2 Corinthians 11
1 I wish that you would bear with me in a little foolishness, but indeed you do bear with me.
Jag ville, att I mig något litet lida villen uti min fåvitsko; dock I liden mig väl.
2 For I am jealous over you with a godly jealousy. For I promised you in marriage to one husband, that I might present you as a pure virgin to Christ.
Ty jag nitälskar eder i Guds nit; ty jag hafver fäst eder enom man, på det jag skulle fly Christo en ren jungfru.
3 But I am afraid that somehow, as the serpent deceived Eve in his craftiness, so your minds might be corrupted from the simplicity that is in Christ.
Men jag fruktar att tilläfventyrs icke sker, att såsom ormen besvek Eva med sin illfundighet, så varda ock edor sinne förvänd ifrån enfaldigheten i Christo.
4 For if he who comes preaches another Jesus whom we didn’t preach, or if you receive a different spirit which you didn’t receive, or a different “good news” which you didn’t accept, you put up with that well enough.
Ty om den, som till eder kommer, predikar eder en annan Jesum, den vi icke predikade; eller om I undfån en annan Anda, den I icke undfått hafven; eller ett annat Evangelium, det I icke anammat hafven, så liden I dem med rätto.
5 For I reckon that I am not at all behind the very best apostles.
Ty jag håller mig icke ringare, än de höga Apostlar äro.
6 But though I am unskilled in speech, yet I am not unskilled in knowledge. No, in every way we have been revealed to you in all things.
Och ändock jag är enfaldig i talet, så är jag dock icke enfaldig i förståndet; dock vi äre nog kände allestäds när eder.
7 Or did I commit a sin in humbling myself that you might be exalted, because I preached to you God’s Good News free of charge?
Eller hafver jag syndat, att jag hafver förnedrat mig, på det I skullen upphöjde varda? Ty jag hafver förkunnat eder Evangelium utan lön.
8 I robbed other assemblies, taking wages from them that I might serve you.
Andra församlingar hafver jag beröfvat, och tagit lön af dem, der jag eder med tjente.
9 When I was present with you and was in need, I wasn’t a burden on anyone, for the brothers, when they came from Macedonia, supplied the measure of my need. In everything I kept myself from being burdensome to you, and I will continue to do so.
Och då jag var när eder, och mig fattades något, förtungade jag ingen; ty hvad mig fattades, uppfyllde de bröder, som komne voro af Macedonien; och i all ting höll jag mig, att jag ingom var till tunga; och vill ännu så hålla mig.
10 As the truth of Christ is in me, no one will stop me from this boasting in the regions of Achaia.
Så visst som Christi sanning är i mig, så skall denna berömmelse mig icke förtagen varda uti Achaje landsändar.
11 Why? Because I don’t love you? God knows.
För hvad sak? Derföre, att jag icke älskar eder? Gud vet det.
12 But what I do, that I will continue to do, that I may cut off opportunity from those who desire an opportunity, that in which they boast, they may be recognized just like us.
Men det jag gör, det vill jag ock göra; på det jag skall förtaga dem tillfällen, som tillfälle söka till att berömma sig, att de äro såsom vi;
13 For such men are false apostles, deceitful workers, masquerading as Christ’s apostles.
Ty sådane falske Apostlar, och bedrägelige arbetare, taga sig uppå Christi Apostlars person.
14 And no wonder, for even Satan masquerades as an angel of light.
Och det är ock icke under; ty ock sjelfver Satan förskapar sig uti ljusens Ängel.
15 It is no great thing therefore if his servants also masquerade as servants of righteousness, whose end will be according to their works.
Derföre är icke under att hans tjenare också förskapa sig, lika som de der voro rättfärdighetenes predikare; hvilkas ände skall varda efter deras gerningar,
16 I say again, let no one think me foolish. But if so, yet receive me as foolish, that I also may boast a little.
Åter säger jag, att ingen skall tänka att jag är fåvitsk; annars tager mig ock än såsom en fåvitsk man, att jag ock något litet må berömma mig.
