< 2 Chroniques 30 >

1 Puis Ezéchias envoya vers tout Israël et tout Juda, et il écrivit même des Lettres à Ephraïm et à Manassé, afin qu'ils vinssent en la maison de l'Eternel à Jérusalem, pour célébrer la Pâque à l'Eternel le Dieu d'Israël.
Därefter sände Hiskia ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse, att de skulle komma till HERRENS hus i Jerusalem för att hålla HERRENS, Israels Guds, påskhögtid.
2 Car le Roi et ses principaux [officiers] avec toute l'assemblée avaient tenu conseil à Jérusalem, de célébrer la Pâque au second mois;
Och konungen och hans förnämsta män och hela församlingen i Jerusalem enade sig om att hålla påskhögtiden i andra månaden;
3 A cause qu'ils ne l'avaient pas pu célébrer au temps ordinaire, parce qu'il n'y avait pas assez de Sacrificateurs sanctifiés, et que le peuple n'avait pas été assemblé à Jérusalem.
ty de kunde icke hålla den nu genast, eftersom prästerna ännu icke hade helgat sig i tillräckligt antal och folket icke hade hunnit församla sig till Jerusalem.
4 Et la chose plut tellement au Roi et à toute l'assemblée,
Därför syntes det konungen och hela församlingen rätt att göra så.
5 Qu'ils déterminèrent de publier par tout Israël depuis Béersébah jusqu'à Dan, qu'on vînt célébrer la Pâque à l'Eternel le Dieu d'Israël à Jérusalem; car ils ne l'avaient point célébrée depuis longtemps de la manière que cela est prescrit.
Och de beslöto att låta utropa i hela Israel, från Beer-Seba ända till Dan, att man skulle komma och hålla HERRENS, Israels Guds, påskhögtid i Jerusalem; ty man hade icke eljest hållit den samfällt, såsom föreskrivet var.
6 Les courriers donc allèrent avec des Lettres de la part du Roi et de ses principaux [officiers], par tout Israël et Juda, et selon ce que le Roi avait commandé, en disant: Enfants d'Israël, retournez à l'Eternel le Dieu d'Abraham, d'Isaac, et d'Israël; et il se retournera vers le reste d'entre vous, qui est échappé des mains des Rois d'Assyrie.
Så begåvo sig då ilbuden åstad med breven från konungen och hans förnämsta män och drogo genom hela Israel och Juda, enligt konungens befallning, och sade: »I Israels barn, vänden om till HERREN, Abrahams, Isaks och Israels Gud, på det att han må vända om till den kvarleva av eder, som har räddats undan de assyriska konungarnas hand.
7 Et ne soyez point comme vos pères, ni comme vos frères, qui ont péché contre l'Eternel le Dieu de leurs pères, c'est pourquoi il les a livrés pour être un sujet d'étonnement, comme vous voyez.
Och varen icke såsom edra fäder och bröder, som voro otrogna mot HERREN, sina fäders Gud, så att han prisgav dem åt förödelse, såsom I själva haven sett.
8 Maintenant ne roidissez point votre cou, comme ont fait vos pères; tendez les mains vers l'Eternel, et venez à son Sanctuaire, qu'il a sanctifié pour toujours, et servez l'Eternel votre Dieu; et l'ardeur de sa colère se détournera de vous.
Varen alltså nu icke hårdnackade såsom edra fäder, utan underkasten eder HERREN och kommen till hans helgedom, den som han har helgat för evig tid, och tjänen HERREN, eder Gud, på det att hans vredes glöd må vända sig ifrån eder.
9 Car si vous vous retournez à l'Eternel, vos frères et vos enfants trouveront grâce auprès de ceux qui les ont emmenés prisonniers, et ils retourneront en ce pays, parce que l'Eternel votre Dieu est pitoyable et miséricordieux; et il ne détournera point sa face de vous, si vous vous retournez à lui.
Ty om I vänden om till HERREN, skola edra bröder och edra barn finna barmhärtighet inför dem som hålla dem fångna, så att de få vända tillbaka till detta land; ty HERREN, eder Gud, är nådig och barmhärtig, och han skall icke vända sitt ansikte ifrån eder, om I vänden om till honom.»
10 Ainsi les courriers passaient de ville en ville par le pays d'Ephraïm et de Manassé, et ils allèrent même jusqu'à Zabulon; mais on se moquait d'eux, et on s'en raillait.
Och ilbuden foro ifrån stad till stad i Efraims och Manasse land och ända till Sebulon; men man gjorde spe av dem och bespottade dem.
11 Toutefois quelques-uns d'Aser, et de Manassé, et de Zabulon s'humilièrent, et vinrent à Jérusalem.
Dock funnos några i Aser, Manasse och Sebulon, som ödmjukade sig och kommo till Jerusalem.
12 La main de l'Eternel fut aussi sur Juda, pour leur donner un même cœur, afin qu'ils exécutassent le commandement du Roi et des principaux, selon la parole de l'Eternel.
Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem ett endräktigt hjärta till att göra efter vad konungen och de överste hade bjudit i kraft av HERRENS ord.
13 C'est pourquoi il s'assembla un grand peuple à Jérusalem pour célébrer la fête solennelle des pains sans levain, au second mois, de sorte qu'il y eut une fort grande assemblée.
Och mycket folk kom tillhopa i Jerusalem för att hålla det osyrade brödets högtid i andra månaden, en mycket stor församling.
14 Et ils se levèrent, et ôtèrent les autels qui étaient à Jérusalem; ils ôtèrent aussi tous les tabernacles dans lesquels on faisait des encensements, et les jetèrent au torrent de Cédron.
