< Proverbes 19 >

1 Le pauvre qui marche dans son intégrité, vaut mieux que celui qui pervertit ses lèvres, et qui est fou.
En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.
2 La vie même sans science n'est pas une chose bonne; et celui qui se hâte des pieds, s'égare.
Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.
3 La folie de l'homme renversera son intention, et son cœur se dépitera contre l'Eternel.
Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.
4 Les richesses assemblent beaucoup d'amis; mais celui qui est pauvre, est abandonné de son ami.
Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.
5 Le faux témoin ne demeurera point impuni; et celui qui profère des mensonges, n'échappera point.
Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.
6 Plusieurs supplient celui qui est en état [de faire du bien], et chacun est ami d'un homme qui donne.
Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.
7 Tous les frères du pauvre le haïssent; combien plus ses amis se retireront-ils de lui? Poursuit-il? il n'y a que des paroles pour lui.
Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.
8 Celui qui acquiert du sens, aime son âme; et celui qui prend garde à l'intelligence, c'est pour trouver le bien.
Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.
9 Le faux témoin ne demeurera point impuni; et celui qui profère des mensonges, périra.
Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.
10 L'aise ne sied pas bien à un fou; combien moins sied-il à un esclave, de dominer sur les personnes de distinction?
Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.
11 La prudence de l'homme retient sa colère; c'est un honneur pour lui de passer par-dessus le tort qu'on lui fait.
Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.
12 L'indignation du Roi est comme le rugissement d'un jeune lion; mais sa faveur est comme la rosée sur l'herbe.
Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.
13 L'enfant insensé est un grand malheur à son père, et les querelles de la femme sont une gouttière continuelle.
En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.
14 La maison et les richesses sont l'héritage des pères; mais la femme prudente est de par l'Eternel.
Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.
15 La paresse fait venir le sommeil, et l'âme négligente aura faim.
Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.
16 Celui qui garde le commandement, garde son âme; [mais] celui qui méprise ses voies, mourra.
Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.
17 Celui qui a pitié du pauvre, prête à l'Eternel, et il lui rendra son bienfait.
Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.
18 Châtie ton enfant tandis qu'il y a de l'espérance, et ne va point jusqu'à le faire mourir.
Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;
19 Celui qui est de grande furie en porte la peine; et si tu l'en retires, tu y en ajouteras davantage.
Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.
20 Ecoute le conseil, et reçois l'instruction, afin que tu deviennes sage en ton dernier temps.
Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.
21 Il y a plusieurs pensées au cœur de l'homme, mais le conseil de l'Eternel est permanent.
Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.
22 Ce que l'homme doit désirer, c'est d'user de miséricorde; et le pauvre vaut mieux que l'homme menteur.
Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.
23 La crainte de l'Eternel conduit à la vie, et celui qui l'a, passera la nuit étant rassasié, sans qu'il soit visité d'aucun mal.
Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.
24 Le paresseux cache sa main dans le sein, et il ne daigne même pas la ramener à sa bouche.
Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.
25 Si tu bats le moqueur, le niais en deviendra avisé; et si tu reprends l'homme intelligent, il entendra ce qu'il faut savoir.
Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.
26 L'enfant qui fait honte et confusion, détruit le père, et chasse la mère.
Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.
27 Mon fils, cesse d'ouïr ce qui te pourrait apprendre à te fourvoyer des paroles de la science.
Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.
28 Le témoin qui a un mauvais cœur se moque de la justice; et la bouche des méchants engloutit l'iniquité.
Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.
29 Les jugements sont préparés pour les moqueurs, et les grands coups pour le dos des fous.
Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.

< Proverbes 19 >