< Daniel 3 >

1 La dix-huitième année de son règne, Nabuchodonosor fit faire une statue d'or, haute de soixante coudées, sur six d'épaisseur, et il l'érigea en la plaine de Déira, dans la province de Babylone.
Kini ne' Nebukatnesa'ma vahe amema'a golireti tro hu'neana zaza'amo'a 27ni'a mita higeno, kahesa'amo'a 3'a mita hu'neankino ana amema'a Babiloni mopafina Durae nehaza agupofi retru rente'ne.
2 Et il convoqua les grands, les généraux et les gouverneurs, les rois, les tyrans et les dignitaires, et tous les chefs des provinces pour venir à l'inauguration de la statue.
Ana huteno ana vahe amema'ama erinte ama hu zupama vahe'ma esazegu'ma kini ne'mo'ma kema hu'neana, ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, gavana vahe'ma, antahintahima nemiza vahe'ma, kanisolo vahe'ma, zagoma kegavama nehaza vahe'ma, keagama refko nehaza vahe'ene ana vahe'ma zamaza nehaza vahe'ene maka kamani eri'zama eneriza vahe'enena zamagi hu'ne.
3 Et les gouverneurs, les grands, les généraux, les rois, les principaux tyrans, les dignitaires et les chefs des provinces se rassemblèrent pour l'inauguration de la statue qu'avait érigée le roi Nabuchodonosor, et ils se placèrent debout devant la statue.
Ana hutege'za ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, gavana vahe'ma, antahintahima nemiza vahe'ma, kanisolo vahe'ma, zagoma kegavama nehaza vahe'ma, keagama refko nehaza vahe'ene ana vahe'ma zamazama nehaza vahe'ene maka kamani eri'zama eneriza vahe'enena, Nebukatnesama ana vahe amema'ama erinte ama'ma hunaku'ma hianknarera emeri atru hute'za ana amema'amofo avuga oti'naze.
4 Et le héraut proclama à haute voix: Ceci vous et prescrit, peuples, tribus, hommes de toutes langues:
Anama hutazageno'a kezamanetia vahe'mo'a otino, ranke huno amanage hu'ne. Kokankokati'ma e'naza vahe'ma, ru vahe ru vahepinti'ma e'naza vahe'ma ruzamageru ruzamageru'ma neraza vahe'motanena amama hanua nanekea antahita amage anteho.
5 À l'instant où vous entendrez le son de la trompette et de la flûte, de la cithare, de la harpe et du psaltérion, et des instruments de toute sorte, tombez la face contre terre, et adorez la statue d'or que le roi Nabuchodonosor a érigée.
Hagi tamagrama antahisageno, ufema nere'za, hapue nehaza zavenane laerie nehaza zavenama nehe'za, konkema nere'za, mago'a zavenanema nehesagetama nentahisanuta, tamarena nereta kepri huta, kini ne' Nebukatnesa'ma golireti'ma tro'ma hunte'nea vahe amema'arera monora hunteho.
6 Et celui qui n'adorera pas, en tombant à genoux, sera jeté aussitôt dans la fournaise ardente où le feu est allumé.
Hanki iza'o ana vahe amema'are'ma kepri huno renareno mono'ma huontesnia vahera, ame huta zamazerita hagana haganama huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atregahune.
7 Or ceci advint: dès que les peuples entendirent le son de la trompette et de la flûte, de la cithare, de la harpe et du psaltérion, et des instruments de toute sorte, les peuples tombèrent la face contre terre, et ils adorèrent la statue d'or que le roi Nabuchodonosor avait érigée.
Anagema hutege'za maka vahe'ene, kokankokati'ma e'naza vahe'ene, ru zamageru ru zamageru'ma neraza vahe'mo'za ufema, konkema, laeri zavenama, hapu zavenane mago'a zavenaramima nehage'zama nentahi'za kini ne' Nebukatnesa'ma golire vahe amema'ama tro'ma hu'nea zante zamarena re'za monora hunte'naze.
8 Alors vinrent des hommes de la Chaldée et ils accusèrent les Juifs
Hianagi mago'a Babiloni vahe'mo'za kini nete e'za, Juda naga'mozama haza zamavu'zamava zanku kini nera eme asami'naze.
