1 Corinthians 10
1 Now I would not have you ignorant, brothers, that our fathers were all under the cloud, and all passed through the sea;
Ty jag vill säga eder detta, mina bröder: Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet;
2 and were all immersed into Moses in the cloud and in the sea;
alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses;
3 and all ate the same spiritual food;
alla åto de samma andliga mat,
4 and all drank the same spiritual drink. For they drank of a spiritual rock that followed them, and the rock was Messiah.
och alla drucko de samma andliga dryck -- de drucko nämligen ur en andlig klippa, som åtföljde dem, och den klippan var Kristus.
5 However with most of them, God was not well pleased, for they were overthrown in the wilderness.
Men de flesta av dem hade Gud icke behag till; de blevo ju nedgjorda i öknen.
6 Now these things were our examples, to the intent we should not lust after evil things as they also lusted.
Detta skedde oss till en varnagel, för att vi icke skulle hava begärelse till det onda, såsom de hade begärelse därtill.
7 Don’t be idolaters, as some of them were. As it is written, “The people sat down to eat and drink, and rose up to play.”
Ej heller skolen I bliva avgudadyrkare, såsom somliga av dem blevo; så är ju skrivet: "Folket satte sig ned till att äta och dricka, och därpå stodo de upp till all leka."
8 Let’s not commit sexual immorality, as some of them committed, and in one day twenty-three thousand fell.
Låtom oss icke heller bedriva otukt, såsom somliga av dem gjorde, varför ock tjugutre tusen föllo på en enda dag.
9 Let’s not test Messiah, as some of them tested, and perished by the serpents.
Låtom oss icke heller fresta Kristus, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av ormarna.
10 Don’t grumble, as some of them also grumbled, and perished by the destroyer.
Knorren icke heller, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av "Fördärvaren".
11 Now all these things happened to them by way of example, and they were written for our admonition, on whom the ends of the ages have come. (aiōn g165)
Men detta vederfors dem för att tjäna till en varnagel, och det blev upptecknat till lärdom för oss, som hava tidernas ände inpå oss. (aiōn g165)
12 Therefore let him who thinks he stands be careful that he doesn’t fall.
Därför, den som menar sig stå, han må se till, att han icke faller.
13 No temptation has taken you except what is common to man. God is faithful, who will not allow you to be tempted above what you are able, but will with the temptation also make the way of escape, that you may be able to endure it.
Inga andra frestelser hava mött eder än sådana som vanligen möta människor. Och Gud är trofast; han skall icke tillstädja att I bliven frestade över eder förmåga, utan när han låter frestelsen komma, skall han ock bereda en utväg därur, så att I kunnen härda ut i den.
14 Therefore, my beloved, flee from idolatry.
Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan.
15 I speak as to wise men. Judge what I say.
Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor; själva mån I döma om det som jag säger.
16 The cup of blessing which we bless, isn’t it a sharing of the blood of Messiah? The bread which we break, isn’t it a sharing of the body of Messiah?
Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp?
17 Because there is one loaf of bread, we, who are many, are one body; for we all partake of the one loaf of bread.
Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd.
18 Consider Israel according to the flesh. Don’t those who eat the sacrifices participate in the altar?
Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offren delaktiga i altaret?
19 What am I saying then? That a thing sacrificed to idols is anything, or that an idol is anything?
Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött är någonting, eller att en avgud är någonting?
20 But I say that the things which the Gentiles sacrifice, they sacrifice to demons and not to God, and I don’t desire that you would have fellowship with demons.
Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra de åt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolen hava någon gemenskap med de onda andarna.
21 You can’t both drink the cup of the Lord and the cup of demons. You can’t both partake of the table of the Lord and of the table of demons.
I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk; I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andars bord.
22 Or do we provoke the Lord to jealousy? Are we stronger than he?
Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han?
23 “All things are lawful for me,” but not all things are profitable. “All things are lawful for me,” but not all things build up.
"Allt är lovligt"; ja, men icke allt är nyttigt. "Allt är lovligt"; ja, men icke allt uppbygger.
24 Let no one seek his own, but each one his neighbour’s good.
Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres.
25 Whatever is sold in the butcher shop, eat, asking no question for the sake of conscience,
Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.
26 for “the earth is the Lord’s, and its fullness.”
Ty "jorden är Herrens, och allt vad därpå är".
27 But if one of those who don’t believe invites you to a meal, and you are inclined to go, eat whatever is set before you, asking no questions for the sake of conscience.
Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och I viljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åt eder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.
28 But if anyone says to you, “This was offered to idols,” don’t eat it for the sake of the one who told you, and for the sake of conscience. For “the earth is the Lord’s, with all its fullness.”
Men om någon då säger till eder: "Detta är offerkött", så skolen I avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav saken till känna, och för samvetets skull --
29 Conscience, I say, not your own, but the other’s conscience. For why is my liberty judged by another conscience?
jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varför skulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete?
30 If I partake with thankfulness, why am I denounced for something I give thanks for?
Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då bliva smädad för det som jag tackar Gud för?
31 Whether therefore you eat or drink, or whatever you do, do all to the glory of God.
Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära.
32 Give no occasion for stumbling, whether to Jews, to Greeks, or to the assembly of God;
Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judar eller för greker eller för Guds församling;
33 even as I also please all men in all things, not seeking my own profit, but the profit of the many, that they may be saved.
varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla och icke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola bliva frälsta.
