Mark 7
1 And ye pharises came togedder vnto him and dyvers of ye scribes which came from Ierusalem.
Och fariséerna, så ock några skriftlärde som hade kommit från Jerusalem, församlade sig omkring honom;
2 And whe they sawe certayne of his disciples eate breed wt comen hondes (that is to saye wt vnwesshen hondes) they coplayned.
och de fingo då se några av hans lärjungar äta med »orena», det är otvagna, händer.
3 For the pharises and all the Iewes excepte they washe their hondes ofte eate not observinge the tradicions of the elders.
Nu är det så med fariséerna och alla andra judar, att de icke äta något utan att förut, till åtlydnad av de äldstes stadgar, noga hava tvagit sina händer,
4 And whe they come from the market except they washe they eate not. And many other thinges ther be which they have taken apon them to observe as the wasshinge of cuppes and cruses and of brasen vessels and of tables.
likasom de icke heller, när de komma från torget, äta något utan att förut hava tvagit sig; många andra stadgar finnas ock, som de av ålder pläga hålla, såsom att skölja bägare och träkannor och kopparskålar.
5 Then axed him the pharises and sribes why walke not thy disciples accordinge to ye tradicions of the elders but eate breede with vnweshen hondes?
Därför frågade honom nu fariséerna och de skriftlärde: »Varför vandra icke dina lärjungar efter de äldstes stadgar, utan äta med orena händer?»
6 He answered and sayde vnto them: well prophesied Esaias of you ypocrites as it is writte: This people honoreth me with their lyppes but their hert is farre from me:
Men han svarade dem: »Rätt profeterade Esaias om eder, I skrymtare, såsom det är skrivet: 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
7 In vayne they worshippe me teachinge doctryns which are nothinge but ye comaundementes of men.
och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'
8 For ye laye the commaundement of God aparte and observe the tradicions of men as the wesshinge of cruses and of cuppes and many other suche lyke thinges ye do.
I sätten Guds bud å sido och hållen människors stadgar.»
9 And he sayde vnto them: well ye cast asyde the comaundement of God to mayntayne youre owne tradicios.
Ytterligare sade han till dem: »Rätt så; I upphäven Guds bud för att hålla edra egna stadgar!
10 For Moses sayde: Honoure thy father and thy mother: and whosoever cursseth father or mother let him dye for it.
Moses har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
11 But ye saye: a man shall saye to father or mother Corban: which is: that thou desyrest of me to helpe the with is geven God.
Men I sägen: om en son säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom korban' (det betyder offergåva),
12 And so ye soffre him no more to do ought for his father or his mother
då kunnen I icke tillstädja honom att vidare göra något för sin fader eller sin moder.
13 makinge the worde of God of none effecte through youre awne tradicions which ye have ordeyned. And many soche thinges ye do.
På detta sätt gören I Guds budord om intet genom edra fäderneärvda stadgar. Och mycket annat sådant gören I.»
14 And he called all the people vnto him and sayde vnto them: Herken vnto me every one of you and vnderstonde.
Därefter kallade han åter folket till sig och sade till dem: »Hören mig alla och förstån.
15 There is no thinge with out a man that can defyle him when it entreth into him: but thoo thinges which procede out of him are those which defyle ye man.
Intet som utifrån går in i människan kan orena henne, men vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar henne.»
16 If eny man have eares to heare let him heare
17 And whe he came to house awaye fro the people his disciples axed him of the similitude.
När han sedan hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om detta bildliga tal.
18 And he sayd vnto the: Are ye so without vnderstondinge? Do ye not yet perceave yt whatsoever thinge from wt out entreth into a man it can not defyle him
Han svarade dem: »Ären då också I så utan förstånd? Insen I icke att intet som utifrån går in i människan kan orena henne,
19 because it entrith not in to his hert but into ye belly: and goeth out into the draught that porgeth oute all meates.
eftersom det icke går in i hennes hjärta, utan ned i buken, och har sin naturliga utgång?» Härmed förklarade han all mat för ren.
20 And he sayde: yt defileth a ma which cometh oute of a man.
Och han tillade: »Vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar människan.
21 For fro wt in even oute of the herte of men proceade evill thoughtes: advantry fornicacion murder
Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord,
22 theeft coveteousnes wickednes diceyte vnclennes and a wicked eye blasphemy pryde folysshnes:
äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, övermod, oförsynt väsende.
23 all these evyll thinges come from with in and defile a man.
Allt detta onda går inifrån ut, och det orenar människan.»
24 And from thence he rose and went into ye borders of Tyre and Sidon and entred into an housse and wolde that no man shnld have knowen: But he coulde not be hyd.
Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus' område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,
25 For a certayne woma whose doughter had a foule sprete hearde of him and came and fell at his fete.
utan en kvinna, vilkens dotter var besatt av en oren ande, kom, strax då hon hade fått höra om honom, och föll ned för hans fötter;
26 The woman was a Greke oute of Syrophenicia and she besought him yt he wolde caste out ye devyll oute of her doughter.
det var en grekisk kvinna av syrofenicisk härkomst. Och hon bad honom att han skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27 And Iesus sayde vnto her: let the chyldren fyrst be feed. For it is not mete to take the chyldres breed and to caste it vnto whelppes.
Men han sade till henne: »Låt barnen först bliva mättade; det är ju otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
28 She answered and sayde vnto him: even soo master neverthelesse the whelppes also eate vnder the table of the chyldrens cromes.
Hon svarade och sade till honom: »Ja, Herre; också äta hundarna under bordet allenast av barnens smulor.»
29 And he sayde vnto her: for this sayinge goo thy waye the devyll is gone out of thy doughter.
Då sade han till henne: »För det ordets skull säger jag dig: Gå; den onde anden har farit ut ur din dotter.»
30 And when she was come home to her housse she founde the devyll departed and her doughter lyinge on the beed.
Och när hon kom hem, fann hon flickan ligga på sängen och såg att den onde anden hade farit ut.
31 And he departed agayne from the coostes of Tyre and Sidon and came vnto the see of Galile thorowe ye middes of the coostos of ye. x. cities.
Sedan begav han sig åter bort ifrån Tyrus' område och tog vägen över Sidon och kom, genom Dekapolis' område, till Galileiska sjön.
32 And they brought vnto him one yt was deffe and stambred in his speche and prayde him to laye his honde apon him.
Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne.
33 And he toke him asyde from ye people and put his fyngers in his eares and dyd spyt and touched his tounge
Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga
34 and loked vp to heven and sygthed and sayde vnto him: ephatha that is to saye be openned.
och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»).
35 And streyght waye his eares were openned and the stringe of his tounge was loosed and he spake playne.
Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart.
36 And he comaunded them that they shuld tell no man. But the more he forbad them soo moche the more a greate deale they publesshed it:
Och Jesus förbjöd dem att omtala detta för någon; men ju mer han förbjöd dem, dess mer förkunnade de det.
37 and were beyonde measure astonyed sayinge: He hath done all thinges well and hath made booth the deffe to heare and the dome to speake.
Och folket häpnade övermåttan och sade: »Allt har han väl beställt: de döva låter han höra och de stumma tala.» Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
