Luke 12
1 In the mean time, when there was gathered together an innumerable multitude of people, so that they trampled one upon another, he began to say to his disciples first of all, Beware ye of the leaven of the Pharisees, which is hypocrisy.
När nu församladt vardt otaliga mycket folk, så att de trampade på hvarannan, begynte han säga till sina Lärjungar: Först tager eder vara för de Phariseers surdeg, som är skrymteri.
2 For there is nothing covered, that shall not be revealed; neither hid, that shall not be known.
Ty intet är fördoldt, som icke varder uppenbaradt; och intet lönligit, som icke uppkommer.
3 Therefore whatever ye have spoken in darkness shall be heard in the light; and that which ye have spoken in the ear in closets shall be proclaimed upon the housetops.
Derföre, hvad I sagt hafven i mörkret, det skall varda hördt i ljuset; och det I talat hafven i örat i kamrarna, det skall predikadt varda ofvanpå taken.
4 And I say to you my friends, Be not afraid of them that kill the body, and after that have no more that they can do.
Men jag säger eder, minom vännom: Rädens icke för dem som döda kroppen, och sedan hafva de intet hvad de mer göra kunna.
5 But I will forewarn you whom ye shall fear: Fear him, who after he hath killed hath power to cast into hell; yea, I say to you, Fear him. (Geenna g1067)
Men jag vill visa eder, hvem I skolen rädas: Rädens honom, som, sedan han dödat hafver, hafver han ock magt att bortkasta till helvetet; ja, säger jag eder, honom rädens. (Geenna g1067)
6 Are not five sparrows sold for two farthings, and not one of them is forgotten before God?
Köpas icke fem sparfvar för två små penningar? Och en af dem är icke förgäten för Gudi.
7 But even the very hairs of your head are all numbered. Fear not therefore: ye are of more value than many sparrows.
Ja, edor hufvudhår äro ock all räknad; derföre frukter eder intet; I ären bättre än månge sparfvar.
8 Also I say to you, Whoever shall confess me before men, him shall the Son of man also confess before the angels of God:
Men jag säger eder: Hvilken mig bekänner för menniskor, honom skall ock menniskones Son bekänna inför Guds Änglar.
9 But he that denieth me before men shall be denied before the angels of God.
Men den mig nekar för menniskor, han skall ock nekad varda för Guds Änglar.
10 And whoever shall speak a word against the Son of man, it shall be forgiven him: but to him that blasphemeth against the Holy Spirit it shall not be forgiven.
Och den der talar ett ord emot menniskones Son, det skall varda honom förlåtet; men den som häder den Helga Anda, det skall icke förlåtas.
11 And when they bring you to the synagogues, and before magistrates, and powers, be not anxious how or what thing ye shall answer, or what ye shall say:
När de nu draga eder fram i Synagogorna, och för Öfverheten, och för de väldiga; hafver ingen omsorg, hvad och huruledes I svara, eller hvad I säga skolen;
12 For the Holy Spirit shall teach you in the same hour what ye ought to say.
Ty den Helge Ande skall lära eder, i samma stundene, hvad I säga skolen.
13 And one of the company said to him, Master, speak to my brother, that he divide the inheritance with me.
Då sade en af folket till honom: Mästar, säg minom broder, att han byter med mig arfvedelen.
14 And he said to him, Man, who made me a judge or a divider over you?
Sade han till honom: Menniska, ho hafver skickat mig till domare eller skiftare öfver eder.
15 And he said to them, Take heed, and beware of covetousness: for a man’s life consisteth not in the abundance of the things which he possesseth.
Och han sade till dem: Ser till, och tager eder vara för girighet; ty ens (menniskos) lif hänger icke derpå, att hon många ägodelar hafver.
16 And he spoke a parable to them, saying, The ground of a certain rich man brought forth plentifully:
Och sade han en liknelse till dem, sägandes: Det var en riker man, hvilkens åker bar frukt nog.
17 And he thought within himself, saying, What shall I do, because I have no place where to store my fruits?
Då tänkte han vid sig sjelf, sägandes: Hvad skall jag göra? Ty jag hafver icke, der jag kan lägga mina frukt uti;
18 And he said, This will I do: I will pull down my barns, and build greater; and there will I store all my fruits and my goods.
Och sade: Detta vill jag göra: Jag vill rifva omkull mina lador, och bygga upp större; och dit vill jag församla allt det mig växt är, och mina ägodelar;
19 And I will say to my soul, Soul, thou hast many goods laid up for many years; take thy ease, eat, drink, and be merry.
Och säga till min själ: Själ, du hafver mycket godt förvaradt intill mång år; gör dig goda dagar, ät, drick, var glad.
