Psalms 39
1 For the Chief Musician. For Jeduthun. A Psalm by David. I said, “I will watch my ways, so that I don’t sin with my tongue. I will keep my mouth with a bridle while the wicked is before me.”
För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
2 I was mute with silence. I held my peace, even from good. My sorrow was stirred.
Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»
3 My heart was hot within me. While I meditated, the fire burned. I spoke with my tongue:
Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.
4 “Yahweh, show me my end, what is the measure of my days. Let me know how frail I am.
Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.
5 Behold, you have made my days hand widths. My lifetime is as nothing before you. Surely every man stands as a breath.” (Selah)
HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.
6 “Surely every man walks like a shadow. Surely they busy themselves in vain. He heaps up, and doesn’t know who shall gather.
Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. (Sela)
7 Now, Lord, what do I wait for? My hope is in you.
Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.
8 Deliver me from all my transgressions. Don’t make me the reproach of the foolish.
Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.
9 I was mute. I didn’t open my mouth, because you did it.
Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.
10 Remove your scourge away from me. I am overcome by the blow of your hand.
Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.
11 When you rebuke and correct man for iniquity, you consume his wealth like a moth. Surely every man is but a breath.” (Selah)
Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.
12 “Hear my prayer, Yahweh, and give ear to my cry. Don’t be silent at my tears. For I am a stranger with you, a foreigner, as all my fathers were.
Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. (Sela)
13 Oh spare me, that I may recover strength, before I go away and exist no more.”
Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder. Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.
