< Luc 19 >

1 Jésus étant entré dans Jéricho, traversait la ville.
Och han drog in, och gick igenom Jericho.
2 Et voilà qu'un homme appelé Zachée, — c'était un chef de publicains et il était riche, —
Och si, der var en man, benämnd Zacheus; han var en öfverste för de Publicaner, och var rik;
3 cherchait à voir qui était Jésus; et il ne le pouvait à cause de la foule, car il était de petite taille.
Och sökte efter att han skulle få se Jesum, ho han var; men han kom icke dess vid, för folkets skull; ty han var liten till växt.
4 Courant donc en avant, il monta sur un sycomore pour le voir, parce qu'il devait passer par là.
Så lopp han framföre, och steg upp uti ett mulbärträ, på det han skulle få se honom; ty han skulle gå der fram.
5 Arrivé à cet endroit, Jésus leva les yeux, et l'ayant vu, il lui dit: " Zachée, descends vite, car il faut que je loge aujourd'hui dans ta maison. "
Och när Jesus kom till den platsen, såg han upp, och fick se honom, och sade till honom: Zachee, stig snarliga ned; ty i dag måste jag gästa i ditt hus.
6 Zachée se hâta de descendre et le reçut avec joie.
Han steg snarliga ned, och undfick honom gladeliga.
7 Voyant cela, ils murmuraient tous en disant: " Il est allé loger chez un pécheur. "
Och när de det sågo, knorrade de alle, att han ingången var till att gästa när en syndare.
8 Mais Zachée, se présentant devant le Seigneur, lui dit: " Voici, Seigneur, que je donne aux pauvres la moitié de mes biens; et si j'ai fait tort de quelque chose à quelqu'un, je lui rends le quadruple. "
Men Zacheus steg fram, och sade till Herran: Si, Herre, hälftena af mina ägodelar gifver jag de fattiga; och om jag hafver någon bedragit, det gifver jag fyradubbelt igen.
9 Jésus lui dit: " Le salut est venu aujourd'hui pour cette maison, parce que celui-ci est aussi un fils d'Abraham.
Då sade Jesus till honom: I dag är desso huse salighet vederfaren; efter han är ock Abrahams son.
10 Car le Fils de l'homme est venu chercher et sauver ce qui était perdu. "
Ty menniskones Son är kommen till att uppsöka och frälsa det som förtappadt var.
11 Comme ils écoutaient ce discours, il ajouta une parabole, parce qu'il était près de Jérusalem, et que le peuple pensait que le royaume de Dieu allait bientôt paraître.
När de nu detta hörde, sade han ändå en liknelse, efter han var hardt när vid Jerusalem, och de mente att Guds rike skulle straxt uppenbaradt varda.
12 Il dit donc: " Un homme de grande naissance s'en alla dans un pays lointain pour être investi de la royauté et revenir ensuite.
Så sade han då: En ädla man for långt bort i främmande land, till att intaga sig ett rike, och komma igen.
13 Ayant appelé dix de ses serviteurs, il leur donna dix mines, et leur dit: Faites-les valoir, jusqu'à ce que je revienne.
Då kallade han till sig tio sina tjenare, och fick dem tio pund, och sade till dem: Handler härmed, tilldess jag igen kommer.
14 Mais ses concitoyens le haïssaient, et ils envoyèrent après lui des députés chargés de dire: Nous ne voulons pas que cet homme règne sur nous.
Men hans borgare hatade honom, och sände bådskap efter honom, sägande: Vi vilje icke, att denne skall råda öfver oss.
15 Quand il fut de retour, après avoir été investi de la royauté, il se fit appeler les serviteurs auxquels il avait donné l'argent, pour savoir quel profit chacun en avait tiré.
Och det begaf sig, att han kom igen, och hade fått riket. Då böd han kalla de tjenare till sig, som han hade fått penningarna, att han måtte veta, huru hvar och en af dem handlat hade.
16 Le premier vint et dit: Seigneur, votre mine a gagné dix autres mines.
Så kom den förste, och sade: Herre, ditt pund hafver förvärfvat tio pund.