17 That which I speak, I don’t speak according to the Lord, but as in foolishness, in this confidence of boasting.
Det jag nu talar, det talar jag icke såsom i Herranom, utan såsom i fåvitskhet, efter vi äre komne uti berömmelse.
18 Seeing that many boast after the flesh, I will also boast.
Efter nu månge berömma sig af köttet, vill också jag berömma mig.
19 For you bear with the foolish gladly, being wise.
Ty I fördragen gerna de fåvitska, efter I ären sjelfve vise.
20 For you bear with a man if he brings you into bondage, if he devours you, if he takes you captive, if he exalts himself, or if he strikes you on the face.
I fördragen, om någor gör eder till trälar, om någor eder uppäter, om någor eder ifrå tager, om någor förhäfver sig öfver eder, om någor eder slår i ansigtet.
21 To my shame, I speak as though we had been weak. Yet in whatever way anyone is bold (I speak in foolishness), I am bold also.
Det säger jag efter smälighet, såsom vi vore svage vordne. Hvad nu någor uppå dristar (jag talar i fåvitsko), derpå dristar jag ock.
22 Are they Hebrews? So am I. Are they Israelites? So am I. Are they the offspring of Abraham? So am I.
De äro Ebreer, så är jag ock; de äro Israeliter, jag ock; de äro Abrahams säd, jag ock.
23 Are they servants of Christ? (I speak as one beside himself.) I am more so: in labors more abundantly, in prisons more abundantly, in stripes above measure, and in deaths often.
De äro Christi tjenare (jag talar i fåvitsko), jag är fast mer; jag hafver mer arbetat; jag hafver mer hugg fått; jag hafver oftare varit fången; ofta varit i dödsnöd.
24 Five times I received forty stripes minus one from the Jews.
Af Judomen hafver jag fem resor fått fyratio slag, ett mindre.
25 Three times I was beaten with rods. Once I was stoned. Three times I suffered shipwreck. I have been a night and a day in the deep.
Tre resor hafver jag varit stupad med ris; ena resa stenad; tre resor hafver jag varit i skeppsbrott; natt och dag hafver jag varit i hafsens djup.
26 I have been in travels often, perils of rivers, perils of robbers, perils from my countrymen, perils from the Gentiles, perils in the city, perils in the wilderness, perils in the sea, perils among false brothers;
Jag hafver ofta färdats; jag hafver varit i farlighet i floder; i farlighet ibland mördare; i farlighet ibland Judarna; i farlighet ibland Hedningarna; i farlighet i städerna; i farlighet i öknene; i farlighet på hafvet; i farlighet ibland falska bröder;
27 in labor and travail, in watchings often, in hunger and thirst, in fastings often, and in cold and nakedness.
I mödo och arbete; i mycken vako; i hunger och törst; i mycken fasto; i frost och nakenhet;
28 Besides those things that are outside, there is that which presses on me daily: anxiety for all the assemblies.
Förutan det som eljest påkommer, nämliga att jag dagliga öfverlupen varder, och bär omsorg för alla församlingar.
29 Who is weak, and I am not weak? Who is caused to stumble, and I don’t burn with indignation?
Ho är svag, och jag varder icke svag? Ho förargas, och jag brinner icke?
30 If I must boast, I will boast of the things that concern my weakness.
Efter jag ju skall berömma mig, så vill jag berömma mig af min svaghet.
31 The God and Father of the Lord Jesus Christ, he who is blessed forever more, knows that I don’t lie. (aiōn g165)
Gud och vårs Herras Jesu Christi Fader, hvilkom vare pris i evighet, vet att jag icke ljuger. (aiōn g165)
32 In Damascus the governor under King Aretas guarded the Damascenes’ city, desiring to arrest me.
Landshöfdingen uti Damasco, på Konung Arete vägna, förvarade de Damasceners stad, och ville gripit mig;
33 I was let down in a basket through a window by the wall, and escaped his hands.
Och jag vardt i en korg genom ett fenster, öfver muren, nedersläppt, och undslapp hans händer.
