< 1 Mose 23 >

1 Die Lebensjahre Saras betrugen 127 Jahre; das sind die Lebensjahre Saras.
Saraⱨ bir yüz yigirmǝ yǝttǝ yaxⱪiqǝ ɵmür kɵrdi. Bu Saraⱨning ɵmrining yilliri idi.
2 Und Sara starb zu Kirjat Arba, das ist Hebron, im Lande Kanaan. Und Abraham kam, Sara zu beklagen und zu beweinen.
Saraⱨ Ⱪanaan zeminidiki Kiriat-Arba, yǝni Ⱨebronda wapat boldi. Ibraⱨim berip Saraⱨ üqün matǝm tutup yiƣa-zar ⱪildi.
3 Dann erhob sich Abraham von dem Leichnam weg und sprach zu den Söhnen Chets also:
Ibraⱨim ɵz mǝrⱨumǝsining yenidin ⱪopup, Ⱨittiylarƣa sɵz ⱪilip:
4 "Als Gast und Beisaß bin ich bei euch. Gebt mir bei euch doch ein Erbgrab, daß ich meine Tote aus dem Hause bringe und begrabe!"
— Mǝn bolsam aranglarda musapir meⱨman, halas; silǝr ǝmdi aranglardin manga bir yǝrlik beringlar; xuning bilǝn mǝn bu mǝrⱨumǝmni aldimda kɵrünüp turmisun üqün elip berip dǝpnǝ ⱪilay, — dedi.
5 Und die Söhne Chets antworteten Abraham also:
Ⱨittiylar Ibraⱨimƣa jawab berip: — I hojam, bizgǝ ⱪulaⱪ salƣayla! Sili arimizda Hudaning bir xaⱨzadisi ⱨesablinila! Arimizdiki ǝng esil yǝrlikni tallap, xu yǝrdǝ mǝrⱨumǝlirini dǝpnǝ ⱪilƣayla! Mǝrⱨumǝlirini dǝpnǝ ⱪilixⱪa ⱨeqⱪaysimiz ɵz yǝrlikini silidin ayimaydu, — dedi.
6 "Nein! Hör uns an, Herr! Ein Gottesfürst bist du in unserer Mitte. Begrabe deine Tote im besten unserer Gräber. Keiner von uns wird dir sein Grab verweigern, deine Tote darin zu bestatten."
7 Da erhob sich Abraham, neigte sich vor den Landeskindern, den Söhnen Chets
Ibraⱨim ornidin turup, u zemindiki hǝlⱪⱪǝ, yǝni Ⱨittiylarƣa tǝzim ⱪilip,
8 und redete also mit ihnen: "Ist es euch genehm, daß ich meine Tote aus dem Hause bringe und begrabe, so hört mich an! Legt Fürsprache für mich ein bei Ephron, Sochars Sohn,
ularƣa: — Əgǝr mǝrⱨumǝmning kɵz aldimda turiwǝrmǝsliki üqün, uni elip berip, dǝpnǝ ⱪiliximni rawa kɵrsǝnglar, undaⱪta sɵzümni anglap mening üqün Zoⱨarning oƣli Əfronƣa sɵz ⱪilip,
9 daß er mir die Höhle der Makpela lasse, die ihm gehört und am Rande seines Feldes liegt! Um vollen Preis lasse er sie mir in eurer Mitte zum Erbbegräbnis!"
uning etizining ayiƣida ɵziningki bolƣan Makpelaⱨning ƣarini manga berixini iltimas ⱪilinglar. U manga buni silǝrning aranglarda gɵristan boluxⱪa toluⱪ nǝrhidǝ bǝrsun, — dedi.
10 Ephron aber hatte einen Sitz unter den Söhnen Chets. So antwortete der Chittiter Ephron dem Abraham laut vor den Söhnen Chets, vor allen, die Zutritt zum Tore seiner Stadt hatten, also:
Xu qaƣda Əfron Ⱨittiylar arisida olturatti. Xuning bilǝn ⱨittiyliⱪ Əfron Ⱨittiylarning aldida, yǝni xǝⱨirining dǝrwazisidin kirgüqilǝrning ⱨǝmmisining aldida Ibraⱨimƣa jawab berip: —
11 "Nicht so, Herr! Hör mich an: Dieses Feld schenke ich dir; ich schenke dir auch die Höhle, die darauf ist. Vor meiner Volksgenossen Augen schenke ich sie dir. Begrabe deine Tote!"