9 Devant le roi, disant: Ô roi, vis à jamais!
Kini ne' Nebukatnesana amanage hu'za asami'naze. Kini ne'moka, za'zate kinia maninka vugahane!
10 Ô toi, tu as fait une ordonnance, disant: Que tout homme qui entendra le son de la trompette et de la flûte, de la cithare, de la harpe et du psaltérion, et des instruments de toute sorte,
Kini nemoka kagra mago kasegea amanage hunka huvempa hu'nane. Ufene, konkene, laeri zavenane, hapu zavenane mago'a zavenaramima nehesnage'zama nentahisu'za, maka vahe'mo'za mopafi kepri hu'za zamarena nere'za, golireti'ma tro'ma hunte vahe amema'a monora huntegahaze hunka hu'nane.
11 Et qui ne tombera pas la face contre terre pour adorer la statue d'or, soit jeté dans la fournaise ardente où le feu est allumé.
Anage nehunka iza'o ana vahe amema'are'ma renama nereno, kepri huno mono'ma huontesnia vahera azeri'na hagana haganama huno tusi tevema nerea kerifi asagafe atregahue hunka hu'nane.
12 Or il y a des hommes, des Juifs, que tu as chargés de toutes les affaires de la province de Babylone, Sidrach, Misach et Abdénago, qui n'ont point obéi à ton ordre, ô roi; tes dieux, ils ne les honorent pas; et la statue d'or que tu as érigée, ils ne l'adorent point.
Hianagi 3'a Jiu nagara, Setrakima, Misakima, Abetnegoma hunka huhampari zamantanke'zama, Babiloni mopafima kvama mani'naza naga'mo'za, kini nemoka kagri kea ontahi'za, kagrama amage'ma nentana anumzantamina monora hunonte'za, golireti vahe amema'ama tro'ma hunka retruma rente'nana zante'enena monora huonte'naze.
13 Alors Nabuchodonosor, plein de colère et de fureur, commanda de lui amener Sidrach, Misach et Abdénago, et on les amena en présence du roi.
Ana nanekema Nebukatnesa'ma nentahigeno'a tusi arimpa ahegeno, mago'a vahe huzmantege'za vu'za, Setrakima, Mesakima, Abetnegoma hu'za ome zamavare'za agri avuga e'naze.
14 Et Nabuchodonosor prit la parole, et leur dit: Est-il vrai, Sidrach, Misach et Abdénago, que vous ne servez point mes dieux, et que vous n'adorez pas la statue d'or que j'ai élevée?
Azageno Nebukatnesa'a amanage huno ana nagara zamantahige'ne. Setrakigane, Mesakigane Abetnegogata, nagri anumzaraminte'ene, golireti'ma vahe amema'ama tro'ma hu'na retruma rente'noa zantera monora huonte'nazema hu'za nehazana, e'i tamage nehazo?
15 Maintenant donc, si vous y êtes disposés, aussitôt que vous entendrez le son de la trompette, de la flûte et de la cithare, de la harpe et du psaltérion, et le concert des instruments de toute sorte, tombez la face contre terre, et adorez la statue d'or que j'ai faite. Que si vous ne l'adorez pas, à l'instant même vous serez jetés dans la fournaise ardente, où le feu est allumé; et quel est le Dieu qui vous tirera de mes mains?
Hanki menina tamagrama antahisanage'zama ufema nere'za hapue nehaza zavenane, lairie nehaza zavenama nehe'za, konkema nere'za, mago'a zavenanema nehesnagetama nentahisanuta, kepri huta tamagra tamarena nereta, golireti'ma vahe amema'ama tro'ma hunte'noa zantera monora hunte so'e hiho. Hagi ana zante'ma mono'ma huontesnage'na, hanuge'za tamagrira tamazeri'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi tamasga fetregahaze. Anama hanage'na ina anumzamo nagri nazampintira tamagrira tamagu vazino ana tevenefake kerifintira tamaza hugahifi tamagegahue?
16 Sidrach, Misach et Abdénago répondirent au roi Nabuchodonosor, disant: Il n'est pas nécessaire que nous te fassions une réponse à cette question.
