!" -
då skall denne svara och säga: "Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket."
8 Jerusalem zerfällt in Trümmer, und Juda stürzt; denn ihre Reden, ihre Taten sind dem Herrn zuwider und reizen seine Hoheit. -
Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans härlighets blickar.
9 Parteilichkeit zeugt wider sie. Von ihren Sünden sprechen sie wie Sodom unverhohlen. Ein Wehe über sie! Sie tun sich selber Böses an.
Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka!
10 Bedenket, daß die Frommen Gutes, daß ihrer Taten Früchte sie genießen!
Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt.
11 Doch wehe über einen Frevler! Ihm wird Schlimmes, ihm wird jetzt seiner Taten Lohn zuteil. -
Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.
12 Mein Volk! Sein Herrscher ist ein Kind, und Weiber walten seiner. Mein Volk! Verführer sind die Führer dein, verwirrend deiner Wege Lauf.
Mitt folks behärskare är ett barn, och kvinnor råda över det. Mitt folk, dina ledare föra dig vilse och fördärva den väg, som du skulle gå.
13 Der Herr tritt auf, um Recht zu schaffen; er steht, das Volk zu richten, da.
Men HERREN står redo att gå till rätta, han träder fram för att döma folken;
14 So geht der Herr denn ins Gericht mit seines Volkes Ältesten und Amtspersonen: - "Ihr habt den Weinberg abgeweidet. In euren Häusern ist geraubtes Armengut.
HERREN vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar. "I haven skövlat vingården; rov från de fattiga är i edra hus.
15 Was fällt euch ein, mein Volk zu treten, der Armen Antlitz zu zermalmen?" - Ein Spruch des Herrn, des Herrn der Heeresscharen.
Huru kunnen I så krossa mitt folk och söndermala de fattiga?" Så säger Herren, HERREN Sebaot.
16 So spricht der Herr: - "Weil Sions Töchter hochgetragen tun, gereckten Halses gehn und freche Blicke werfen und tänzelnd trippeln, mit den Füßen klirren, -
Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar,
17 so macht der Herr der Sionstöchter Scheitel kahl; der Herr macht sie ganz bloß." -
därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd.
18 An jenem Tage nimmt der Herr hinweg die wunderbaren die Schleier, Fußspangen, Stirnbänder, Halbmonde,
På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader,
19 Ohrtropfen, Armketten, die Schleier,
örhängen, armband och slöjor,
20 Kopfbinden, die Schrittkettchen und Schleifen, Riechfläschchen, Amulette,
huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter,
21 Fingerringe, Stirnreifen,
fingerringar och näsringar,
22 die Feierkleider, Mäntel, Überwürfe, Taschen,
högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar,
23 die Spiegel und die Linnentücher, Turbane samt den Schleiern.
speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.
24 Anstatt des Balsams gibt es Moderduft und statt des Gürtels einen Strick und statt des Lockenwerkes kahle Köpfe, anstatt des Prunkgewandes Sackumgürtung, Brandmale statt der Schönheitsmittel.
Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.
25 So fallen deine Schwächlinge durchs Schwert und deine gute Mannschaft in dem Kampf. -
Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig:
26 Und seine Tore seufzen trauernd; am Boden sitzt es, ausgeplündert.
hennes portar skola klaga och sörja, och övergiven skall hon sitta på marken.
