Matthew 21
1 When they drewe neye vnto Ierusalem and were come to Betphage vnto mounte olivete: then sent Iesus two of his disciples
När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
2 saiynge to the. Go in to the toune that lyeth over agaynste you and anone ye shall fynde an asse bounde and her colte with her: lose them and bringe them vnto me.
och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
3 And if eny man saye ought vnto you saye ye yt the lorde hath neade of them: and streyght waye he will let them go.
Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem.»
4 All this was done to fulfyll that which was spoken by the Prophet sayinge:
Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
5 Tell ye the doughter of Sion: beholde thy kynge cometh vnto the meke and sittinge vpon an asse and a colte the fole of an asse vsed to the yooke.
»Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'»
6 The disciples went and dyd as Iesus comaunded them
Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
7 and brought ye asse and the colte and put on them their clothes and set him theron.
och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
8 And many of the people spreed their garmentes in ye waye. Other cut doune braunches fro the trees and strawed them in the waye.
Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
9 Moreover the people that went before and they also that came after cryed sayinge: Hosanna to ye sonne of David. Blessed be he that cometh in the name of the Lorde Hosanna in the hyest.
Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: »Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!»
10 And when he was come in to Ierusalem all the cyte was moved sayinge: who is this?
När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: »Vem är denne?»
11 And the people sayde: this is Iesus the Prophet of Nazareth a cyte of Galile.
Och folket sade: »Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen.»
12 And Iesus went in to the temple of God and cast out all them that soulde and bought in the temple and overthrew the tables of the mony chaugers and the seates of them that solde doves
Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
13 and sayde to them: It is wrytten my housse shalbe called the housse of prayer. But ye have made it a denne of theves.
Och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula.»
14 And the blinde and the halt came to him in ye teple and he healed the.
Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
15 When the chefe prestes and scribes sawe the marveylles that he dyd and the chyldren cryinge in the teple and sayinge Hosanna to the sonne of David they disdayned
Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: »Hosianna Davids son!», då förtröt detta dem;
16 and sayde vnto him: hearest thou what these saye? Iesus sayde vnto them yee: have ye never redde of the mouth of babes and suckelinges thou haste ordeyned prayse?
och de sade till honom: »Hör du vad dessa säga?» Då svarade Jesus dem: »Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?»
17 And he lefte the and wet out of ye cite vnto Bethanie and had his abydige there.
Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
18 In the mornynge as he returned in to the cyte ageyne he hungred
När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
19 and spyed a fygge trre in the waye and came to it and founde nothinge theron but leves only and sayd to it never frute growe on the hence forwardes. And ano the fygge tree wyddered awaye. (aiōn g165)
Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: »Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig.» Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn g165)
20 And when his disciples sawe that they marveled sayinge: Howe sone is the fygge tree wyddered awaye?
När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: »Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?»
21 Iesus answered and sayde vnto the: Verely I saye vnto you yf ye shall have faith and shall not dout ye shall not only do that which I have done to the fygge tree: but also yf ye shall saye vnto this moutayne take thy silfe awaye and cast thy silfe into the see it shalbe done.
Då svarade Jesus och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
22 And whatsoever ye shall axe in prayer (if ye beleve) ye shall receave it.
Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få.»
23 And when he was come into the teple the chefe prestes and the elders of the people came vnto him as he was teachinge and sayde: by what auctorite doest thou these thinges? and who gave the this power?
När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?»
24 Iesus answered and sayde vnto them: I also will axe of you a certayne question which if ye assoyle me I in lyke wyse wyll tell you by what auctorite I do these thinges.
Jesus svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta».
25 The baptime of Iohn: whence was it? fro heve or of men? Then they reasoned amoge them selves sayinge: yf we shall saye fro heven he will saye vnto vs: why dyd ye not then beleve hym?
Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?» Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
26 But and if we shall saye of men then feare we the people. For all men helde Iohn as a Prophet.
Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet.»
27 And they answered Iesus and sayde: we cannot tell. And he lyke wyse sayd vnto them: nether tell I you by what auctorite I do these thinges.
De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade ock han till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
28 What saye ye to this? A certayne man had two sonnes and came to ye elder and sayde: sonne go and worke to daye in my vineyarde.
Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
29 He answered and sayde I will not: but afterwarde repented and went.
Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
30 Then came he to the second and sayde lyke wyse. And he answered and sayde: I will syr: yet wet not.
Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
31 Whether of the twayne dyd the will of the father? And they sayde vnto hym: the fyrst. Iesus sayde vnto the: verely I saye vnto you that the publicans and the harlotes shall come into ye kyngdome of God before you.
Vilken av de två gjorde vad fadern ville?» De svarade: »Den förste.» Jesus sade till dem: »Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
32 For Iohn came vnto you in the waye of rightewesnes and ye beleved hym not. But the publicans and the harlotes beleved him. And yet ye (though ye sawe it) were not yet moved with repentaunce that ye myght afterwarde have beleved hym.
Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
33 Herken another similitude. Ther was a certayne housholder which planted a vineyarde and hedged it roude about and made a wynpresse in it and bilt a tower and let it out to husbandmen and wet in to a straunge coutre.
Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
34 And when the tyme of the frute drewe neare he sent his servauntes to the husbandmen to receave the frutes of it.
När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
35 And ye husbandme caught his servauntes and bet one kylled another and stoned another.
Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
36 Agayne he sent other servantes moo then the fyrst: and they served them lyke wyse.
Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
37 But last of all he sent vnto the his awne sonne sayinge: they will feare my sonne.
Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
38 But when the husbandmen sawe the sonne they sayde amoge the selves: This is the heyre: come let vs kyll him and let vs take his inheritaunce to oure selves.
Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
39 And they caught him and thrust him out of the vineyarde and slewe him.
Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
40 When the lorde of the vyneyarde commeth what will he do wt those husbandme?
När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?»
41 They sayde vnto him: he will cruellye destroye those evyll persons and wyll let out his vyneyarde vnto other husbandmen which shall delyver him the frute at tymes convenient
De svarade honom: »Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne.»
42 Iesus sayde vnto the: dyd ye never redde in the scriptures? The stone which ye bylders refused ye same is set in ye principall parte of ye corner: this was the lordes doinge and yt is mervelous in oure eyes.
Jesus sade till dem: »Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
43 Therfore saye I vnto you the kyngdome of God shalbe take from you and shalbe geve to the getyls which shall brynge forth the frutes of it.
Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt.»
44 And whosoever shall fall on this stone he shalbe broken but on whosoever it shall fall vpon it will grynde him to powder.
45 And when the chefe prestes and Pharises hearde these similitudes they perceaved yt he spake of the.
Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
46 And they wet about to laye hondes on him but they feared ye people because they tooke him as a Prophet.
Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet. Se Messias i Ordförklaringarna. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