Yoⱪsu, ǝy hojam, manga ⱪulaⱪ salƣayla. Bu etizliⱪni, xundaⱪla uningdiki ƣarni siligǝ berǝy; uni ɵz hǝlⱪim bolƣan adǝmlǝrning aldida siligǝ bǝrdim; ɵz meyitlirini dǝpnǝ ⱪilƣayla, — dedi.
12 Da neigte sich Abraham vor den Landeskindern
Andin Ibraⱨim yǝnǝ zemin hǝlⱪi aldida tǝzim ⱪilip,
13 und sprach zu Ephron laut vor den Landeskindern also: "Ach, möchtest du mir Gehör schenken! Ich zahle den Preis des Feldes. Nimm ihn von mir an, daß ich dort meine Tote begraben kann!"
Xu zemindiki hǝlⱪning ⱪulaⱪliri aldida Əfronƣa: — Iltimasimƣa ⱪulaⱪ salƣayla; mǝn bu etizliⱪning nǝrhi boyiqǝ pul berǝy, uni mǝndin ⱪobul ⱪilƣayla, andin mǝn meyitimni xu yǝrdǝ dǝpnǝ ⱪilay, — dedi.
14 Da antwortete Ephron dem Abraham also:
Əfron Ibraⱨimƣa jawab berip uningƣa:
15 "Nicht doch, mein Herr! Hör mich an! Ein Feld! Vierhundert Silberringe, was hat dies unter uns zu sagen? Begrabe nur deine Tote!"
Əy hojam, manga ⱪulaⱪ salƣayla; tɵt yüz xǝkǝl kümüxkǝ yaraydiƣan bir etizliⱪ, sili bilǝn mening aramda nemǝ idi? Sili meyitlirini dǝpnǝ ⱪilƣayla — dedi.
16 Und Abraham hörte auf Ephron. So wog Abraham dem Ephron den Preis dar, von dem er im Beisein der Söhne Chets gesprochen: vierhundert Silberringe Kaufsilber.
Ibraⱨim Əfronning sɵzigǝ ⱪoxuldi; andin Əfron Ⱨittiylar aldida eytⱪan baⱨani, yǝni xu qaƣdiki soda ɵlqimi boyiqǝ tɵt yüz xǝkǝl kümüxni tarazida tartip bǝrdi.
17 So ward Ephrons Feld, das in der Makpela gegenüber Mamre lag, das Feld samt der Höhle darin und allen Bäumen auf dem Feld und in seinem ganzen Umkreise
Xundaⱪ ⱪilip Mamrǝning udulidiki Makpelaⱨⱪa jaylaxⱪan Əfronning etizliⱪi, yǝni etizliⱪning ɵzi, uningdiki ƣar, xundaⱪla etizliⱪning iqi wǝ ǝtrapidiki barliⱪ dǝrǝhlǝrning ⱨǝmmisi
18 rechtskräftig Abrahams Eigentum im Beisein der Söhne Chets, all derer, die Zutritt zum Tore seiner Stadt hatten.
Ⱨittiylarning kɵz aldida Ibraⱨimƣa tapxurulup, [yǝni Əfronning] xǝⱨirining dǝrwazisidin barliⱪ kirgüqilǝrning aldida uning mülki ⱪilip bekitildi.
19 Danach begrub Abraham sein Weib Sara in der Höhle des Feldes der Makpela gegenüber Mamre, das ist Hebron, im Lande Kanaan.
Xuningdin keyin Ibraⱨim ayali Saraⱨni Ⱪanaan zeminidiki Mamrǝ (yǝni, Ⱨebron)ning udulidiki Makpelaⱨning etizliⱪining ƣarida dǝpnǝ ⱪildi.
20 So ward das Feld mit der Höhle darin rechtskräftig des Abraham Erbbegräbnis unter Zustimmung der Söhne Chets.
Xu tǝriⱪidǝ u etizliⱪ wǝ uningdiki ƣar Ⱨittiylar tǝripidin Ibraⱨimƣa gɵristan boluxⱪa tayin ⱪilindi.

< 1 Mose 23 >