20 But God said to him, Thou fool, this night thy soul shall be required of thee: then whose shall those things be, which thou hast provided?
Men Gud sade till honom: Du dåre, i denna natt skall man kalla dina själ ifrå dig; ho skall då få det du tillredt hafver?
21 So is he that layeth up treasure for himself, and is not rich toward God.
Alltså går det ock honom, som sig församlar ägodelar, och icke är rik för Gudi.
22 And he said to his disciples, Therefore I say to you, Be not anxious for your life, what ye shall eat; neither for the body, what ye shall put on.
Och han sade till sina Lärjungar: Derföre säger jag eder: Hafver icke omsorg för edart lif, hvad I äta skolen; eller för edar kropp, hvad I skolen kläda eder med.
23 The life is more than food, and the body is more than raiment.
Lifvet är mer än maten, och kroppen mer än kläden.
24 Consider the ravens: for they neither sow nor reap; which neither have storehouse nor barn; and God feedeth them: how much more are ye better than the fowls?
Ser på korparna; ty de så intet, ej heller uppskära; de hafva hvarken källare eller lado, och Gud föder dem; huru mycket ären I bättre än foglarna?
25 And which of you by being anxious can add to his stature one cubit?
Hvilken af eder kan med sin omsorg föröka till sin växt en aln?
26 If ye then are not able to do that thing which is least, why are ye anxious for the rest?
Kunnen I nu icke det som minst är, hvarföre hafven I då omsorg för det andra?
27 Consider the lilies how they grow: they toil not, they spin not; and yet I say to you, that Solomon in all his glory was not arrayed like one of these.
Ser på liljorna, huru de växa; de arbeta intet, och ej heller spinna; men jag säger eder: Icke Salomon i all sin härlighet var så klädd, som en af dem.
28 If then God so clothe the grass, which is to day in the field, and to morrow is cast into the oven; how much more will he clothe you, O ye of little faith?
Efter nu Gud så kläder gräset, som i dag växer på markene, och i morgon kastas i ugnen; huru mycket mer skall han kläda eder, I klentrogne?
29 And seek ye not what ye shall eat, or what ye shall drink, neither be ye of doubtful mind.
Derföre fråger ock I intet efter, hvad I skolen äta, eller dricka; och farer icke i höjdena;
30 For all these things do the nations of the world seek after: and your Father knoweth that ye have need of these things.
Ty efter allt detta söka Hedningarna i verldene; men edar Fader vet väl, att I sådant behöfven;
31 But rather seek ye the kingdom of God; and all these things shall be added to you.
Utan söker heldre efter Guds rike, så faller eder allt detta till.
32 Fear not, little flock; for it is your Father’s good pleasure to give you the kingdom.
Frukta dig icke, du klene hjord; ty edar Faders godvilje är så, att han vill gifva eder riket.
33 Sell what ye have, and give alms; provide yourselves bags which become not old, a treasure in the heavens that faileth not, where no thief approacheth, neither moth corrupteth.
Säljer hvad I hafven, och gifver almoso; görer eder säcker, som icke föråldras; en skatt, som aldrig minskas i himmelen, der tjufven aldrig tillkommer, ej heller någor mal förderfvar.
34 For where your treasure is, there will your heart be also.
Ty der edar skatt är, der blifver ock edart hjerta.
35 Let your loins be girt, and your lamps burning;
Låter edra länder vara omgjordade, och edor ljus brinnande;
36 And ye yourselves like men that wait for their lord, when he will return from the wedding; that when he cometh and knocketh, they may open to him immediately.
Och varer I de menniskor like, som vänta sin herra, då han igenkomma skall ifrå bröllopet; att, när han kommer, och klappar, låta de honom straxt upp.
37 Blessed are those servants, whom the lord when he cometh shall find watching: verily I say to you, that he shall gird himself, and make them to sit down to eat, and will come forth and serve them.
Salige äro de tjenare, hvilka herren finner vakande, då han kommer; sannerliga säger jag eder: Han skall uppskörta sig, och låta dem sitta till bords, och han skall då gå och tjena dem.
38 And if he shall come in the second watch, or come in the third watch, and find them so, blessed are those servants.
Och om han kommer uti den andra väkten, och uti den tredje väkten, och finner så; salige äro de tjenare.
39 And this know, that if the master of the house had known what hour the thief would come, he would have watched, and not have allowed his house to be broken into.
Men detta skolen I veta, att, om husbonden visste på hvad stund tjufven komma skulle, förvisso vakade han, och icke tillstadde uppbryta sitt hus.
40 Be ye therefore ready also: for the Son of man cometh at an hour when ye think not.
Derföre varer ock I redo; ty den stund, I icke tänken, skall menniskones Son komma.
