< 2 Chronik 34 >

1 Josias war acht Jahre alt, als er König wurde, und regierte einunddreißig Jahre in Jerusalem.
Walo ti tawen ni Josias idi nangrugi isuna nga agturay; nagturay isuna iti 31 a tawen idiay Jerusalem.
2 Er tat, was dem Herrn gefiel. Er wandelte auf seines Ahnen David Pfaden und wich nicht davon, weder rechts noch links.
Inaramidna ti nalinteg iti imatang ni Yahweh, ken nagbiag isuna a kas iti panagbiag ni David a kapuonanna, ken tinungpalna amin a bilin ti Dios.
3 Im achten Regierungsjahr, als er noch jung war, fing er an, den Gott seines Ahnen David zu suchen, und im zwölften Jahr begann er, Juda und Jerusalem von den Höhen, den Ascheren, den Schnitz- und Gußbildern zu reinigen.
Ta iti maikawalo a tawen iti panagturayna, idi agtutubo pay laeng isuna, rinugianannan ti agdaydayaw iti Dios ni David a kapuonanna. Iti maika-12 a tawen, rinugianna a dalusan ti Juda ken Jerusalem babaen iti panangdadaelna kadagiti disso a pagdaydayawan kadagiti didiosen, dagiti imahen ni Asera, dagiti nakitikitan a ladawan, ken dagiti nasukog a ladawan.
4 Vor ihm riß man die Altäre der Baale ein. Er selber fällte die Rauchaltäre oben darauf, zerstörte und vernichtete die Ascheren, sowie die Schnitz- und Gußbilder, dann streute er auf die Gräber die, denen man geopfert hatte.
Rinebba dagiti tattao dagiti altar ni Baal iti imatang ni Josias; tinumbana dagiti altar a pagpuoran kadagiti insenso nga adda iti ngatoen dagitoy. Binurakburakna dagiti imahen ni Asera ken dagiti nakitikitan a ladawan, ken dagiti nasukog a landok a ladawan agingga a nagbalin a tapok dagitoy. Inwarisna ti tapok kadagiti tanem dagiti nangidatdatag kadagiti daton kadakuada.
5 Auch die Gebeine der Propheten verbrannte er auf ihren Altären. So säuberte er Juda und Jerusalem.
Pinuoranna dagiti tultulang dagiti papadida kadagiti altar a nagdaydayawanda. Iti kastoy a wagas, dinalusanna ti Juda ken Jerusalem.
6 In den Städten Manasses, Ephraims, Simeons und Naphtalis, in ihren Trümmern ringsum,
Kasta met laeng ti inaramidna kadagiti siudad iti Manases, Efraim, ken Simeon, agingga iti Neftali, ken kadagiti nadadael a paset iti aglawlaw dagitoy.
7 riß er auch die Altäre um, zerschlug und zermalmte die Ascheren und die Schnitzbilder und stürzte alle Rauchaltäre im ganzen Lande Israel um. Darauf kehrte er nach Jerusalem zurück.
Rinebbana dagiti altar, binurakburakna dagiti imahen ni Asera ken dagiti nakitikitan a ladawan, ken binurakna dagiti altar a pagpuoran kadagiti insenso iti entero a daga ti Israel; kalpasanna ket nagsubli isuna idiay Jerusalem.
8 Im achtzehnten Regierungsjahr, während der Reinigung von Land und Haus, sandte Saphan, Asaljahus Sohn, den Stadthauptmann Maasejahu und den Kanzler Joach, des Joachaz Sohn, das Haus des Herrn, seines Gottes, auszubessern.
Ita, iti maika-18 a tawen iti panagturayna, kalpasan a nadalusan ni Josias ti daga ken ti templo, imbaonna da Safan a putot a lalaki ni Asalias, ni Maasias, a gobernador iti siudad, ken ni Joas a putot a lalaki ni Joacaz a sekritario, a tarimaanenda ti balay ni Yahweh a Diosna.
9 Sie kamen zu dem Hohenpriester Chilkijahu und übergaben das Geld, das ins Gotteshaus gebracht worden war. Die levitischen Schwellenhüter von Manasse und Ephraim sowie vom ganzen übrigen Israel hatten es aus ganz Juda und Benjamin und von Jerusalems Einwohnern eingesammelt.
