Ezekiel 11

1 Moreover the spirit lifted me up, and brought me unto the east gate of the LORD’S house, which looketh eastward: and behold, at the door of the gate five and twenty men; and I saw in the midst of them Jaazaniah the son of Azzur, and Pelatiah the son of Benaiah, princes of the people.

Och ett väder lyfte mig upp, och förde mig inför porten åt Herrans hus, hvilken österut är; och si, i den porten voro fem och tjugu män; och jag såg ibland dem Jaasanja, Assurs son, och Pelatja, Benaja son, som Förstar voro i folkena.

2 And he said unto me, Son of man, these are the men that devise iniquity, and that give wicked counsel in this city.

Och han sade till mig: Du menniskobarn, desse män hafva de tankar som vilja illa lyktas, och de anslag som denna stadenom skada skola.

3 which say, [The time] is not near to build houses: this [city] is the caldron, and we be the flesh.

Ty de säga: Det är intet så när, låt oss man bygga hus; han är grytan, vi äre köttet.

4 Therefore prophesy against them, prophesy, O son of man.

Derföre skall du menniskobarn prophetera emot dem.

5 And the spirit of the LORD fell upon me, and he said unto me, Speak, Thus saith the LORD: Thus have ye said, O house of Israel; for I know the things that come into your mind.

Och Herrans Ande föll öfver mig, och sade till mig: Säg, detta säger Herren; I af Israels hus hafven talat rätt, edra tankar känner jag väl;

6 Ye have multiplied your slain in this city, and ye have filled the streets thereof with the slain.

I hafven dräpit alltför många i denna stadenom, och hans gator ligga fulla med döda.

7 Therefore thus saith the Lord GOD: Your slain whom ye have laid in the midst of it, they are the flesh, and this [city] is the caldron: but ye shall be brought forth out of the midst of it.

Derföre säger Herren Herren alltså: De som I derinne dräpit hafven, de äro köttet, och han är grytan; men I måsten härut.

8 Ye have feared the sword; and I will bring the sword upon you, saith the Lord GOD.

Svärdet, som I frukten, det skall jag låta komma öfver eder, säger Herren Herren.

9 And I will bring you forth out of the midst thereof, and deliver you into the hands of strangers, and will execute judgments among you.

Jag skall drifva eder derut, och gifva eder främmandom i händer, och skall göra eder edran rätt.

10 Ye shall fall by the sword; I will judge you in the border of Israel; and ye shall know that I am the LORD.

I skolen falla genom svärd; i Israels gränsor skall jag döma eder, och I skolen förnimma, att jag är Herren.

11 This [city] shall not be your caldron, neither shall ye be the flesh in the midst thereof; I will judge you in the border of Israel;

Men staden skall intet vara edor gryta, ej heller I köttet derinne; utan i Israels gränsor skall jag döma eder.

12 and ye shall know that I am the LORD: for ye have not walked in my statutes, neither have ye executed my judgments, but have done after the ordinances of the nations that are round about you.

Och I skolen förnimma, att jag är Herren; ty I hafven icke vandrat efter min bud, och intet hållit mina rätter; utan gjort efter Hedningarnas sätt, som omkring eder äro.

13 And it came to pass, when I prophesied, that Pelatiah the son of Benaiah died. Then fell I down upon my face, and cried with a loud voice, and said, Ah Lord GOD! wilt thou make a full end of the remnant of Israel?

Och då jag så propheterade, blef Pelatja, Benaja son, död. Och jag föll uppå mitt ansigte, och ropade med höga röst, och sade: Ack! Herre Herre, du gör platt en ända med de igenlefda af Israel.

14 And the word of the LORD came unto me, saying,

Då skedde Herrans ord till mig, och sade:

15 Son of man, thy brethren, even thy brethren, the men of thy kindred, and all the house of Israel, all of them, [are they] unto whom the inhabitants of Jerusalem have said, Get you far from the LORD; unto us is this land given for a possession:

Du menniskobarn, dine bröder och närskylde fränder, och hela Israels hus, som ännu i Jerusalem bo, säga väl emellan sig: De andre äro långt bortflydde ifrå Herranom; men vi hafve landet inne.

16 Therefore say, Thus saith the Lord GOD: Whereas I have removed them far off among the nations, and whereas I have scattered them among the countries, yet will I be to them a sanctuary for a little while in the countries where they are come.

Derföre säg du: Detta säger Herren Herren: Ja, jag hafver låtit drifva dem långt bort ibland Hedningarna, och förstrött dem i landen; så vill jag dock snarliga vara deras hjelp i de land, dit de komne äro.

17 Therefore say, Thus saith the Lord GOD: I will gather you from the peoples, and assemble you out of the countries where ye have been scattered, and I will give you the land of Israel.

Derföre säg du: Detta säger Herren Herren: Jag skall församla eder ifrå folken utu de land, dit I förströdde ären, och gifva eder Israels land.

18 And they shall come thither, and they shall take away all the detestable things thereof and all the abominations thereof from thence.

Dit skola de komma, och taga derut all styggelse och vämjelse.

19 And I will give them one heart, and I will put a new spirit within you; and I will take the stony heart out of their flesh, and will give them an heart of flesh:

Och jag vill gifva eder ett endrägtigt hjerta, och en ny Ända ingifva uti eder, och skall borttaga det stenhjertat utur edar kropp, och gifva eder ett kötthjerta;

20 that they may walk in my statutes, and keep mine ordinances, and do them: and they shall be my people, and I will be their God.

På det de skola vandra i min bud, och hålla mina rätter, och göra derefter; och de skola vara mitt folk, så vill jag vara deras Gud.

21 But as for them whose heart walketh after the heart of their detestable things and their abominations, I will bring their way upon their own heads, saith the Lord GOD.

Men dem som vandra efter sin hjertas styggelse och grufvelse, dem skall jag lägga deras väsende uppå deras hufvud, säger Herren Herren.

22 Then did the cherubim lift up their wings, and the wheels were beside them; and the glory of the God of Israel was over them above.

Då fläktade Cherubim med sinom vingom, och hjulen gingo bredovid dem, och Israels Guds härlighet var ofvanuppå dem.

23 And the glory of the LORD went up from the midst of the city, and stood upon the mountain which is on the east side of the city.

Och Herrans härlighet uppfor utu staden, och satte sig uppå det berget, som ligger östan för stadenom.

24 And the spirit lifted me up, and brought me in the vision by the spirit of God into Chaldea, to them of the captivity. So the vision that I had seen went up from me.

Och ett väder upptog mig, och förde mig, i ene syn och i Guds Anda, in uti Chaldee land, till fångarna; och den synen, som jag sett hade, försvann för mig.

25 Then I spake unto them of the captivity all the things that the LORD had shewed me.

Och jag sade fångamen all Herrans ord, som han mig vist hade.