< Luke 22 >

1 Now the feast of unleavened bread drew nigh, which is called the passover.
Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
2 And the chief priests and scribes were consulting how they might put Him to death; for they were afraid of the people.
Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
3 Then entred Satan into Judas who was surnamed Iscariot, one of the twelve.
Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
4 And he went and conferred with the chief priests and the captains, how he might betray Him unto them.
Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
5 And they were glad and agreed to give him money:
Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
6 and he accepted the terms, and sought an opportunity to betray Him unto them in the absence of the multitude.
Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
7 The day of unleavened bread being come, on which the paschal-lamb was to be slain,
Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
8 Jesus sent Peter and John, saying, Go and prepare the passover for us, that we may eat of it.
Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: "Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet."
9 And they said unto Him, Where wouldst thou have us prepare it?
De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?"
10 And He said unto them, Behold, when ye are come into the city, there shall meet you a man, carrying a pitcher of water, follow him into the house where he entreth:
Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
11 and say to the master of the house, Our Master inquireth by us, Where is the room, in which I may eat the passover with my disciples?
Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
12 And he will shew you a large upper room set out; there make it ready.
Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där."
13 And they went and found as He had told them; and prepared the passover.
Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
14 And when the hour was come, He sat down and the twelve apostles with Him.
Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
15 And He said unto them, I have earnestly desired to eat of this passover with you before I suffer:
Och han sade till dem: "Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
16 for I say unto you, that I will not eat of it any more, till it be accomplished in the kingdom of God.
ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike."
17 And taking the cup He gave thanks and said, Take this and distribute it among yourselves.
Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: "Tagen detta och delen eder emellan;
18 For I tell you, that I will not drink again of the fruit of the vine, till the kingdom of God shall come.
ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd."
19 And He took bread, and gave thanks and brake it, and gave it to them, saying, This is my body which is given for you; do this in remembrance of me:
Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
20 as also the cup after supper, saying, This cup represents the new covenant in my blood, which is shed for you.
Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
21 And yet behold, the hand of him that betrayeth me is at table with me:
Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
22 and the Son of man is going indeed as was determined; but wo to that man by whom He is betrayed.
Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!"
23 And they began to enquire among themselves, which of them it was that should do it.
Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
24 And there was also a dispute among them, which of them should be accounted the greatest:
En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
25 but He said unto them, The kings of the Gentiles lord it over them, and those in authority are called benefactors.
Då sade han till dem: "Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
26 But ye shall not do so: but let the greatest among you be as the younger; and he that presides as he that serveth.
Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
27 For which is greater, he that sitteth at table, or he that serveth? is not he that sitteth at table? but I am among you as one that serveth.
Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
28 Ye have continued with me in my temptations;
Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
29 and I appoint you a kingdom, as my Father hath appointed unto me:
och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
30 that ye may eat and drink at my table in my kingdom, and sit upon thrones, judging the twelve tribes of Israel.
så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
31 And the Lord said, Simon, Simon, behold, Satan hath desired to have you my disciples, that he may sift you as wheat:
Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
32 but I have prayed for thee, that thy faith may not fail; and when thou art converted, strengthen thy brethren.
men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
33 And he said unto Him, Lord, I am ready to go with thee both to prison and to death.
Då sade han till honom: "Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden."
34 But He replied, I tell thee, Peter, the cock shall not crow this day, before thou hast thrice denied that thou knowest me.
Men han svarade: "Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig."
35 And He said unto them, When I sent you forth without purse, or bag, or shoes, did ye want any thing? and they said, Nothing.
Ytterligare sade han till dem: "När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?" De svarade: "Intet."
36 Then said He unto them, But now let him, that hath a purse, take it, and his bag likewise; and let him that has no sword, sell his garment and buy one:
Då sade han till dem: "Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
37 for I tell you, that this which is written must yet be accomplished in me, "And He was numbered with transgressors," for the things foretold concerning me are near at an end.
Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan"
38 And they said, Lord, behold here are two swords. And He said unto them, It is enough.
Då sade de: "Herre, se här äro två svärd." Han svarade dem: "Det är nog."
