Proverbes 8
1 Tu proclameras la Sagesse, afin que la prudence t'obéisse.
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Car elle se tient sur les cimes des monts; elle est debout au milieu des sentiers.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Elle s'assied devant les portes des riches, et à l'entrée des villes; elle chante
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 C'est vous, ô hommes, que j'appelle; j'élève ma voix devant les fils des hommes.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Comprenez, innocents, la subtilité; et vous, ignorants, déposez la science en votre cœur.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Écoutez-moi; car je vais dire des choses saintes, et proférer de mes lèvres la justice.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Car ma langue va méditer la vérité, et j'ai en abomination les lèvres menteuses.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Toutes les paroles de ma bouche sont selon la justice; en elles rien d'oblique et de tortueux.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Elles sont toutes offertes à ceux qui comprennent, et justes pour ceux qui trouvent la Sagesse.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Recevez l'instruction et non l'argent, et la science plutôt que l'or raffiné.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 Car la sagesse a plus de prix que les pierres précieuses, et rien de ce que l'on estime de plus précieux ne la vaut.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 Moi, la Sagesse, j'ai demeuré avec le conseil et le savoir; j'ai appelé à moi l'intelligence.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 La crainte du Seigneur hait l'iniquité, et l'insolence, et l'orgueil et les voies des méchants; et moi aussi, je hais les voies tortueuses des méchants.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 C'est à moi le conseil et la fermeté, à moi la prudence, à moi la force.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Par moi, les rois règnent, et les princes écrivent des jugements équitables.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Par moi, les grands sont glorifiés; par moi, les monarques commandent à la terre.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Moi j'aime ceux qui m'aiment, et ceux qui me cherchent me trouvent.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 De moi dépendent la fortune et la gloire, et les grandes richesses et la justice.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Mieux vaut recueillir mes fruits que de l'or et des pierres précieuses, et mes rejetons sont meilleurs que l'argent le plus pur.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Je me promène dans les voies de l'équité, et je reviens par les voies de la justice;
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 pour distribuer à ceux qui m'aiment une part de mes richesses, et remplir de biens leurs trésors. Après vous avoir publié ce qui arrive chaque jour, je vais énumérer les choses qui sont de toute éternité.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 Le Seigneur m'a créé au commencement de Ses voies, pour faire Ses œuvres.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Il m'a établie avant le temps, au commencement, avant de créer la terre,
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 et avant de créer les abîmes, avant que l'eau jaillit des fontaines.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Il m'a engendrée avant que les montagnes et les collines fussent affermies.
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 Le Seigneur a fait les champs et les déserts, et les cimes habitées sous le ciel.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Quand Il a préparé le ciel, j'étais auprès de Lui, et lorsqu'Il a élevé Son trône sur les vents,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 et lorsqu'en haut Il a donné aux nuées leur cohérence, et aux fontaines qui sont sous le ciel leur équilibre,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 et lorsqu'Il a affermi les fondements de la terre;
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 j'étais là, près de Lui, disposant tout avec Lui; j'étais là, et Il Se délectait en moi; chaque jour, à tout moment, je me réjouissais de la vue de Son visage;
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 lorsqu'Il S'applaudissait d'avoir achevé la terre, et Se complaisait dans les fils des hommes.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 Maintenant donc, mon fils, écoute-moi:
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Heureux l'homme qui m'écoutera, et le mortel qui gardera mes voies, veillant le jour à mes portes et gardant le seuil de ma demeure.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Car mes portes sont des portes de vie, et en elles réside la volonté du Seigneur.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Ceux qui pèchent contre moi outragent leur âme, et ceux qui me haïssent aiment la mort.
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
