< Psalms 49 >

1 To the chief Musician, A Psalm for the sons of Korah. Hear this, all ye people; give ear, all ye inhabitants of the world:
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
2 Both low and high, rich and poor, together.
Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
3 My mouth shall speak of wisdom; and the meditation of my heart shall be of understanding.
Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
4 I will incline my ear to a parable: I will open my dark saying upon the harp.
Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
5 Why should I fear in the days of evil, when the iniquity of my heels shall surround me?
Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
6 They that trust in their wealth, and boast themselves in the multitude of their riches;
Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
7 None of them can by any means redeem his brother, nor give to God a ransom for him:
Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
8 (For the redemption of their soul is precious, and it ceaseth for ever: )
Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
9 That he should still live for ever, and not see corruption.
Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
10 For he seeth that wise men die, likewise the fool and the stupid person perish, and leave their wealth to others.
Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
11 Their inward thought is, that their houses shall continue for ever, and their dwelling places to all generations; they call their lands after their own names.
Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
12 Nevertheless man being in honour abideth not: he is like the beasts that perish.
Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
13 This their way is their folly: yet their posterity approve their sayings. (Selah)
Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
14 Like sheep they are laid in the grave; death shall feed on them; and the upright shall have dominion over them in the morning; and their beauty shall consume in the grave from their dwelling. (Sheol h7585)
De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
15 But God will redeem my soul from the power of the grave: for he shall receive me. (Selah) (Sheol h7585)
Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Be not thou afraid when one is made rich, when the glory of his house is increased;
Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
17 For when he dieth he shall carry nothing away: his glory shall not descend after him.
Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
18 Though while he lived he blessed his soul: and men will praise thee, when thou doest well to thyself.
Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
19 He shall go to the generation of his fathers; they shall never see light.
Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
20 Man that is in honour, and understandeth not, is like the beasts that perish.
Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.

< Psalms 49 >