17 Il lui dit: C'est bien, bon serviteur; parce que tu as été fidèle en peu de chose, reçois le gouvernement de dix villes.
Och han sade till honom: Ack! du gode tjenare, uti en liten ting hafver du varit trogen; du skall hafva magt öfver tio städer.
18 Le second vint et dit: Seigneur, votre mine a produit cinq autres mines.
Och den andre kom, och sade: Herre, ditt pund hafver vunnit fem pund.
19 Toi aussi lui dit-il, gouverne cinq villes.
Och han sade till honom: Var ock du satter öfver fem städer.
20 Puis un autre vint et dit: Seigneur, voici votre mine que j'ai gardée en dépôt dans un linge.
Och den tredje kom, och sade: Herre, se här ditt pund, som jag hade bevarat uti en svetteduk.
21 Car j'avais peur de vous, parce que vous êtes un homme rigide: vous retirez ce que vous n'avez pas déposé, et vous moissonnez ce que vous n'avez pas semé.
Jag var rädder för dig; ty du äst en sträng man; du tager det upp, som du icke hafver nederlagt, och uppskär det du icke hafver sått.
22 Le roi lui répondit: Je te juge sur tes paroles, méchant serviteur. Tu savais que je suis un homme rigide, retirant ce que je n'ai pas déposé, et moissonnant ce que je n'ai pas semé;
Sade han till honom: Af din egen mun dömer jag dig, du onde tjenare; visste du att jag är en sträng man, upptager det jag intet nederlade, och uppskär det jag intet sådde;
23 pourquoi donc n'as-tu pas mis mon argent à la banque? Et à mon retour, je l'aurais retiré avec les intérêts.
Hvi fick du då icke mina penningar in i vexlobänken; att, när jag komme, måtte jag ju kraft dem igen med ocker?
24 Et il dit à ceux qui étaient là: Otez-lui la mine, et donnez-la à celui qui en a dix.
Och han sade till dem som der stodo: Tager det pundet ifrå honom och får honom, som hafver tio pund.
25 — Seigneur, lui dirent-ils, il en a dix. —
Då sade de till honom: Herre, han hafver tio pund.
26 Je vous le dis, à quiconque possède, on donnera; et à celui qui n'a pas, on ôtera même ce qu'il a.
Ty jag säger eder, att den som hafver, honom skall varda gifvet; och den som icke hafver, honom skall ock varda ifråtaget det han hafver.
27 Quant à ces gens qui me haïssent et n'ont pas voulu m'avoir pour roi, amenez-les ici, et égorgez-les en ma présence. "
Dock de mina ovänner, som icke ville att jag skulle råda öfver dem, leder hit, och dräper dem här för mig.
28 Après ce discours, Jésus se mit à marcher en avant, pour monter à Jérusalem.
Och då han detta sagt hade, gick han dädan, och reste upp åt Jerusalem.
29 Lorsqu'il approcha de Bethphagé et de Béthanie, vers la montagne appelée des Oliviers, Jésus envoya deux de ses disciples,
Och det begaf sig att, när han kom till Bethphage och Bethanien, vid det berget, som kallas Oljoberget, sände han två sina Lärjungar,
30 en disant: " Allez au village qui est en face; en y entrant, vous trouverez un ânon attaché, sur lequel aucun homme ne s'est jamais assis; détachez-le et l'amenez.
Sägandes: Går in i byn, som för eder ligger; när I kommen derin, skolen I finna en åsnafåla bunden, der ännu ingen menniska på suttit hafver; löser honom, och hafver honom hit.
31 Et si quelqu'un vous demande pourquoi vous le détachez, vous répondrez: Parce que le Seigneur en a besoin. "
Och om någor frågar eder, hvi I lösen honom; så säger till honom: Ty Herren behöfver honom.
32 Ceux qui étaient envoyés partirent et trouvèrent les choses comme Jésus le leur avait dit.
Så gingo de åstad, som sände voro, och funno, som han hade sagt dem.
