Luuka 1
1 Nagu sa tead, on paljud teised üritanud kirja panna seda, mis on täide läinud ja puudutab ka meid.
Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
2 Nende jutustused põhinesid esimeste pealtnägijate ja Sõna kuulutajate tõenditel
Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
3 ja ka mina otsustasin, et kuna olen kõike seda algusest peale väga hoolikalt jälginud, oleks hea mõte kõigest toimunust kirja panna täpne jutustus.
Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
4 Tegin seda, kallis Teofilos, et sa võiksid olla kindel, et see, mida sulle õpetati, on täiesti usaldusväärne.
Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
5 Sel ajal kui Heroodes oli Juudamaa kuningas, oli üks preester nimega Sakarias, kes oli pärit Abija preesterlikust rühmast. Ta oli abielus Eliisabetiga, kes põlvnes samuti preester Aaronist.
Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
6 Nad mõlemad tegid, mis oli Jumala ees õige, ning järgisid hoolikalt kõiki Issanda käske ja määrusi.
De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
7 Neil ei olnud lapsi, sest Eliisabet ei olnud selleks suuteline, ja nad mõlemad olid juba vanad.
Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
8 Kui Sakarias teenis preestrina Jumala ees oma preesterlikus rühmas,
Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
9 valiti ta vastavalt preestrite tavale liisu heitmisega Issanda templisse sisenema ja suitsutusrohtu põletama.
Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
10 Suitsutusohvri toomise ajal palvetas väljas suur hulk rahvast.
Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
11 Issanda ingel ilmus Sakariasele ja seisis suitsutusohvrialtari kõrval paremal pool.
Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
12 Kui Sakarias nägi inglit, oli ta rabatud ja hakkas kartma.
Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
13 Aga ingel ütles talle: „Ära karda, Sakarias! Sinu palvet on kuuldud ja su naine Eliisabet sünnitab sulle poja ja sa pead talle nimeks panema Johannes.
Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
14 Ta toob sulle rõõmu ja heameelt ning tema sünd rõõmustab paljusid.
Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
15 Ta saab suureks Issanda silmis. Ta ei joo veini ega muid alkohoolseid jooke. Teda täidab Püha Vaim juba enne sündimist.
Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
16 Ta pöörab paljud iisraellased tagasi Issanda, nende Jumala juurde.
Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
17 Ta läheb Issanda eel Eelija vaimus ja väes, et panna isad taas oma laste peale mõtlema, ning tuua need, kes on mässumeelsed, tagasi õige arusaamise juurde, et valmistada rahvas ette Issanda jaoks.“
Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
18 „Kuidas ma saan selles kindel olla?“küsis Sakarias inglilt. „Ma olen vana mees ja ka mu naine on eakas.“
Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
19 „Mina olen Gabriel, “vastas ingel. „Ma seisan Jumala juures ning mind saadeti sinuga rääkima ja sulle seda head uudist tooma.
Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
20 Aga kuna sa ei uskunud seda, mida ma sulle rääkisin, jääd sa tummaks ega saa kõneleda kuni määratud hetkeni, mil mu sõnad täide lähevad.“
Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
21 Väljas ootas rahvas Sakariast ja imestas, miks tal templis nii kaua aega läheb.
Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
22 Kui ta lõpuks välja tuli, ei saanud ta nendega rääkida. Nad mõistsid, et ta oli templis näinud nägemust, sest kuigi ta suutis teha žeste, ei suutnud ta üldse rääkida.
Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
23 Pärast seda, kui ta oma teenistusaja oli lõpetanud, läks ta koju tagasi.
Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
24 Mõne aja pärast jäi tema naine Eliisabet lapseootele. Ta jäi koju viieks kuuks.
Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
25 „Issand on seda mulle teinud, “ütles ta. „Nüüd on ta võtnud ära mu häbi teiste silmis.“
Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
26 Eliisabeti lapseootuse kuuendal kuul saatis Jumal ingel Gabrieli noore neiu juurde, kelle nimi oli Maarja ja kes elas Galileas Naatsareti linnas.
Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
27 Ta oli kihlatud Joosepi-nimelise mehega.
Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
28 Ingel tervitas teda. „Sul on eriline eesõigus, “ütles ta neiule. „Issand on sinuga.“
Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
29 Maarja oli neist sõnadest hämmelduses ja juurdles, mida selline tervitus tähendab.
Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
30 „Ära karda, Maarja, “jätkas ingel, „sest Jumal on osutanud sinu suhtes armulikkust.
Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
31 Sa jääd lapseootele ja tood ilmale poja. Sa pead talle nimeks panema Jeesus.
Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
32 Ta saab väga tähtsaks ja teda nimetatakse Kõigekõrgema Pojaks. Issand Jumal annab talle tema isa Taaveti trooni
Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
34 „Kuidas see võimalik on?“küsis Maarja. „Ma olen alles neitsi.“
Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
35 Ingel vastas: „Püha Vaim tuleb sinu peale ja Kõigekõrgema vägi varjab sind. Laps, kes sünnib, on püha, ja teda hüütakse Jumala pojaks.
Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
36 Ja su sugulane Eliisabet on oma vanas eas samuti lapseootel. Naine, kelle kohta öeldi, et ta ei ole võimeline lapsi saama, on kuuendat kuud lapseootel.
Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
37 Jumala jaoks ei ole miski võimatu.“
Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
38 „Siin ma olen, valmis olema Issanda teenija, “ütles Maarja. „Sündigu minuga just nii, nagu sa ütlesid.“Seejärel ingel lahkus tema juurest.
Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
39 Veidi aja pärast pani Maarja end valmis ja kiirustas Juudamaa mägedesse, linna, kus oli
Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
40 Sakariase maja. Sisse astudes hõikas ta Eliisabetti.
Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
41 Kohe kui Eliisabet kuulis Maarja häält, hüppas laps tema ihus rõõmu pärast. Püha Vaim täitis Eliisabeti
Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
42 ja ta hüüdis valju häälega: „Kui õnnistatud oled sina naiste hulgas ja kui õnnistatud on laps, kes sinust sünnib!
Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
43 Miks mind nõnda austatakse, et mu Issanda ema mind külastab?
Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
44 Kui ma kuulsin sind tervitust hüüdmas, hüppas laps mu ihus rõõmu pärast.
Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
45 Kui õnnelik sa oled, sest sa oled veendunud, et Issand teeb seda, mida ta sulle tõotas!“
Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
46 Maarja vastas: „Kuidas ma ülistan Issandat!
Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
47 Olen väga õnnelik Jumalas, mu Päästjas,
Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
48 sest ta otsustas, et mina, tema teenija, olen oma tagasihoidlikust taustast hoolimata tema silmis väärtuslik. Nüüdsest peale ütlevad kõik põlvkonnad, et ma olen õnnistatud.
Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
49 Kõigeväeline Jumal on teinud mulle suuri asju, tema nimi on püha.
Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
50 Tema halastus kestab põlvest põlve nendele, kes teda austavad.
Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
51 Oma suure jõuga on ta lõhkunud tükkideks need, kes ülbelt ennast targaks peavad.
Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
52 Ta kisub mõjukad nende troonidelt maha ja ülendab need, kes on alandlikud.
De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
53 Ta annab näljastele häid asju süüa ja saadab rikkad tühje käsi minema.
De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
54 Ta on aidanud oma sulast Iisraeli ja pidanud teda halastuses meeles,
Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
55 just nagu ta meie isadele, Aabrahamile ja tema järeltulijatele, igaveseks ajaks tõotas.“ (aiōn g165)
Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. (aiōn g165)
56 Maarja jäi Eliisabeti juurde kolmeks kuus ja naasis siis koju.
Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
57 Eliisabetil jõudis sünnitamise aeg kätte ja ta tõi ilmale poja.
Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
58 Naabrid ja sugulased kuulsid, kuidas Issand oli talle oma suurt headust osutanud, ning nad tähistasid seda koos temaga.
Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
59 Kaheksa päeva pärast tulid nad poissi ümber lõikama. Nad kavatsesid talle isa järgi nimeks panna Sakarias.
Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
60 „Ei, “ütles Eliisabet. „Tema nimeks peab saama Johannes.“
Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
61 „Aga teie sugulaste hulgas pole kedagi, kellel see nimi oleks, “ütlesid nad talle.
Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
62 Žestide abil küsisid nad Sakariaselt, poisi isalt, mis nime tahaks ta oma pojale panna.
Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
63 Sakarias andis märku, et talle antaks midagi, mille peale kirjutada. Kõigi üllatuseks kirjutas ta: „Tema nimi on Johannes.“
Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
64 Kohe suutis ta jälle rääkida ja hakkas Jumalat ülistama.
Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
65 Kõiki läheduses elavaid inimesi täitis juhtunu tõttu aukartus ning kuuldus sellest levis kogu Juuda mägismaal.
Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
66 Igaüks, kes seda kuulis, mõtles, mida see peaks tähendama. „Kes sellest poisist saab?“küsisid nad, sest oli selge, et ta oli Jumala jaoks väga eriline.
Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
67 Tema isa Sakarias täitus Püha Vaimuga ja kuulutas prohvetlikult:
Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
68 „Issand, Iisraeli Jumal, on imeline, sest ta on tulnud oma rahva juurde ja nad vabastanud.
Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
69 Ta on andnud meile suure Päästja oma sulase Taaveti järglaste hulgast,
Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
Såsom han i förtiden talat hafver, genom sina helga Propheters mun; (aiōn g165)
71 Ta tõotas päästa meid meie vaenlaste käest, nende käest, kes meid vihkavad.
Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
72 Ta halastas meie isade peale ja pidas meeles oma püha lepingut −
Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
73 tõotust, mille ta oli andnud meie isale Aabrahamile.
Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
74 Ta vabastab meid hirmust ja päästab meid meie vaenlaste käest,
Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
75 et saaksime teda teenida ning teha kogu oma elu seda, mis on hea ja õige.
I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
76 Kuigi sa oled alles väike laps, hüütakse sind Kõigekõrgema prohvetiks, sest sa lähed Issanda eel valmistama talle teed ja
Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
77 kuulutama tema rahvale teadmisi päästest pattude andestuse kaudu.
Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
78 Tänu Jumala hoolitsevale headusele laseb taevas meile koiduvalgust paista,
Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
79 et see säraks neile, kes elavad pimeduses ja surma varjus, ning juhiks meid rahu teel.“
Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
80 Poiss Johannes kasvas ja sai vaimulikult tugevaks. Ta elas kõrbes, kuni jõudis kätte aeg avalikult Iisraeli teenida.
Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