Napanda kenni Hilkias, a nangato a padi, ket intalekda kenkuana ti kuarta a naiyeg iti balay ti Dios, a naur-or dagiti Levita, a guardia dagiti ruangan manipud iti Manases ken Efraim, manipud kadagiti amin a nabatbati iti Israel, manipud iti entero a Juda ken Bejamin, ken kadagiti agnanaed iti Jerusalem.
10 Sie gaben es den Werkmeistern, die zur Aufsicht am Haus des Herrn bestellt waren, und diese gaben es für die Arbeiter aus, die am Hause des Herrn arbeiteten, um das Haus auszubessern und zu festigen.
Intalekda ti kuarta kadagiti lallaki a mangimatmaton iti trabaho idiay templo ni Yahweh. Tinangdanan dagitoy a lallaki dagiti trabahador a nangtarimaan ken nangipasdek manen iti templo.
11 Sie gaben es auch für die Zimmerleute und Bauleute aus, um Bausteine zu kaufen und Holz für die Verklammerung und Gebälke für die Gebäude, die Judas Könige hatten verfallen lassen.
Intangdanda dagitoy kadagiti karpentero ken kadagiti agipaspasdek, ken pinanggatangda kadagiti napurmaan a bato, ken kadagiti tabla a pangpatibker, ken maaramid nga adigi para kadagiti paset a binaybay-an a marba dagiti sigud nga ari ti Juda.
12 Die Leute arbeiteten gewissenhaft an dem Werk. Zur Aufsicht über sie waren bestellt die Leviten Jochat und Obadjahu von den Merarisöhnen, sowie Zakarjahu und Mesullam von den Kehatssöhnen, um Anweisung zu geben. Leviten, von denen jeder der Musikgeräte kundig war,
Sipupudno nga inaramid dagiti lalaki ti trabahoda. Dagiti mangimatmaton kadakuada ket da Jahat ken Obadias, a Levita, a putot a lallaki ni Merari; ken ni Zacarias ken Mesullam, manipud kadagiti putot a lallaki dagiti Koatitas. Dagidiay dadduma a Levita a nalalaing iti musiko ket immatonanda dagiti agtrabtrabaho.
13 standen den Lastträgern vor. Überhaupt gab es Aufseher für alle irgendwie Beschäftigten. Etliche der Leviten waren Schreiber, Amtleute und Torhüter.
Dagitoy a Levita ket isuda ti mangimatmaton kadagiti agbunbunag kadagiti mausar iti pasdek ken kadagiti dadduma a lallaki nga agtrabtrabaho. Adda met dagiti Levita a sekritario, mangimatmaton, ken guardia dagiti ruangan.
14 Als sie das Geld herausnahmen, das in das Haus des Herrn gebracht worden war, fand der Priester Chilkijahu das Buch der Lehre des Herrn an Moses.
Idi inruarda dagiti kuarta a naiyeg iti balay ni Yahweh, nasarakan ni Hilkias a padi Ti Libro ti Linteg ni Yahweh a naited babaen kenni Moises.
15 Da hob Chilkijahu an und sprach zum Schreiber Saphan: "Ich habe im Hause des Herrn das Buch der Lehre gefunden." Chilkijahu gab das Buch dem Saphan.
Kinuna ni Hilkias kenni Safan nga eskriba, “Nasarakak Ti Libro ti Linteg iti balay ni Yahweh.” Impan ni Hilkias ti Libro kenni Safan.
16 Und Saphan brachte das Buch zum König und erstattete dem König weiteren Bericht. Er sprach: "Alles, was deinen Knechten aufgetragen ward, haben sie getan."
Impan ni Safan ti Libro iti ari, ken kinunana pay kenkuana, “Ar-aramiden dagiti adipenmo dagiti amin a naitalek kadakuada.
17 Sie schütteten das Geld aus, das sich im Hause des Herrn vorgefunden, und gaben es den Aufsehern und Arbeitern.
Innalada amin dagiti kuarta a nakitada iti balay ni Yahweh, ket intalekda daytoy kadagiti mangimatmaton ken kadagiti trabahador.”
18 Dann berichtete der Schreiber Saphan dem König: "Der Priester Chilkijahu hat mir ein Buch gegeben. Und Saphan las daraus dem König vor."
