1 Corinthians 3
1 But I, my friends, could not speak to you as people with spiritual insight, but only as worldly-minded – mere infants in the faith of Christ.
Och jag, käre bröder, kunde icke tala med eder, såsom med andeligom, utan såsom med köttsligom, såsom med barnom i Christo.
2 I fed you with milk, not with solid food, for you were not then able to take it. No, and even now you are not able; you are still worldly.
Mjölk hafver jag gifvit eder dricka, och icke mat; ty I förmåtten det icke; ej heller ännu förmågen.
3 While there exist among you jealousy and party feeling, is it not true that you are worldly, and are acting merely as other people do?
Fördenskull I ären ännu köttslige; ty medan ibland eder är nit, och kif, och tvedrägt, ären I icke då köttslige, och vandren efter menniskosätt?
4 When one says ‘I follow Paul,’ and another ‘I follow Apollos,’ aren’t you like other people?
Ty då en säger: Jag är Paulisk, och den andre säger: Jag är Apollisk; ären I icke då köttslige?
5 What, I ask, is Apollos? Or what is Paul? Servants through whom you were led to accept the faith; and that only as the Lord helped each of you.
Ho är nu Paulus, ho är Apollos, annat än tjenare, genom hvilka I hafven anammat tron, och dock som Herren hafver hvarjom och en om gifvit?
6 I planted, and Apollos watered, but it was God who caused the growth.
Jag hafver plantat, Apollos hafver vattnat; men Gud hafver gifvit växten.
7 Therefore neither the one who plants, nor the one who waters, counts for anything, but only God who causes the growth.
Så är nu han intet, som plantar; icke heller han, som vattnar, utan Gud, som växten gifver;
8 In this the person who plants and the person who waters are one; yet each will receive their own reward in proportion to their own labor.
Men den som plantar, och den som vattnar, den ene är som den andre; men hvar och en skall få sin lön efter sitt arbete.
9 For we are God’s fellow workers; you are God’s harvest field, God’s building.
Ty vi äre Guds medhjelpare; I ären Guds åkerverk, Guds byggning.
10 In fulfillment of the charge which God had entrusted to me, I laid the foundation like a skillful master; but someone else is now building on it. Let everyone take care how they build;
Jag, af Guds nåde, som mig gifven är, hafver lagt grundvalen, såsom en vis byggomästare, en annar bygger deruppå; men hvar och en se till, huru han bygger deruppå.
11 for no one can lay any other foundation than the one already laid – Jesus Christ.
Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som lagder är, hvilken är Jesus Christus.
12 Whatever is used by those who build on this foundation, whether gold, silver, costly stones, wood, hay, or straw,
Hvar nu någor bygger på denna grund guld, silfver, ädla stenar, trä, hö, strå;
13 the quality of each man’s work will become known, for the day will make it plain; because that day is to be ushered in with fire, and the fire itself will test the quality of every man’s work.
Så varder hvars och ens verk uppenbart; ty dagen skall görat klart, hvilken i elden uppenbar varder; och hurudana hvars och ens verk är, det skall elden bepröfva.
14 If anyone’s work, which they have built on that foundation, still remains, they will gain a reward.
Varder någors verk blifvandes, som han deruppå byggt hafver, så får han lön.
15 If anyone’s work is burnt up, they will suffer loss; though they themselves will escape, but only as one who has passed through fire.
Men varder någors verk förbrändt, så varder han straffad; men han sjelfver varder salig, dock såsom genom eld.
16 Don’t you know that you are God’s Temple, and that God’s Spirit has his home in you?
Veten I icke, att I ären Guds tempel, och att Guds Ande bor i eder?
17 If any one destroys the Temple of God, God will destroy them; for the Temple of God is sacred, and so also are you.
Hvilken Guds tempel förderfvar, honom skall Gud förderfva; ty Guds tempel är heligt, hvilket I ären.
18 Let no one deceive himself. If any one among you imagines that, as regards this world, they are wise, they should become a ‘fool,’ that they may become wise. (aiōn g165)
Ingen bedrage sig sjelf. Hvilken ibland eder låter sig tycka att han är vis, han varde galen i denna verld, att han må varda vis. (aiōn g165)
19 For in God’s sight this world’s wisdom is folly. Scripture tells of – ‘One who catches the wise in their own craftiness,’
Ty denna verldenes vishet är galenskap för Gudi; efter som skrifvet är: Han griper de visa uti deras klokhet;
20 And it says again – ‘The Lord sees how fruitless are the deliberations of the wise.’
Och åter: Herren vet de visas tankar, att de äro fåfängelige.
21 Therefore let no one boast about people; for all things are yours –
Så berömme sig ingen af menniskor; allt är det edart;
22 whether Paul, or Apollos, or Cephas, or the world, or life, or death, or the present, or the future – all things are yours!
Vare sig Paulus, eller Apollos, vare sig Cephas, eller verlden, vare sig lifvet, eller döden, vare sig det nu är, eller det komma skall; allt är det edart.
23 But you are Christ’s and Christ is God’s.
Men I ären Christi; och Christus är Guds.
