Matthew 27
1 When the mornynge was come all ye chefe prestes and the elders of ye people helde a counsayle agenst Iesu to put him to deeth
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 and brought him bounde and delivered him vnto Poncius Pilate the debite.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 Then when Iudas which betrayed him sawe that he was condempned he repented him sylfe and brought ageyne the. xxx. plattes of sylver to ye chefe prestes and elders
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 sayinge: I have synned betrayinge the innocent bloud. And they sayde: what is that to vs? Se thou to that.
och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 And he cast doune the sylver plattes in the temple and departed and went and hounge him sylfe.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 And the chefe prestes toke the sylver plattes and sayd: it is not lawfull for to put them in to the treasury because it is the pryce of bloud.
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 And they toke counsell and bought with them a potters felde to bury strangers in.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Wherfore that felde is called the felde of bloud vntyll this daye.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Then was fulfylled that which was spoken by Ieremy the Prophet sayinge: and they toke. xxx. sylver plattes the prise of him that was valued whom they bought of the chyldren of Israel
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 and they gave them for the potters felde as the Lorde appoynted me.
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 Iesus stode before the debite: and the debite axed him sayinge: Arte thou the kynge of ye Iues? Iesus sayd vnto him: Thou sayest
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 and when he was accused of ye chefe prestes and elders he answered nothinge.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Then sayd Pilate vnto him: hearest thou not how many thinges they laye ageynste ye?
Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 And he answered him to never a worde: in so moche that the debite marveylled greatlie.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 At that feest the debite was wonte to deliver vnto ye people a presoner whom they wolde desyer.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 He had then a notable presoner called Barrabas.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 And when they were gadered together Pilate sayde vnto the: whether wyll ye that I geve losse vnto you Barrabas or Iesus which is called Christ?
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 For he knewe well that for envie they had delivred him.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 When he was set doune to geve iudgemet his wyfe sent to him sayinge: have thou nothinge to do with that iuste man. For I have suffered many thinges this daye in a dreame about him.
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 But the chefe preestes and the elders had parswaded the people that they shulde axe Barrabas and shulde destroye Iesus.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 Then the debite answered and sayde vnto them: whether of the twayne wyll ye that I let loosse vnto you? And they sayde Barrabas.
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 Pilate sayde vnto them: what shall I do then with Iesus which is called Christ? They all sayde to him: let him be crucified.
Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 Then sayde the debite: what evyll hath he done? And they cryed the more sayinge: let him be crucified.
Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 When Pilate sawe that he prevayled nothinge but that moare busines was made he toke water and wasshed his hondes before ye people sayinge: I am innocent of the bloud of this iuste person and that ye shall se.
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 Then answered all the people and sayde: his bloud be on vs and on oure chyldren.
Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 Then let he Barrabas loose vnto them and scourged Iesus and delivered him to be crucified.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Then the soudeours of the debite toke Iesus vnto the comen hall and gaddered vnto him all the company.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 And they stripped him and put on him a purpyll roobe
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 and platted a croune of thornes and put vpon his heed and a rede in his ryght honde: and bowed their knees before him and mocked him saying: hayle kinge of the Iewes:
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 and spitted vpon him and toke the rede and smoote him on the heed.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 And when they had mocked him they toke the robe of him ageyne and put his awne reymet on him and leed him awaye to crucify him.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 And as they came out they fonnde a man of Cyren named Simon: him they compelled to beare his crosse.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 And whe they cam vnto ye place called Golgotha (that is to saye a place of deed mens sculles)
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 they gave him veneger to drinke mengled with gall. And when he had tasted therof he wolde not drinke.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 When they had crucified him they parted his garmentes and did cast lottes: to fulfyll that was spoken by the prophet. They deuyded my garmetes amonge them: and apon my vesture did cast loottes.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 And they sate and watched him there.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 And they set vp over his heed the cause of his deeth written. This is Iesus the kynge of the Iewes.
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 And ther were two theves crucified with him one on ye right honde and another on the lyfte.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 They that passed by revyled him waggynge ther heeddes
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 and sayinge: Thou that destroyest the temple of God and byldest it in thre dayes save thy sylfe. If thou be ye sonne of God come doune from the crosse.
och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Lykwyse also the hye prestes mockinge him with the scribes aud elders sayde:
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 He saved other him sylfe he can not save. If he be ye kynge of Israel: let him now come doune from the crosse and we will beleve him.
»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 He trusted in God let him deliver him now yf he will have him: for he sayde I am the sonne of God.
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 That same also the theves which were crucified with him cast in his tethe.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 From the sixte houre was there dercknes over all the londe vnto the nynth houre.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 And about ye nynth houre Iesus cryed with a loude voyce sayinge: Eli Eli lama asbathani. That is to saye my God my God why hast thou forsaken me?
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 Some of them that stode there when they herde that sayde: This man calleth for Helyas.
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 And streyght waye one of them ranne and toke a sponge and filled it full of veneger and put it on a rede and gave him to drinke.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Other sayde let be: let vs se whyther Helyas will come and deliver him.
Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 Iesus cryed agayne with a lowde voyce and yelded vp the goost.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 And beholde the vayle of the temple dyd rent in twayne from ye toppe to the bottome and the erth dyd quake and the stones dyd rent
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 and graves dyd open: and the bodies of many sainctes which slept arose
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 and came out of ye graves after his resurreccion and came into the holy cite and appered vnto many.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 When the Centurion and they that were with him watchinge Iesus sawe ye erth quake and those thinges which hapened they feared greatly sayinge. Of a surete this was the sonne of God.
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 And many wemen were there beholdinge him a farre of which folowed Iesus fro Galile ministringe vnto him.
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Amonge which was Mary Magdalen and Mary the mother of Iames and Ioses and ye mother of zebedes chyldren.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 When the even was come there came a ryche man of Aramathia named Ioseph which same also was Iesus disciple.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 He went to Pilate and begged the body of Iesus. Then Pilate commaunded the body to be delivered.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 And Ioseph toke the body and wrapped it in a clene lynnyn clooth
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 and put it in his newe tombe which he had hewen out even in the roke and rolled a greate stone to the dore of ye sepulcre and departed.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 And there was Mary Magdalene and the other Mary sittynge over ageynste the sepulcre.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 The nexte daye that foloweth good frydaye the hye prestes and pharises got them selves to Pilate
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 and sayde: Syr we remember yt this deceaver sayde whyll he was yet alyve After thre dayes I will aryse agayne.
och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Commaunde therfore that the sepulcre be made sure vntyll ye thyrd daye lest paraventure his disciples come and steale him awaye and saye vnto the people he is rysen from deeth and the laste erroure be worsse then the fyrst.
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 Pilate sayde vnto them. Take watche men: Go and make it as sure as ye can.
Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 And they went and made the sepulcre sure with watche men and sealed the stone.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
