Romans 10
1 Brothers, my heart’s desire and my prayer to God is for Israel, that they may be saved.
Bröder, mins hjertas begär och bön till Gud är för Israel, att de måtte varda salige;
2 For I testify about them that they have a zeal for God, but not according to knowledge.
Ty jag bär vittne med dem, att de hafva nit om Gud; dock icke visliga.
3 For being ignorant of God’s righteousness, and seeking to establish their own righteousness, they didn’t subject themselves to the righteousness of God.
Ty de förstå icke Guds rättfärdighet; utan fara efter att upprätta sin egen rättfärdighet, och äro så icke Guds rättfärdighet undergifne.
4 For Christ is the fulfillment of the law for righteousness to everyone who believes.
Ty Christus är lagsens ände, till rättfärdighet hvarjom och enom som tror.
5 For Moses writes about the righteousness of the law, “The one who does them will live by them.”
Moses skrifver om den rättfärdighet som kommer af lagen, att hvilken menniska som det gör, hon lefver deruti.
6 But the righteousness which is of faith says this, “Don’t say in your heart, ‘Who will ascend into heaven?’ (that is, to bring Christ down);
Men den rättfärdighet, som är af trone, säger så: Säg icke i ditt hjerta: Ho vill fara upp i himmelen? Det är, att hemta Christum härned.
7 or, ‘Who will descend into the abyss?’ (that is, to bring Christ up from the dead.)” (Abyssos g12)
Eller, ho vill fara ned i djupet? Det är, att hemta Christum upp igen ifrån de döda. (Abyssos g12)
8 But what does it say? “The word is near you, in your mouth and in your heart;” that is, the word of faith which we preach:
Men hvad säger ( Skriften )? Ordet är hardt när dig, nämliga i dinom mun, och i ditt hjerta. Detta är det ordet om trona, som vi predikom.
9 that if you will confess with your mouth that Jesus is Lord and believe in your heart that God raised him from the dead, you will be saved.
Ty om du bekänner med dinom mun Jesum, att han är Herren, och tror i ditt hjerta att Gud hafver uppväckt honom ifrå de döda, så varder du salig.
10 For with the heart one believes resulting in righteousness; and with the mouth confession is made resulting in salvation.
Ty med hjertans tro varder man rättfärdig, och med munsens bekännelse varder man salig.
11 For the Scripture says, “Whoever believes in him will not be disappointed.”
Ty Skriften säger: Hvar och en, som tror på honom, skall icke komma på skam.
12 For there is no distinction between Jew and Greek; for the same Lord is Lord of all, and is rich to all who call on him.
Det är ingen åtskilnad emellan Juda och Grek; ty en Herre är öfver alla, riker öfver alla dem som åkalla honom.
13 For, “Whoever will call on the name of the Lord will be saved.”
Ty hvar och en, som åkallar Herrans namn, skall varda salig.
14 How then will they call on him in whom they have not believed? How will they believe in him whom they have not heard? How will they hear without a preacher?
Men huru skola de åkalla den de hafva icke trott på? Och huru skola de tro honom, som de hafva intet hört af? Och huru skola de höra utan predikare?
15 And how will they preach unless they are sent? As it is written: “How beautiful are the feet of those who preach the Good News of peace, who bring glad tidings of good things!”
Och huru skola de predika, utan de varda sände? såsom skrifvet är: O! huru ljuflige äro deras fötter, som frid förkunna, deras som godt förkunna.
16 But they didn’t all listen to the glad news. For Isaiah says, “Lord, who has believed our report?”
Men de äro icke alle Evangelio lydige; ty Esaias säger: Herre, ho tror vår predikan?
17 So faith comes by hearing, and hearing by the word of God.
Så är tron af predikanen; men predikanen genom Guds ord.
18 But I say, didn’t they hear? Yes, most certainly, “Their sound went out into all the earth, their words to the ends of the world.”
Så säger jag nu: Hafva de icke hört det? Deras ljud är ju utgånget i all land, och deras ord till verldenes ändar.
19 But I ask, didn’t Israel know? First Moses says, “I will provoke you to jealousy with that which is no nation. I will make you angry with a nation void of understanding.”
Men jag säger: Hafver då Israel det icke fått veta? Den förste Moses säger: Jag skall uppväcka eder till nit med det folk, som icke är folk; och med ett galet folk skall jag reta eder.
20 Isaiah is very bold and says, “I was found by those who didn’t seek me. I was revealed to those who didn’t ask for me.”
Dristar ock Esaias sig till, och säger: Jag är funnen af dem, som intet sökte mig, och är vorden uppenbar dem, som intet sporde efter mig.
21 But about Israel he says, “All day long I stretched out my hands to a disobedient and contrary people.”
Men till Israel säger han: Hela dagen hafver jag uträckt mina händer till det otrogna och genstörtiga folket.
