Romans 2

1 Therefore thou art inexcusable, O man, whoever thou art that judgest: for in that thou judgest another, thou condemnest thyself; for thou that judgest doest the same things.

Derföre äst du utan ursäkt, o menniska, eho du äst som dömer. Ty med det samma du dömer en annan, fördömer du dig sjelf, efter du gör det samma som du dömer.

2 But we are sure that the judgment of God is according to truth against them who commit such things.

Ty vi vete, att Guds dom är rätt öfver dem som sådana göra.

3 And thinkest thou this, O man, that judgest them who do such things, and doest the same, that thou shalt escape the judgment of God?

Eller menar du, o menniska, som dömer dem som sådana göra, och gör detsamma, att du skall kunna undfly Guds dom?

4 Or despisest thou the riches of his goodness and forbearance and longsuffering; not knowing that the goodness of God leadeth thee to repentance?

Eller föraktar du hans godhets, tålsamhets och långmodighets rikedom, icke förståndandes, att Guds mildhet lockar dig till bättring?

5 But after thy hardness and impenitent heart treasurest up to thyself wrath in the day of wrath and revelation of the righteous judgment of God;

Utan efter dina hårdhet och obotfärdiga hjerta samkar du dig sjelfvom vrede, på vredenes dag, när Guds rättvisa dom blifver uppenbar;

6 Who will render to every man according to his deeds:

Hvilken gifva skall hvarjom och enom efter hans gerningar;

7 To them who by patient continuance in well doing seek for glory and honour and immortality, eternal life: (aiōnios g166)

Nämliga pris och äro, och oförgängeligit väsende dem, som med tålamod, uti goda gerningar, fara efter evigt lif. (aiōnios g166)

8 But to them that are contentious, and do not obey the truth, but obey unrighteousness, indignation and wrath,

Men dem som enträtne äro, och icke vilja lyda sanningene, utan lyda orätthetene, ogunst och vrede;

9 Tribulation and anguish, upon every soul of man that doeth evil, of the Jew first, and also of the Gentile;

Bedröfvelse och ångest öfver hvar och en menniskos själ, som illa gör; först Judarnas, Grekernas också.

10 But glory, honour, and peace, to every man that worketh good, to the Jew first, and also to the Gentile:

Men heder, och ära, och frid hvarjom och enom som väl gör; först Judomen, Grekomen också.

11 For there is no respect of persons with God.

Ty Gud ser icke efter personen.

12 For as many as have sinned without law shall also perish without law: and as many as have sinned in the law shall be judged by the law;

Alle de som utan lag syndat hafva, de varda ock utan lag förtappade; och alle som uti lagen hafva syndat, de varda med lagen dömde;

13 ( For not the hearers of the law are just before God, but the doers of the law shall be justified.

Ty de äro icke rättfärdige för Gudi, som höra lagen; utan de som göra efter lagen, de varda rättfärdige hållne.

14 For when the Gentiles, who have not the law, do by nature the things contained in the law, these, having not the law, are a law to themselves:

Derföre, om Hedningarna, som icke hafva lagen, göra dock af naturen det lagen innehåller; desamme, ändock de icke hafva lagen, äro de likväl sig sjelfvom lag;

15 Who show the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and their thoughts the mean while accusing or else excusing one another; )

Hvilke bevisa lagsens verk vara skrifvet i deras hjertan, der deras samvet bär dem vittne, och deras tankar, som sig inbördes anklaga eller ock ursaka;

16 In the day when God shall judge the secrets of men by Jesus Christ according to my gospel.

På den dagen, när Gud menniskornas lönligheter döma skall, genom Jesum Christum, efter mitt Evangelium.

17 But if, thou art called a Jew, and restest in the law, and makest thy boast of God,

Si, du kallas en Jude, och förlåter dig på lagen, och berömmer dig af Gudi;

18 And knowest his will, and approvest the things that are more excellent, being instructed out of the law;

Och vetst hans vilja; och efter du äst undervister i lagen, profvar du hvad bäst är;

19 And art confident that thou thyself art a guide of the blind, a light of them who are in darkness,

Och betröster dig vara en ledare dem som blinde äro, och dem ett ljus som i mörkret äro;

20 An instructor of the foolish, a teacher of babes, who hast the form of knowledge and of the truth in the law.

Dem en tuktomästare, som dåraktige äro; dem en lärare, som enfaldige äro; och hafver formen till det som vetandes och rätt är i lagen.

21 Thou therefore who teachest another, teachest thou not thyself? thou that preachest a man should not steal, dost thou steal?

Nu lärer du andra, och lärer dig intet sjelf. Du predikar: Man skall intet stjäla; och du stjäl.

22 Thou that sayest a man should not commit adultery, dost thou commit adultery? thou that abhorrest idols, dost thou commit sacrilege?

Du säger: Man skall icke göra hor; och du bedrifver hor. Du stygges vid afguderi; och du beröfvar Gudi det honom tillhörer.

23 Thou that makest thy boast of the law, through breaking the law dishonourest thou God?

Du berömmer dig af lagen, och vanhedrar Gud med lagsens öfverträdning;

24 For the name of God is blasphemed among the Gentiles through you, as it is written.

Ty för edra skull varder Guds Namn försmädadt ibland Hedningarna, såsom skrifvet är.

25 For circumcision verily profiteth, if thou keepest the law: but if thou art a breaker of the law, thy circumcision is made uncircumcision.

Omskärelsen doger, om du håller lagen; men håller du icke lagen, så är din omskärelse vorden en förhud.

26 Therefore if the uncircumcision keepeth the righteousness of the law, shall not his uncircumcision be counted for circumcision?

Om nu förhuden håller lagsens rättfärdighet, månn icke hans förhud blifva räknad för omskärelse?

27 And shall not uncircumcision which is by nature, if it keepeth the law, judge thee, who by the letter and circumcision dost transgress the law?

Och dermed sker då, att det som af naturen är förhud, och fullkomnar lagen, skall döma dig, som under bokstafven och omskärelsen bryter lagen.

28 For he is not a Jew, who is one outwardly; neither is that circumcision, which is outward in the flesh:

Ty det är icke Jude, som utvärtes är Jude; ej heller det omskärelse, som utvärtes sker på köttet;

29 But he is a Jew, who is one inwardly; and circumcision is that of the heart, in the spirit, and not in the letter; whose praise is not from men, but from God.

Utan det är Jude, som invärtes dolder är; och hjertans omskärelse är omskärelse, den som sker i andanom, och icke efter bokstafven; hvilkens pris icke är af menniskom, utan af Gudi.