< Luke 13 >

1 And at that time, some came and told him of those Galileans, whose blood Pilate had mingled with their sacrifices.
Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 And Jesus replied, and said to them: Suppose ye, that these Galileans were sinners beyond all the Galileans, because this occurred to them?
Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 No. And I say to you, That all of you also, unless ye repent, will likewise perish.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Or those eighteen, on whom the tower in Siloam fell, and slew them, suppose ye, that they were sinners beyond all the men inhabiting Jerusalem?
Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 No. And I say to you, That except ye resent, ye like them will all of you perish.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 And he spoke this similitude: A man had a fig-tree that was planted in his vineyard: and he came, seeking fruits upon it, and found none.
Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 And he said to the cultivator: Lo, these three years, I have come seeking fruits on this fig-tree, and I find none. Cut it down: why should it cumber the ground?
Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 The cultivator said to him: My Lord, spare it this year also, until I shall work about it, and manure it.
Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 And if it bear fruits, well; and if not, thou wilt cut it down: why should it live?
kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 And when Jesus was teaching in one of the synagogues, on the sabbath,
När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 a woman was there who had had a spirit of infirmity eighteen years; and she was bent over, and could not straighten herself at all.
var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 And Jesus saw her, and called her, and said to her: Woman, thou art released from thy infirmity.
Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 And he put his hand upon her; and immediately she straightened her self up, and glorified God.
och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 And the chief of the synagogue, being angry that Jesus had healed on the sabbath, answered, and said to the multitude: There are six days, on which it is lawful to work; on them come ye, and be healed, and not on the sabbath day.
Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 But Jesus replied, and said to him: Thou hypocrite! Doth not every one of you, on the sabbath, loose his ox or his ass from the stall, and lead him to water?
Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 And this woman, a daughter of Abraham, whom the Calumniator hath bound, lo, these eighteen years, ought she not to be loosed from this bond on the sabbath day?
Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 And when he had said these things, all those that stood up against him were ashamed: and all the people rejoiced in all the miracles that were wrought by his hand.
När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 And Jesus said: To what is the kingdom of God like? and with what shall I compare it?
Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 It is like a grain of mustard, which a man took and cast into his garden; and it grew, and became a large tree; and a bird of heaven made her nest in its branches.
Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Jesus said again: With what shall I compare the kingdom of God?
Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 It is like leaven, which a woman took and hid in three seahs of meal, until the whole was fermented.
Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 And he travelled through the villages and cities, teaching and going towards Jerusalem.
Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 And a person asked him, whether they were few who would have life?
Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 And Jesus said to them: Strive to enter the narrow gate: for I say to you, many will seek to enter, and will not be able.
»Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 From the time that the lord of the house shall rise and close the door, then ye will stand without, and knock at the door; and ye will begin to say: Our Lord, our Lord, open to us and he will answer, and say: I tell you, I know you not, whence ye are.
Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 And ye will begin to say: We have eaten and drunken before thee; and thou hast taught in our streets.
Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 And he will say to you: I know you not, whence ye are: depart from me, ye doers of falsehood.
Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 There will be weeping and gnashing of teeth, when ye will see Abraham, and Isaac, and Jacob, and all the prophets, in the kingdom of God; and yourselves will be thrust out.
Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 And they will come from the east and from the west, and from the south and from the north, and will recline in the kingdom of God.
Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 And lo, there are last that will be first, and there are first that will be last.
Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 On the same day came some of the Pharisees, and said to him: Go, depart hence; for Herod purposeth to kill thee.
I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Jesus said to them: Go ye and tell that fox, Behold, I cast out demons and perform cures, to-day and to-morrow, and on the third day I shall be consummated.
Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 But I must labor to-day and to-morrow, and on the following day I will go; because it cannot be, that a prophet should perish away from Jerusalem.
Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 O Jerusalem, Jerusalem, that killest the prophets, and stonest them that are sent to thee; how many times would I have gathered thy children, as a hen that gathereth her young under her wings, and ye would not?
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Behold, your house is left to you desolate. For I say to you: Ye will not see me, until ye will say, Blessed is he that cometh in the name of the Lord.
Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'

< Luke 13 >