Anagema hige'za Setraki'ma, Mesaki'ma, Abetnego'za kini ne' Nebukatnesana amanage hu'za asami'naze. Kini ne'moka kagrama hana nanekerera mago kea huta tagra tagura ovazigahune.
17 Car notre Dieu qui est au ciel, le Dieu que nous servons, peut nous tirer de la fournaise ardente et nous sauver, ô roi, d'entre tes mains.
Hagi kagrama hagana hagana'ma huno'ma tusi tevema nerea kerifima tagri'ma tasagafe atresnankeno'a, tagrama amage'ma nentona Anumzamo'a taza huno ana tevefintira tavrenetreno, kini ne'moka kazampintira tagu'vazino taza hugahie.
18 Et quand même il ne le ferait pas, sache, ô roi, que tes dieux nous ne les servons pas, et que la statue d'or que tu as élevée, nous ne l'adorons point.
Hianagi tagrama amage'ma nentona Anumzamo'ma tazama osaniana, e'i ana zankure huta kagri anumzaraminte'ene vahe amema'ama golireti'ma tro'ma hunka retruma rente'nana zante'enena kepri huta monora huontegahune.
19 Alors Nabuchodonosor, plein de colère, changea de visage envers Sidrach, Misach et Abdénago, et il ordonna de rendre sept fois plus ardent le feu de la fournaise, jusqu'à ce qu'enfin il ne fût plus qu'un brasier.
Hagi Setraki'ma, Mesaki'ma, Abetnego'za anagema hazageno'a, Nebukatnesana tusi arimpa ahegeno avugosamo'a rugrari'ne. Anama higeno'a huzmantege'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea tevea mago'ene hugrazageno 7'ni'a zupa amuhoa huno, ko'ma amuhoma nehia avamena agatereno tusi amuho hu'ne.
20 Et il ordonna à des hommes robustes de mettre des entraves à Sidrach, Misach et Abdénago, puis de les jeter dans la fournaise ardente.
Ana hutazageno Setrakima, Mesakima, Abetnegonena ome zamazeriza nofiteti anakite'za, hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atrehogu hankavenentake sondia vahe'a huzmante'ne.
21 Aussitôt ces jeunes gens furent enchaînés sans qu'on leur ôtât ni leurs hauts-de-chausses, ni leurs tiares, ni leurs chaussures, et ils furent jetés au milieu des flammes de la fournaise;
Anagema hige'za ana 3'a nagara zamazeri'za, zaza kukenane, nakre kuzmine, kankri zamine mago'a kukenazminena zamavate maka me'nege'za nofiteti anakite'za, hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe tre'naze.
22 Car la parole du roi était pressante, et la fournaise était plus ardente que jamais.
Kini nemo'ma huzmantege'za tevema mago'ene hugrazageno tusi amuhoma nehuno hagana hagana'ma nehifi, Setrakima Mesakima Abetnegoma hu'za zamasga fetre'naze. Hianagi anama zamasga fetraza sondia vahera hagana hagana'ma huno nerea tevemo terasagege'za fri'naze.
23 Et Sidrach, Misach et Abdénago tombèrent tous trois enchaînés au milieu des flammes de la fournaise embrasée.
Hagi Setrakima, Mesakima, Abetnegonema nofi'ma anakite'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atre'naza nofimo'a, me'nege'za ana tevemofo agu'afina mani'naze.
24 Et Nabuchodonosor les entendit chanter des hymnes, et il fut frappé d'étonnement, et il se leva précipitamment, et il dit aux grands qui l'entouraient: N'avons-nous pas jeté au milieu du feu trois hommes enchaînés? et ils dirent au roi: Oui, seigneur.
Anama hutazageno'a, kini ne' Nebukatnesa'a ana naga'ma nezamageno, antri huno o'netino antahintahima nemiza vahera amanage huno zamantahige'ne. Tagra 3'a vahe nofitetira anakiteta tevefina zamasga fetre'nompi? Anagema hige'za zamagra kenona hu'za, i'zo 3'a naga'mokizmi anara hu'none.
25 Et le roi dit: Et moi, je vois quatre hommes sans liens, se promenant au milieu des flammes, et la destruction n'est pas avec eux, et l'aspect du quatrième ressemble à un fils de Dieu.