33 Comme ils détachaient l'ânon, ses maîtres leur dirent: " Pourquoi détachez-vous cet ânon? "
Och när de löste fålan, sade hans herrar till dem: Hvi lösen I fålan?
34 Ils répondirent: " Parce que le Seigneur en a besoin. "
Då sade de: Ty Herren behöfver honom.
35 Et ils l'amenèrent à Jésus; puis, ayant jeté leurs manteaux sur l'ânon, ils y firent monter Jésus.
Och de ledde honom till Jesum; lade sin kläder på fålan, och satte Jesum deruppå.
36 A son passage les gens étendaient leurs manteaux sur la route.
Och der han framfor, bredde de sin kläder på vägen.
37 Lorsqu'il était déjà près de la descente du mont des Oliviers, toute la foule des disciples, transportés de joie, se mit à louer Dieu à haute voix pour tous les miracles qu'ils avaient vus.
Och då han när kom, och drog ned för Oljoberget, begynte hele hopen af hans Lärjungar med fröjd och höga röst lofva Gud, öfver alla de krafter som de sett hade,
38 " Béni soit, disaient-ils, le roi qui vient au nom du Seigneur! Paix dans le ciel, et gloire au plus haut des cieux! "
Sägandes: Välsignad vare han, som kommer, en Konung i Herrans Namn; frid vare i himmelen, och ära i höjden.
39 Alors quelques Pharisiens, au milieu de la foule, dirent à Jésus: " Maître, réprimandez vos disciples. "
Och någre ibland folket, som voro af de Phariseer, sade till honom: Mästar, näps dina Lärjungar.
40 Il leur répondit: " Je vous le dis, si eux se taisent, les pierres crieront. "
Men han svarade, och sade till dem: Jag säger eder: Om de tigde, skulle stenarna ropa.
41 Et lorsque, s'étant approché, il aperçut Jérusalem, il pleura sur elle, en disant:
Och då han kom fram, och fick se staden, gret han öfver honom.
42 " Si tu connaissais, toi aussi, du moins en ce jour qui t'est donné, ce qui ferait ta paix! Mais maintenant ces choses sont cachées à tes yeux.
Och han sade: Om du ock visste, hvad din frid tillhörer, så vorde du det visserliga i denna dinom dag betänkandes; men nu är det fördoldt för din ögon.
43 Viendront sur toi des jours où tes ennemis t'environneront de tranchées, t'investiront et te serreront de toutes parts;
Ty den tid skall komma öfver dig, att dine ovänner skola dig belägga, och skansa kringom dig, och tränga dig på alla sidor.
44 ils te renverseront par terre, toi et tes enfants qui sont dans ton sein, et ils ne laisseront pas dans ton enceinte pierre sur pierre, parce que tu n'as pas connu le temps où tu as été visitée. "
Och de skola nederslå dig till jorden, och din barn som i dig äro; och de skola icke låta igen i dig sten på sten; derföre, att du icke känna kunde den tiden, der du uti sökt var.
45 Etant entré dans le temple, il se mit à chasser ceux qui y vendaient et y achetaient,
Så gick han in i templet, och begynte utdrifva dem, som derinne sålde och köpte,
46 leur disant: " Il est écrit: Ma maison est une maison de prière, et vous en avez fait une caverne de voleurs. "
Sägandes till dem: Det är skrifvet: Mitt hus är ett bönehus; men I hafven det gjort till en röfvarekulo.
47 Jésus passait les journées à enseigner dans le temple. Et les Princes des prêtres, les Scribes et les principaux du peuple cherchaient à le perdre;
Och han lärde hvar dag i templet. Men de öfverste Presterna, och de ypperste ibland folket, sökte efter att de kunde förgöra honom;
48 mais ils ne savaient comment s'y prendre, car tout le peuple l'écoutait avec ravissement.
Och de kunde icke finna, hvad de skulle göra; ty allt folket höll sig intill honom, och hörde honom.

< Luc 19 >