Psalms 106
1 Praise ye Jah, give thanks to Jehovah, For good, for to the age, [is] His kindness.
Halleluja. Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet.
2 Who doth utter the mighty acts of Jehovah? Soundeth all His praise?
Ho kan uttala Herrans dråpeliga gerningar? och prisa all hans lofliga verk?
3 O the happiness of those keeping judgment, Doing righteousness at all times.
Salige äro de som budet hålla, och göra alltid rätt.
4 Remember me, O Jehovah, With the favour of Thy people, Look after me in Thy salvation.
Herre, tänk på mig efter den nåd, som du dino folke lofvat hafver; bevisa oss dina hjelp;
5 To look on the good of Thy chosen ones, To rejoice in the joy of Thy nation, To boast myself with Thine inheritance.
Att vi måge se dina utkorades välfärd, och glädja oss att dino folke väl går, och berömma oss med dinom arfvedel.
6 We have sinned with our fathers, We have done perversely, we have done wickedly.
Vi hafve syndat med våra fäder; vi hafve misshandlat, och hafve ogudaktige varit.
7 Our fathers in Egypt, Have not considered wisely Thy wonders, They have not remembered The abundance of Thy kind acts, And provoke by the sea, at the sea of Suph.
Våre fäder uti Egypten ville icke förstå din under; de tänkte icke på dina stora godhet, och voro ohörige vid hafvet, nämliga röda hafvet.
8 And He saveth them for His name's sake, To make known His might,
Men han halp dem för sitt Namns skull, så att han sina magt beviste.
9 And rebuketh the sea of Suph, and it is dried up, And causeth them to go Through depths as a wilderness.
Och han näpste röda hafvet, och det vardt torrt; och förde dem genom djupen, såsom genom ena öken;
10 And He saveth them from the hand Of him who is hating, And redeemeth them from the hand of the enemy.
Och halp dem ifrå deras hand, som dem hatade, och förlossade dem ifrå fiendans hand.
11 And waters cover their adversaries, One of them hath not been left.
Och vattnet fördränkte deras fiendar, så att icke en qvar blef.
12 And they believe in His words, they sing His praise,
Då trodde de uppå hans ord, och söngo hans lof.
13 They have hasted — forgotten His works, They have not waited for His counsel.
Men de förgåto snarliga hans gerningar, och bidde intet efter hans råd.
14 And they lust greatly in a wilderness, And try God in a desert.
Och de fingo lusta i öknene, och försökte Gud uti ödemarkene.
15 And He giveth to them their request, And sendeth leanness into their soul.
Men han gaf dem deras bön, och sände dem nog, tilldess dem vämjade dervid.
16 And they are envious of Moses in the camp, Of Aaron, Jehovah's holy one.
Och de satte sig upp emot Mose i lägrena; emot Aaron, Herrans heliga.
17 Earth openeth, and swalloweth up Dathan, And covereth over the company of Abiram.
Jorden öppnade sig, och uppsvalg Dathan, och öfvertäckte Abirams rota.
18 And fire burneth among their company, A flame setteth on fire the wicked.
Och eld vardt ibland deras rota upptänd; lågen uppbrände de ogudaktiga.
19 They make a calf in Horeb, And bow themselves to a molten image,
De gjorde en kalf i Horeb, och tillbådo det gjutna belätet;
20 And change their Honour Into the form of an ox eating herbs.
Och förvandlade sina äro uti ens oxas liknelse, den gräs äter.
21 They have forgotten God their saviour, The doer of great things in Egypt,
De förgåto Gud sin Frälsare, som så stor ting uti Egypten gjort hade;
22 Of wonderful things in the land of Ham, Of fearful things by the sea of Suph.
Vidunder i Hams land, och förskräckeliga gerningar i röda hafvet.
23 And He saith to destroy them, Unless Moses, His chosen one, Had stood in the breach before Him, To turn back His wrath from destroying.
Och han sade, att han ville förgöra dem, om Mose hans utkorade den plågan icke förtagit hade, och afvändt hans grymhet, att han icke platt skulle förderfva dem.
