Marc 4
1 Et il se mit encore à enseigner près de la mer. Et une grande foule se rassembla auprès de lui; de sorte que, montant dans un bateau, il s’assit sur la mer; et toute la foule était à terre sur le bord de la mer.
Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.
2 Et il leur enseignait beaucoup de choses par des paraboles; et il leur disait dans son enseignement:
Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:
3 Écoutez: Voici, un semeur sortit pour semer.
»Hören! En såningsman gick ut för att så.
4 Et il arriva qu’en semant, quelques [grains] tombèrent le long du chemin; et les oiseaux vinrent et les dévorèrent.
Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
5 Et d’autres tombèrent sur les endroits rocailleux où ils n’avaient pas beaucoup de terre; et aussitôt ils levèrent, parce qu’ils n’avaient pas une terre profonde;
Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
6 et quand le soleil se leva, ils furent brûlés, et, parce qu’ils n’avaient pas de racine, ils furent séchés.
men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
7 Et d’autres tombèrent dans les épines; et les épines montèrent et les étouffèrent, et ils ne donnèrent pas de fruit.
Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.
8 Et d’autres tombèrent dans la bonne terre, et donnèrent du fruit, montant et croissant, et rapportèrent, l’un 30, et l’un 60, et l’un 100.
Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»
9 Et il dit: Qui a des oreilles pour entendre, qu’il entende.
Och han tillade: »Den som har öron till att höra, han höre.»
10 Et quand il fut en particulier, ceux qui étaient autour de lui, avec les douze, l’interrogèrent touchant la parabole.
När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.
11 Et il leur dit: À vous [il] est donné [de connaître] le mystère du royaume de Dieu; mais pour ceux qui sont dehors, toutes choses se traitent par des paraboles,
Då sade han till dem: »Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,
12 afin qu’en voyant ils voient et n’aperçoivent pas, et qu’en entendant ils entendent et ne comprennent pas: de peur qu’ils ne se convertissent et que leurs péchés ne leur soient pardonnés.
för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'.»
13 Et il leur dit: Ne connaissez-vous pas cette parabole? et comment connaîtrez-vous toutes les paraboles?
Sedan sade han till dem: »Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --
14 Le semeur sème la parole.
Vad såningsmannen sår är ordet.
15 Et ce sont ici ceux qui sont le long du chemin, là où la parole est semée; et quand ils ont entendu, Satan vient aussitôt et ravit la parole semée en eux.
Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.
16 Et pareillement, ceux qui sont semés sur les endroits rocailleux, ce sont ceux qui, quand ils ont entendu la parole, la reçoivent aussitôt avec joie;
Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
17 et ils n’ont pas de racine en eux-mêmes, mais ne sont que pour un temps; puis, quand la tribulation ou la persécution survient à cause de la parole, ils sont aussitôt scandalisés.
men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.
18 Et d’autres sont ceux qui sont semés dans les épines: ce sont ceux qui ont entendu la parole;
Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,
19 et les soucis du siècle, et la tromperie des richesses, et les convoitises à l’égard des autres choses, entrant, étouffent la parole, et elle est sans fruit. (aiōn g165)
men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. (aiōn g165)
20 Et ceux qui sont semés sur la bonne terre, ce sont ceux qui entendent la parole, et la reçoivent, et portent du fruit: l’un 30, et l’un 60, et l’un 100.
Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»
21 Et il leur dit: La lampe vient-elle pour être mise sous le boisseau ou sous le lit? N’est-ce pas pour être mise sur le pied de lampe?
Och han sade till dem: »Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.
22 Car il n’y a rien de secret qui ne soit manifesté, et rien de caché n’arrive, si ce n’est afin de venir en évidence.
Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.
23 Si quelqu’un a des oreilles pour entendre, qu’il entende.
Om någon har öron till att höra, så höre han.»
24 Et il leur dit: Prenez garde à ce que vous entendez: de la mesure dont vous mesurerez il vous sera mesuré; et à vous [qui entendez], il sera ajouté;
Och han sade till dem: »Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.
25 car à quiconque a, il sera donné; et à celui qui n’a pas, cela même qu’il a sera ôté.
Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.»
26 Il dit aussi: Ainsi est le royaume de Dieu: c’est comme si un homme jetait de la semence sur la terre,
Och han sade: »Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;
27 et dormait et se levait de nuit et de jour, et que la semence germe et croisse sans qu’il sache comment.
och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
28 La terre produit spontanément du fruit, premièrement l’herbe, ensuite l’épi, et puis le plein froment dans l’épi;
Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
29 et quand le fruit est produit, on y met aussitôt la faucille, parce que la moisson est arrivée.
När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne.»
30 Il disait aussi: Comment comparerons-nous le royaume de Dieu, ou par quelle parabole le représenterons-nous?
Och han sade: »Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
31 Il est semblable à un grain de moutarde, qui, lorsqu’il est semé sur la terre, est la plus petite de toutes les semences qui sont sur la terre;
Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
32 et après qu’il est semé, il monte et devient plus grand que toutes les herbes, et jette de grandes branches, de sorte que les oiseaux du ciel peuvent demeurer sous son ombre.
men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.»
33 Et par plusieurs paraboles de cette sorte, il leur annonçait la parole, selon qu’ils pouvaient l’entendre;
I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;
34 mais il ne leur parlait pas sans parabole; et en particulier il interprétait tout à ses disciples.
och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.
35 Et en ce jour-là, le soir étant venu, il leur dit: Passons à l’autre rive.
Samma dag, om aftonen, sade han till dem: »Låt oss fara över till andra stranden.»
36 Et ayant renvoyé la foule, ils le prennent dans un bateau, comme il était; et d’autres bateaux aussi étaient avec lui.
Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.
37 Et il se lève un grand tourbillon de vent, et les vagues se jetaient dans le bateau, de sorte qu’il s’emplissait déjà.
Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.
38 Et il était, lui, à la poupe, dormant sur un oreiller; et ils le réveillent et lui disent: Maître, ne te mets-tu pas en peine que nous périssions?
Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: »Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?»
39 Et s’étant réveillé, il reprit le vent, et dit à la mer: Fais silence, tais-toi! Et le vent tomba, et il se fit un grand calme.
När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »Tig, var stilla.» Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.
40 Et il leur dit: Pourquoi êtes-vous ainsi craintifs? Comment n’avez-vous pas de foi?
Därefter sade han till dem: »Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?»
41 Et ils furent saisis d’une grande peur, et ils dirent entre eux: Qui donc est celui-ci, que le vent même et la mer lui obéissent?
Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: »Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?»