39 And He came out and went, as He used to do, to the mount of Olives; and his disciples also followed Him.
Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
40 And when He was at the place, He said unto them, Pray that ye enter not into temptation.
Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: "Bedjen att I icke mån komma i frestelse."
41 And when He was withdrawn from them about a stone's-cast, He kneeled down and prayed saying,
Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
42 Father, if thou art willing take away this cup from me---nevertheless, not my will but thine be done.
och sade: "Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din."
43 And there appeared to Him an angel from heaven strengthening Him.
Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
44 And being in agony he prayed more earnestly: and his sweat was like clotted blood falling down upon the ground.
Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
45 And when He rose up from prayer, He came to his disciples and found them sleeping for sorrow;
När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
46 and He said to them, Why do ye sleep? rise and pray, that ye enter not into temptation.
Då sade han till dem: "Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse."
47 And while He was yet speaking, behold a multitude; and he that was called Judas, one of the twelve apostles, came before them, and drew near unto Jesus to kiss Him:
Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
48 and Jesus said to him, Judas, betrayest thou the Son of man with a kiss?
Men Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
49 But when they that were about Him saw what would follow, they said to Him, Lord, shall we smite with the sword?
Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: "Herre, skola vi hugga till med svärd?"
50 And one of them smote the high priest's servant and cut off his right ear:
Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
51 but Jesus said, Suffer ye thus far; and He touched his ear and healed him.
Då svarade Jesus och sade: "Låten det gå så långt." Och han rörde vid hans öra och helade honom.
52 Then said Jesus to the chief priests, and officers of the temple, and elders, that were come to Him, Are ye come out as against a robber with swords and clubs?
Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
53 When I was day after day with you in the temple, ye did not stretch out your hands against me: but this is your hour, and the power of darkness.
Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt."
54 Then they took Him and led Him away, and brought Him to the high priest's. And Peter followed at a distance.
Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
55 And when they had kindled a fire in the midst of the hall, and sat down together, Peter also sat down among them:
Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
56 and a servant-maid seeing him as he sat by the fire, and looking hard at him, said, This fellow was also with Him:
Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: "Också denne var med honom.
57 But he denied Him, saying, Woman, I do not know Him.
Men han nekade och sade: "Kvinna, jag känner honom icke."
58 And after a little while another person seeing him said, And thou art one of them: but Peter said, Man, I am not.
Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: "Också du är en av dem." Men Petrus svarade: "Nej, det är jag icke."
59 And about an hour after, another confidently affirmed saying, In truth this fellow also was with Him; for he is a Galilean too: but Peter answered,
Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: "Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé."
60 Man, I know not what thou sayst. And immediately, while he was yet speaking, the cock crew.
Då svarade Petrus: "Jag förstår icke vad du menar." Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
61 And the Lord turned and looked upon Peter; and Peter called to mind the word of the Lord, how He had said to him, Before the cock crow thou wilt deny me thrice.
Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig."
62 And Peter went out and wept bitterly.
Och han gick ut och grät bitterligen.
63 And the men that laid hold on Jesus, insulted and abused Him;
Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
64 and when they had blind-folded Him, they struck Him on the face, and asked Him, saying, Prophesy who it was that smote thee.
De höljde över honom och frågade honom och sade: "Profetera: vem var det som slog dig?"
65 And many other things spake they against Him, blaspheming Him.
Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
66 And as soon as it was day, the elders of the people, and chief-priests, and scribes, assembled together, and ordered Him up into their council:
Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
67 and said to Him, Art thou the Messiah? tell us. And He said unto them, If I should tell you, ye would not believe:
och sade: "Är du Messias, så säg oss det." Men han svarade dem: "Om jag säger eder det, så tron I det icke.
68 and if I should put any question to you, ye would not answer me, nor discharge me.
Och om jag frågar, så svaren I icke.
69 But hereafter shall the Son of man be seated on the right hand of the power of God.
Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida."
70 And they all said, Art thou then the Son of God?
Då sade de alla: "Så är du då Guds Son?" Han svarade dem: "I sägen det själva, att jag är det."
71 And He said unto them, I am. And they said, What need have we of any farther evidence? when we ourselves have it from his own mouth?
Då sade de: "Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun."

< Luke 22 >