Genesis 13

1 And Abram went up out of Egypt, he, and his wife, and all that he had, and Lot with him, into the South.

Så for då Abram upp utur Egypten med sine hustru, och med allt det han hade, och Lot ock med honom, söder ut.

2 And Abram was very rich in cattle, in silver, and in gold.

Och Abram var ganska rik på boskap, silfver och guld.

3 And he went on his journeys from the South even to Beth-el, unto the place where his tent had been at the beginning, between Beth-el and Ai;

Och han for bätter fram ifrå sunnan allt intill BethEl, till det rummet, der han sitt tjäll tillförene haft hade, emellan BethEl och Ay.

4 unto the place of the altar, which he had made there at the first: and there Abram called on the name of the LORD.

Rätt på samma rum, der han tillförene hade byggt altaret. Och der predikade han Herrans namn.

5 And Lot also, which went with Abram, had flocks, and herds, and tents.

Men Lot, som med Abram for, hade också får, och fä, och tjäll.

6 And the land was not able to bear them, that they might dwell together: for their substance was great, so that they could not dwell together.

Och landet kunde icke fördragat, att de bodde tillhopa, förty deras håfvor voro stora, och kunde icke bo med hvarannan.

7 And there was a strife between the herdmen of Abram’s cattle and the herdmen of Lot’s cattle: and the Canaanite and the Perizzite dwelled then in the land.

Och var ju alltid träta emellan herdarna öfver Abrams boskap och herdarna öfver Lots boskap. Och bodde desslikes i den tiden de Cananeer och Phereseer der i landena.

8 And Abram said unto Lot, Let there be no strife, I pray thee, between me and thee, and between my herdmen and thy herdmen; for we are brethren.

Då sade Abram till Lot: Käre, låtom icke vara träta emellan mig och dig, och emellan mina och dina herdar; ty vi äre bröder.

9 Is not the whole land before thee? separate thyself, I pray thee, from me: if [thou wilt take] the left hand, then I will go to the right; or if [thou take] the right hand, then I will go to the left.

Står icke allt landet dig öppet? Käre, skilj dig ifrå mig. Vill du till venstra handena, så vill jag till den högra; eller vill du till den högra, så vill jag till den venstra.

10 And Lot lifted up his eyes, and beheld all the Plain of Jordan, that it was well watered every where, before the LORD destroyed Sodom and Gomorrah, like the garden of the LORD, like the land of Egypt, as thou goest unto Zoar.

Då hof Lot sin ögon upp, och besåg den hela ängden vid Jordan. Förty, förra än Herren förderfvade Sodom och Gomorra, var hon vatturik, allt intill man kommer till Zoar, såsom en Herrans lustgård, lika som Egypti land.

11 So Lot chose him all the Plain of Jordan; and Lot journeyed east: and they separated themselves the one from the other.

Så utvalde sig Lot den hela ängden vid Jordan, och drog öster ut. Och så skildes den ene brodren ifrå den andra;

12 Abram dwelled in the land of Canaan, and Lot dwelled in the cities of the Plain, and moved his tent as far as Sodom.

Att Abram bodde i Canaans land, och Lot i samma ängdens städer, och slog sitt tjäll upp in mot Sodom.

13 Now the men of Sodom were wicked and sinners against the LORD exceedingly.

Men det folk i Sodom var ondt, och syndade svårliga emot Herran.

14 And the LORD said unto Abram, after that Lot was separated from him, Lift up now thine eyes, and look from the place where thou art, northward and southward and eastward and westward:

Då nu Lot hade skilt sig ifrån Abram, sade Herren (till Abram): Häf upp din ögon, och se ifrå det rummet, der du nu bor, norr ut, söder ut, öster ut och vester ut.

15 for all the land which thou seest, to thee will I give it, and to thy seed for ever.

Förty allt detta landet, som du ser, vill jag gifva dig och dine säd till evig tid.

16 And I will make thy seed as the dust of the earth: so that if a man can number the dust of the earth, then shall thy seed also be numbered.

Och vill göra dina säd såsom stoftet på jordene. Kan en menniska räkna stoftet på jordene, så må hon ock räkna dina säd.

17 Arise, walk through the land in the length of it and in the breadth of it; for unto thee will I give it.

Derföre upp, och drag genom landet, tvärs och ändalångs; förty dig vill jag gifva det.

18 And Abram moved his tent, and came and dwelt by the oaks of Mamre, which are in Hebron, and built there an altar unto the LORD.

Så tog Abram sitt tjäll upp, och kom och bodde vid den lunden Mamre, hvilken i Hebron är, och byggde dersammastädes Herranom ett altare.