Kinuna ni Safan nga eskriba iti ari, “Adda libro nga inted kaniak ni Hilkias a padi.” Kalpasanna, imbasa ni Safan ti libro iti ari.
19 Wie der König die Worte der Lehre vernahm, zerriß er seine Kleider.
Idi mangngeg ti ari dagiti linteg, rinay-abna dagiti pagan-anayna.
20 Dann gebot der König dem Chilkijahu und dem Achikam, Saphans Sohn, dem Abdon, Mikas Sohn, dem Schreiber Saphan und dem königlichen Leibdiener Asaja:
Binilin ti ari da Hilkias, ni Ahikam a putot a lalaki ni Safan, ni Abdon a putot a lalaki ni Mika, ni Safan nga eskriba, ken ni Asaias, nga adipenna, a kunana,
21 "Geht! Befragt den Herrn für mich und für die in Israel und Juda Übriggebliebenen wegen des Inhalts des Buches, das gefunden worden ist! Denn groß ist des Herrn Grimm, der sich über uns ergießt, weil unsere Väter das Wort des Herrn nicht befolgten und nichts davon taten, was in diesem Buch geschrieben steht."
“Mapanyo saludsoden ti pagayatan ni Yahweh kaniak, ken kadagiti nabati iti Israel ken iti Juda, gapu kadagiti sasao iti libro a nasarakan. Ta nakaro ti pungtot ni Yahweh a naidissuor kadatayo. Nakaro unay, gapu ta saan nga impangag dagiti kapuonantayo dagiti sasao iti daytoy a libro a kas panangtungpal koma kadagiti amin a naisurat iti daytoy a libro.”
22 Da ging Chilkijahu mit des Königs Leuten zu der Prophetin Chulda, dem Weibe Sallums, des Sohnes Tokhats und Enkels Chasras, des Kleiderhüters. Sie aber wohnte in Jerusalem im neuen Stadtviertel. Sie redeten solches mit ihr.
Isu a ni Hilkias, ken dagiti binilin ti ari, ket napanda kenni Hulda a babai a profeta, nga asawa ni Sallum a putot a lalaki ni Tokat, a putot a lalaki ni Hara, a mangay-aywan kadagiti kawes (agnanaed isuna idiay Jerusalem idiay Maikadua a Distrito), ket kinasaritada isuna iti kastoy a wagas:
23 Da sagte sie zu ihnen: "So spricht der Herr, Israels Gott: 'Sagt nur dem Mann, der euch zu mir gesandt:
Kinunana kadakuada, “Kastoy ti kuna ni Yahweh, a Dios ti Israel: 'Ibagayo iti tao a nangibaon kadakayo nga umaykayo kaniak,
24 So spricht der Herr: Fürwahr, ich bringe Unglück über diesen Ort und seine Bewohner, all diese Flüche, die geschrieben sind im Buch, das man dem Könige von Juda vorgelesen.
“Kastoy ti kuna ni Yahweh: 'Dumngegka, mangidissuorakto iti didigra iti daytoy a lugar ken kadagiti agnanaed iti daytoy, dagiti amin a lunod a naisurat iti libro nga imbasada iti sangoanan ti ari ti Juda.
25 Dafür, daß sie mich schnöd verlassen haben, so daß sie anderen Göttern räucherten und mich mit allem Machwerk ihrer Hände kränkten, ergießt sich mein Grimm über diesen Ort und soll nicht mehr erlöschen.'
Gapu ta linaksiddak ken nangpuorda kadagiti insenso kadagiti didiosen, tapno pagpungtotendak babaen kadagitoy nga inar-aramidda-ngarud, maidissuorto ti pungtotko iti daytoy a lugar, ket saanto nga agbaaw daytoy.””
26 Zum Judakönig, der euch hergesandt, den Herrn zu befragen, sollt ihr so sprechen: 'Der Herr, Gott Israels, hat diese Worte ausgesprochen, die du gehört hast.