41 Then Peter said to him, Lord, speakest thou this parable to us, or even to all?
Då sade Petrus till honom: Herre, säger du till oss denna liknelsen, eller ock till alla?
42 And the Lord said, Who then is that faithful and wise steward, whom his lord shall make ruler over his household, to give them their portion of food in due season?
Då sade Herren: Hvar finner man en trogen och snäll skaffare, den hans herre sätter öfver sitt tjenstafolk, att han dem i rättan tid gifver hvad dem behörer?
43 Blessed is that servant, whom his lord when he cometh shall find so doing.
Salig är den tjenaren, den herren finner så göra, då han kommer.
44 Truly I say to you, that he will make him ruler over all that he hath.
Sannerliga säger jag eder, han skall sätta honom öfver allt det han äger.
45 But if that servant shall say in his heart, My lord delayeth his coming; and shall begin to beat the male and female servants, and to eat and drink, and to be drunk;
Men om den tjenaren sade i sitt hjerta: Min herre dröjer fast att komma igen; och begynte slå tjenarena och tjenarinnorna, och äta och dricka, och varda drucken;
46 The lord of that servant will come in a day when he looketh not for him, and at an hour when he is not aware, and will cut him in two, and will appoint him his portion with the unbelievers.
Så kommer dens tjenarens herre, på den dagen han det sig icke förmodar, och på den stundene den han icke vet; och skall hugga honom i stycker, och skall sätta hans lott med de otrogna.
47 And that servant, who knew his lord’s will, and prepared not himself, neither did according to his will, shall be beaten with many stripes.
Men den tjenaren, som visste sins herras vilja, och icke beredde sig, och icke gjorde efter hans vilja, han skall lida mycken hugg;
48 But he that knew not, and committed things worthy of stripes, shall be beaten with few stripes. For to whomever much is given, of him shall much be required: and to whom men have committed much, from him they will ask the more.
Men den der icke visste, och gjorde dock det som hugg värdt var, han skall få hugg lida; ty dem som mycket gifvet är, af honom skall mycket varda utkrafdt; och hvem mycket befaldt är, af honom skall varda mycket äskadt.
49 I am come to send fire on the earth; and what will I, if it is already kindled?
Jag är kommen till att upptända en eld på jordene; och hvad vill jag heldre än att han allaredo brunne?
50 But I have a baptism to be baptized with; and how am I constrained till it shall be accomplished!
Men jag måste med en döpelse döpas; och huru ängslas jag, tilldess hon fullbordad varder?
51 Suppose ye that I am come to give peace on earth? I tell you, Nay; but rather division:
Menen I, att jag är kommen till att sända frid på jordena? Nej, säger jag eder; utan visserliga tvedrägt.
52 For from henceforth there shall be five in one house divided, three against two, and two against three.
Ty härefter skola fem vara skiljaktige uti ett hus; tre emot två, och två emot tre.
53 The father shall be divided against the son, and the son against the father; the mother against the daughter, and the daughter against the mother; the mother in law against her daughter in law, and the daughter in law against her mother in law.
Fadren skall vara emot sonen, och sonen emot fadren; modren emot dottrena, och dottren emot modrena; sväran emot sina sonahustru, och sonahustrun emot sina sväro.
54 And he said also to the people, When ye see a cloud rising in the west, immediately ye say, There cometh a shower; and so it is.
Sade han ock till folket: När I fån se en sky uppgå vesterut, straxt sägen I: Regn kommer; och det sker så.
55 And when ye see the south wind blowing, ye say, There will be heat; and it cometh to pass.
Och när I sen sunnanväder blåsa, sägen I: Det blifver varmt; och det sker så.
56 Ye hypocrites, ye can discern the face of the sky and of the earth; but how is it that ye do not discern this time?
I skrymtare, himmelens och jordenes skepelse kunnen I bepröfva; hvi pröfven I icke då denna tiden?
57 Yea, and why even of yourselves judge ye not what is right?
Hvi dömen I icke ock utaf eder sjelfva, hvad rätt är.
58 When thou goest with thy adversary to the magistrate, as thou art in the way, give diligence that thou mayest be delivered from him; lest he drag thee before the judge, and the judge deliver thee to the officer, and the officer cast thee into prison.
När du nu går med din trätobroder till öfverstan, så vinnlägg dig i vägen, att du blifver honom fri; att han tilläfventyrs icke drager dig fram för domaren, och domaren antvardar dig stockmästaren, och stockmästaren kastar dig i fängelset.
59 I tell thee, thou shalt not depart from there, till thou hast paid the very last mite.
Jag säger dig: Du varder icke utkommandes, tilldess du betalat hafver den yttersta skärfven.