24 And they kick against the desirable land, They have not given credence to His word.
Och de föraktade det lustiga landet; de trodde icke hans ordom;
25 And they murmur in their tents, They have not hearkened to the voice of Jehovah.
Och knorrade i deras hyddom; de lydde intet Herrans röst.
26 And He lifteth up His hand to them, To cause them to fall in a wilderness,
Och han hof upp sina hand emot dem, att han skulle nederslå dem i öknene;
27 And to cause their seed to fall among nations, And to scatter them through lands.
Och kasta deras säd ibland Hedningarna, och förströ dem i landen.
28 And they are coupled to Baal-Peor, And eat the sacrifices of the dead,
Och de gåfvo sig till BaalPeor, och åto af de döda afgudars offer;
29 And they provoke to anger by their actions, And a plague breaketh forth upon them,
Och förtörnade honom med sin verk; då kom ock en plåga ibland dem.
30 And Phinehas standeth, and executeth judgment, And the plague is restrained,
Då trädde Pinehas fram, och förlikte sakena, och plågan vände åter.
31 And it is reckoned to him to righteousness, To all generations — unto the age.
Och det vardt honom räknadt till rättfärdighet, ifrå slägte till slägte, i evig tid.
32 And they cause wrath by the waters of Meribah, And it is evil to Moses for their sakes,
Och de förtörnade honom vid trätovattnet; och de plågade Mose illa.
33 For they have provoked his spirit, And he speaketh wrongfully with his lips.
Ty de bedröfvade honom hans hjerta, så att någor ord undföllo honom.
34 They have not destroyed the peoples, As Jehovah had said to them,
De förgjorde ock icke de folk, som dock Herren dem budit hade;
35 And mix themselves among nations, and learn their works,
Utan de blandade sig ibland Hedningarna, och lärde deras verk;
36 And serve their idols, And they are to them for a snare.
Och tjente deras afgudom; de kommo dem på förargelse.
37 And they sacrifice their sons And their daughters to destroyers,
Och de offrade sina söner, och sina döttrar djeflom;
38 And they shed innocent blood — Blood of their sons and of their daughters, Whom they have sacrificed to idols of Canaan, And the land is profaned with blood.
Och utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade Canaans afgudom; så att landet med blodskulder besmittadt vardt;
39 And they are defiled with their works, And commit whoredom in their habitual doings.
Och orenade sig med sinom gerningom, och hor bedrefvo med sin verk.
40 And the anger of Jehovah Is kindled against His people, And He doth abominate His inheritance.
Då förgrymmade sig Herrans vrede öfver sitt folk, och han fick en styggelse till sitt arf;
41 And giveth them into the hand of nations, And those hating them rule over them,
Och gaf dem uti Hedningars händer; så att öfver dem rådde de som dem hätske voro.
42 And their enemies oppress them, And they are humbled under their hand.
Och deras fiender plågade dem, och de vordo kufvade under deras händer.
43 Many times He doth deliver them, And they rebel in their counsel, And they are brought low in their iniquity.
Han förlossade dem ofta; men de förtörnade honom med sin verk, och vordo få för deras missgerningars skull.
44 And He looketh on their distress When He heareth their cry,
Och han såg till deras nöd, då han deras klagan hörde;
45 And remembereth for them His covenant, And is comforted, According to the abundance of His kindness.
Och tänkte på sitt förbund, som han med dem gjort hade; och det ångrade honom efter hans stora godhet;
46 And He appointeth them for mercies Before all their captors.
Och lät dem komma till barmhertighet, för allom dem som dem fångat hade.
47 Save us, O Jehovah our God, and gather us from the nations, To give thanks to Thy holy name, To glory in Thy praise.
Hjelp oss, Herre vår Gud, och för oss tillhopa ut ifrå Hedningarna; att vi måge tacka ditt helga Namn, och begå ditt lof.
48 Blessed [is] Jehovah, God of Israel, From the age even unto the age. And all the people said, 'Amen, praise Jah!'
Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån evighet i evighet; och allt folk säga: Amen. Halleluja.