Ngem maipapan iti ari ti Juda, a nangibaon kadakayo tapno saludsoden ti pagayatan ni Yahweh, kastoy ti ibagayo kenkuana: “Kastoy ti kuna ni Yahweh, a Dios ti Israel: Maipanggep kadagiti sasao a nangngegmo:
27 Doch weil dein Herz so weich und weil du dich vor Gott demütigtest, als du seine Worte gegen diesen Ort und seine Bewohner vernahmst, ja, weil du dich vor mir demütigtest und dein Gewand zerrissest und vor mir weintest, so schenke ich Gehör.' Ein Spruch des Herrn.
'gapu ta nagbabawika, ken nagpakumbabaka iti sangoanan ti Dios idi nangngegmo dagiti sasaona a maibusor iti daytoy a lugar ken kadagiti agnanaed iti daytoy, ken gapu ta nagpakumbabaka iti sangoanak ken rinay-abmo dagiti pagan-anaymo ken immasugka iti sangoanak, impangagka met'-kastoy ti pakaammo ni Yahweh.
28 'Fürwahr, ich sammle dich zu deinen Vätern; im Frieden wirst du in dein Grab gebracht. Und deine Augen müssen nicht ansehen all das Unheil, das ich verhänge über diesen Ort und seine Bewohner.'" Also berichteten sie dem König.
‘Kitaem, itiponkanto kadagiti kapuonam; natalnanto ti pannakaitanemmo, ken saanto a maimatangan dagiti matam ti uray ania kadagiti didigra nga idissuorko iti daytoy a lugar ken kadagiti agnanaed iti daytoy."”” Impakaammo ngarud dagiti lallaki daytoy a mensahe iti ari.
29 Hierauf sandte der König hin und versammelte alle Ältesten Judas und Jerusalems.
Kalpasanna, nangibaon ti ari kadagiti mensahero ken inummongna dagiti amin a panglakayen iti Juda ken Jerusalem.
30 Dann ging der König zum Hause des Herrn hinauf, ebenso alle Männer Judas und Jerusalems Einwohner, die Priester und die Leviten, sowie das ganze Volk, vom Ältesten bis zum Jüngsten, und er las ihnen alle Worte des Bundesbuches vor, das im Haus des Herrn gefunden worden war.
Kalpasanna, napan ti ari iti balay ni Yahweh, ken dagiti amin a lallaki ti Juda ken dagiti agnanaed iti Jerusalem, ken dagiti papadi, Levita, ken amin dagiti tattao, dagiti mararaem ken nanumo. Bayat nga agdengdengngegda, imbasa ti ari dagiti amin a linaon ti Libro ti Tulag a nasarakan idiay balay ni Yahweh.
31 Dann trat der König an seinen Standort und schloß vor dem Herrn den Bund, dem Herrn nachzufolgen und seine Gebote, Gebräuche und Satzungen von ganzem Herzen und aus ganzer Seele zu halten und die Bundesworte zu befolgen, die in diesem Buch geschrieben stehen.
Nagtakder ti ari iti lugarna ket nakitulag iti sangoanan ni Yahweh, nga agtulnog ken ni Yahweh, ken tungpalenna dagiti bilbilinna, dagiti pammaneknekna iti katulaganna, ken dagiti alagadenna, iti amin a puso ken kararuana, nga agtulnog kadagiti sasao iti katulagan a naisurat iti daytoy a libro.
32 Und er bestärkte darin alle, die sich in Jerusalem und Benjamin vorfanden. Und so taten die Bewohner Jerusalems nach dem Bunde Gottes, des Gottes ihrer Väter.
Pinagkarina dagiti amin nga agnanaed iti Jerusalem ken Benjamin a tungpalenda ti katulagan. Nagtulnog dagiti agnanaed iti Jerusalem iti tulag ti Dios, a Dios dagiti kapuonanda.
33 Und Josias beseitigte alle Greuel aus allen Gebieten der Israeliten und verpflichtete alle in Israel zum Dienste des Herrn, ihres Gottes. Solange er lebte, fielen sie nicht von dem Herrn, ihrer Väter Gott, ab.
Inikkat ni Josias dagiti amin a makarimon a banbanag kadagiti daga a kukua dagiti tattao ti Israel. Pinagdayawna kenni Yahweh a Diosda ti tunggal maysa iti Israel. Kadagiti amin nga al-aldawna, saanda a sinalungasing ti panagtulnogda kenni Yahweh a Dios dagiti kapuonanda.

< 2 Chronik 34 >