< Proverbes 4 >

1 Enfants, écoutez l'instruction du père, et soyez attentifs à connaître la prudence.
I oghullar, atanglarning nesihetlirini anglanglar, Köngül qoysanglar, Yoruqluqqa érishisiler.
2 Car je vous donne une bonne doctrine, ne laissez [donc] point mon enseignement.
Chünki silerge ögitidighanlirim yaxshi bilimdur, Körsetmilirimdin waz kechmenglar.
3 Quand j'ai été fils à mon père, tendre et unique auprès de ma mère.
Chünki menmu atamning yumran balisi idim, Anamning arzuluq yalghuz oghli idim,
4 Il m'a enseigné, et m'a dit: Que ton cœur retienne mes paroles; garde mes commandements, et tu vivras.
Atam manga ögitip mundaq dédi: — Sözlirimni ésingde tut; Körsetmilirimge riaye qil, Shuning bilen yashnaysen.
5 Acquiers la sagesse, acquiers la prudence; n'en oublie rien, et ne te détourne point des paroles de ma bouche.
Danaliqni alghin, eqil tap, Éytqan sözlirimni untuma, ulardin chiqma.
6 Ne l'abandonne point, et elle te gardera; aime-la, et elle te conservera.
[Danaliqtin] waz kechme, u séni saqlaydu; Uni söygin, u séni qoghdaydu.
7 La principale chose, c'est la sagesse; acquiers la sagesse, et sur toutes tes acquisitions, acquiers la prudence.
Danaliq hemme ishning béshidur; Shunga danaliqni alghin; Barliqingni serp qilip bolsangmu, eqil tapqin.
8 Estime-la, et elle t'exaltera; elle te glorifiera, quand tu l'auras embrassée.
[Danaliqni] ezizligin, u séni kötüridu, Uni ching quchaqlighanda, séni hörmetke sazawer qilidu.
9 Elle posera des grâces enfilées ensemble sur ta tête, et elle te donnera une couronne d'ornement.
Béshinggha taqalghan gül chembirektek [sanga güzellik élip kélidu], Sanga shöhretlik taj in’am qilidu.
10 Ecoute, mon fils, et reçois mes paroles, et les années de ta vie te seront multipliées.
I oghlum, qulaq salghin, sözlirimni qobul qilghin, Shunda ömrüngning yilliri köp bolidu.
11 Je t'ai enseigné le chemin de la sagesse, et je t'ai fait marcher par les sentiers de la droiture.
Men sanga danaliq yolini ögitey, Séni durusluq yollirigha bashlay.
12 Quand tu [y] marcheras, ta démarche ne sera point serrée; et si tu cours, tu ne broncheras point.
Mangghiningda qedemliring cheklenmeydu, Yügürseng yiqilip chüshmeysen.
13 Embrasse l'instruction, ne [la] lâche point, garde-la; car c'est ta vie.
Alghan terbiyengni ching tut, Qolungdin ketküzmigin; Obdan saqlighin uni, Chünki u séning hayatingdur.
14 N'entre point au sentier des méchants, et ne pose point ton pied au chemin des hommes pervers.
Yaman ademler mangghan yolgha kirme, Rezillerning izini basma.
15 Détourne-t'en, ne passe point par là, éloigne-t'en, et passe outre.
Ularning [yolidin] özüngni qachur, [Yoligha] yéqin yolima; Uningdin yandap ötüp ket, Néri ketkin.
16 Car ils ne dormiraient pas, s'ils n'avaient fait quelque mal; et le sommeil leur serait ôté, s'ils n'avaient fait tomber quelqu'un.
Chünki [yamanlar] birer rezillik qilmighuche uxliyalmas, Birersini yiqitmighuche uyqusi kelmes.
17 Parce qu'ils mangent le pain de méchanceté, et qu'ils boivent le vin de la violence.
Yamanliq ularning ozuqidur, Zorawanliq ularning sharabidur.
18 Mais le sentier des justes est comme la lumière resplendissante, qui augmente son éclat jusqu'à ce que le jour soit en sa perfection.
Lékin heqqaniylarning yoli goya tang nuridur, Kün chüsh bolghuche barghanséri yoruydu.
19 La voie des méchants est comme l'obscurité; ils ne savent point où ils tomberont.
Yamanlarning yoli zulmet kéchidek qapqarangghu, Ular yiqilip, némige putliship ketkinini bilmeydu.
20 Mon fils, sois attentif à mes paroles, incline ton oreille à mes discours.
I oghlum, sözlirimni köngül qoyub angla, Geplirimge qulaq sal.
21 Qu'ils ne s'écartent point de tes yeux; garde-les dans ton cœur.
Ularni közüngde tutqin, Yürikingning qétida qedirlep saqlighin.
22 Car ils sont la vie de ceux qui les trouvent, et la santé de tout le corps de chacun d'eux.
Chünki sözlirim tapqanlar üchün hayattur, Ularning pütün ténige salametliktur.
23 Garde ton cœur de tout ce dont il faut se garder; car de lui procèdent les sources de la vie.
Qelbingni «hemmidin eziz» dep sap tut, Chünki barliq hayat ishliri qelbtin bashlinidu.
24 Eloigne de toi la perversité de la bouche, et la dépravation des lèvres.
Aghzingni egri geptin yiraq tart, Lewliring ézitquluqtin néri bolsun.
25 Que tes yeux regardent droit, et que tes paupières dirigent [ton chemin] devant toi.
Közüngni aldinggha tüz tikkin, Neziringni aldinggha toghra tashla;
26 Balance le chemin de tes pieds, et que toutes tes voies soient bien dressées.
Mangidighan yolungni obdan oylan’ghin, Shundaq qilsang ishliring puxta bolidu.
27 Ne décline ni à droite ni à gauche; détourne ton pied du mal.
Onggha, solgha qaymighin; Qedemliringni yamanliq yolidin néri tart.

< Proverbes 4 >