Och de stodo upp och skaffade bort de altaren som funnos i Jerusalem; också alla offereldsaltarna skaffade de bort och kastade dem i Kidrons dal.
15 Puis on égorgea la Pâque le quatorzième jour du second mois; car les Sacrificateurs et les Lévites avaient eu honte, et s'étaient sanctifiés, et ils avaient apporté des holocaustes dans la maison de l'Eternel.
Och de slaktade påskalammet på fjortonde dagen i andra månaden; prästerna och leviterna, som nu kände blygsel och därför hade helgat sig, förde därvid fram brännoffer till HERRENS hus.
16 C'est pourquoi ils se tinrent en leur place, selon leur charge, conformément à la Loi de Moïse, homme de Dieu; et les Sacrificateurs répandaient le sang, [le prenant] des mains des Lévites.
Och de inställde sig till tjänstgöring på sina platser, såsom det var föreskrivet för dem, efter gudsmannen Moses lag; och prästerna stänkte med blodet, sedan de hade tagit emot det av leviterna.
17 Car il y en avait une grande partie dans cette assemblée, qui ne s'étaient point sanctifiés; c'est pourquoi les Lévites eurent la charge d'égorger les Pâques pour tous ceux qui n'étaient point nets, afin de les sanctifier à l'Eternel.
Ty många funnos i församlingen, som icke hade helgat sig; därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som icke voro rena, och så helga dem åt HERREN.
18 Car une grande partie du peuple, [savoir] la plupart de ceux d'Ephraïm, de Manassé, d'Issacar, et de Zabulon ne s'étaient point nettoyés, et ils mangèrent la Pâque autrement qu'il n'en est écrit; mais Ezéchias pria pour eux, en disant: L'Eternel, qui est bon, tienne la propitiation pour faite,
Det var nämligen en myckenhet av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som icke hade renat sig, utan åto påskalammet på annat sätt än föreskrivet var. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: »HERREN, den gode, förlåte var och en
19 De quiconque a tourné tout son cœur pour rechercher Dieu, l'Eternel le Dieu de ses pères, bien qu'il ne se soit pas [nettoyé] selon la purification du Sanctuaire.
som har vänt sitt hjärta till att söka Gud, HERREN, sina fäders Gud, om han än icke är ren efter helgedomens ordning.»
20 Et l'Eternel exauça Ezéchias, et guérit le peuple.
Och HERREN hörde Hiskia och skonade folket.
21 Les enfants d'Israël donc qui se trouvèrent à Jérusalem, célébrèrent la fête solennelle des pains sans levain pendant sept jours avec une grande joie; et les Lévites et les Sacrificateurs louaient l'Eternel chaque jour, avec des instruments qui résonnaient à [la louange] de l'Eternel.
Så höllo Israels barn, de som då voro tillstädes i Jerusalem, det osyrade brödets högtid i sju dagar med stor glädje; och leviterna och prästerna lovade HERREN var dag med kraftiga instrumenter, HERREN till ära.
22 Et Ezéchias parla à tous les Lévites qui étaient entendus dans tout ce qui [concerne le service de] l'Eternel, [il leur parla, dis-je], selon leur cœur; et ils mangèrent [des sacrifices] dans la fête solennelle pendant sept jours, offrant des sacrifices de prospérités, et louant l'Eternel le Dieu de leurs pères.
Och Hiskia talade vänligt till alla de leviter som voro väl förfarna i HERRENS tjänst. Och de åto av högtidsoffren under de sju dagarna, i det att de offrade tackoffer och prisade HERREN, sina faders Gud.
23 Et toute l'assemblée résolut de célébrer sept autres jours; et ainsi ils célébrèrent sept [autres] jours en joie.
Och hela församlingen enade sig om att hålla högtid under ännu sju dagar; och så höll man högtid med glädje också under de sju dagarna.
24 Car Ezéchias Roi de Juda fit présent à l'assemblée de mille veaux et de sept mille moutons, les principaux aussi firent présent à l'assemblée de mille veaux, et de dix mille moutons; et beaucoup de Sacrificateurs se sanctifièrent.
Ty Hiskia, Juda konung, hade såsom offergärd givit åt församlingen ett tusen tjurar och av småboskapen sju tusen djur, och de överste hade såsom offergärd givit åt församlingen ett tusen tjurar och av småboskapen tio tusen djur. Och ett stort antal präster helgade sig.
25 Et toute l'assemblée de Juda se réjouit, avec les Sacrificateurs et les Lévites, et toute l'assemblée aussi qui était venue d'Israël, et les étrangers qui étaient venus du pays d'Israël, et qui habitaient en Juda.
Och hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, så ock hela församlingen av dem som hade kommit från Israel, ävensom de främlingar som hade kommit från Israels land, eller som bodde i Juda.
26 Et il y eut une grande joie dans Jérusalem; car depuis le temps de Salomon fils de David Roi d'Israël il ne s'était point fait dans Jérusalem une telle chose.
Och i Jerusalem var stor glädje; ty alltsedan Salomos, Davids sons, Israels konungs, tid hade icke något sådant som detta skett i Jerusalem.
27 Puis les Sacrificateurs Lévites se levèrent, et bénirent le peuple; et leur voix fut exaucée, car leur prière parvint jusqu'aux cieux, la sainte demeure de l'Eternel.
Och de levitiska prästerna stodo upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till himmelen, hans heliga boning.

< 2 Chroniques 30 >