Hagi Nebukatnesa'a huno, Menima koana anakima zamante'nona nofimo'a zamagafina omanege'za, 4'a vahe ana tevemofo agu'afina mani'neza, mago hazenkea zamavufagarera omaneaza vano nehaze. Hagi nampa 4 ne'ma ke'noa ne'mofo avu'avamo'a, anumzamofo mofavregna hu'ne.
26 Alors Nabuchodonosor s'approcha de la porte de la fournaise ardente, et il dit: Sidrach, Misach, Abdénago, serviteurs du Dieu tout-puissant, sortez et venez! Et Sidrach, Misach et Abdénago sortirent du milieu des flammes.
Anagema higeno'a anante Nebukatnesa'a anama hagana hagana'ma nehia tevemofo kafante urava'o nehuno, amanage huno kezati'ne. Setrakigane Mesakigane Abetnegogata, Marerisa Anumzamofo eri'za vahe mani'nazanki, tevefintira atreta atiramita amare eho. Anagema hige'za Setraki'ma Mesaki'ma Abetnego'ma hu'za ana tevefintira atirami'za e'naze.
27 Et les satrapes, et les généraux, et les gouverneurs et les lieutenants du roi se rassemblèrent, et ils virent ces hommes sur qui le feu n'avait eu nulle puissance en leur corps; pas un cheveu de leur tête n'était brûlé; leur vêtement n'était point altéré, et nulle odeur de feu n'était en eux.
Anante ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, kini ne'mofoma antahintahima nemiza vahe'ma, gavana vahe'ma hu'za ana naga'mokizmire erava'oma hu'za kazana, tevemo'a zamavufaga oregeno, zamaseni zamazokara teorasagegeno, zaza kukena zamia tevemo'a tevararo'vararura osigeno, tevemofo mna'anena zamavufaga regatira ontahi'naze!
28 Et le roi Nabuchodonosor prit la parole, et il dit: Béni soit le Dieu de Sidrach, de Misach et d'Abdénago, qui a envoyé son ange, et délivré ses serviteurs, parce qu'ils avaient eu confiance eu lui; ils désobéirent à la parole du roi, et ils abandonnèrent leurs corps à la flamme, pour ne point adorer ni servir d'autre dieu que leur Dieu.
Anante kini ne' Nebukatnesa'a amanage huno hu'ne. Setrakima, Mesakima, Abetnegokizmi Anumzamo'a ankero'ama huntegeno eno eri'za naga'ama zamagu'ma vazia zankura, Agri agia ahentesga hanune. Na'ankure zamagra agrite zamentintia nehu'za, fri'zankura antahi amane hu'naze. Ana nehu'za nagrama ante'noa kasegegura koro nosu'za, ru anumzantera monora hunonte'za, zamagra'a Anumzanteke monora hunte'naze.
29 Et moi je proclame ce décret: Tout peuple, toute tribu, tout homme, de quelque langue qu'il soit, qui profèrera un blasphème contre le Dieu de Sidrach, de Misach et d'Abdénago, sera exterminé; ses maisons seront livrées au pillage; parce qu'il n'est point d'autre Dieu qui puisse sauver ainsi.
E'ina hu'negu menina mago kasege ante'na huvempa huankino, mago nagamo'o, mago kumate vahe'mo'o, ru zamageru ru zamageru'ma neranaza vahemo'zanema, Setrakima, Mesakima, Abetnego Anumzamofoma huhavizama huntesnaza vahera, zamahe'za zamavufaga rutragatragu hutresnage'za frigahaze. Ana nehanage'za nozaminena tagana taganu vazi'za mopafi eri hihi hugahaze. Na'ankure mago anumzamo'a zamagri Anumzamo'ma hiazana huno, amage'ma nentesnia vahera agura ovazigahie.
30 Ensuite le roi rétablit Sidrach, Misach et Abdénago à la tête de la province de Babylone; et il les éleva en honneur, et les jugea dignes de commander à tous les Juifs qui étaient dans son royaume.
Hagi kini ne' Nebukatnesa'ma anagema huteno'a, Setrakima, Mesakima, Abetnegoma huno kasefa eri'za zamige'za, koma eri'naza eri'zana rugatere'za, Babiloni mopamofo agu'afina eri'zana eri'naze.

< Daniel 3 >