Revelation 12
1 Then a great portent was seen in the heavens – a woman whose robe was the sun, and who had the moon under her feet, and on her head a crown of twelve stars.
Och i himmelen syntes ett stort tecken: En qvinna beklädd med solene, och månen under hennes fötter, och på hennes hufvud en krona af tolf stjernor.
2 She was pregnant; and she is crying out in the pain and agony of childbirth.
Och hon var hafvandes, ropade, och pintes med barn, och hade stort qval till att föda.
3 Another portent also was seen in the heavens There was a great red Dragon, with seven heads and ten horns, and on his heads were seven diadems.
Och så syntes ett annat tecken i himmelen, och si, en stor röd drake, som hade sju hufvud och tio horn, och på hans hufvud sju kronor.
4 His tail draws after it a third of the stars in the heavens, and it hurled them down on the earth. The Dragon is standing in front of the woman who is about to give birth to the child, so that he may devour it as soon as it is born.
Och hans stjert drog tredjeparten af himmelens stjernor, och kastade dem ned på jordena; och draken stod för qvinnone som föda skulle, på det, när hon födt hade, skulle han uppäta hennes barn.
5 The woman gave birth to a son, a male child, who is destined to rule all the nations with an iron rod; and her child was at once caught up to God on his throne.
Och hon födde ett svenbarn, som regera skulle alla Hedningar med jernris; och hennes barn vardt borttaget till Gud, och till hans stol.
6 But the woman fled into the wilderness, where there is a place prepared for her by God, to be tended there for twelve hundred and sixty days.
Och qvinnan flydde uti öknena, der hon rum hade, beredt af Gudi, att hon der föda skulle, i tusende, tuhundrade och sextio dagar.
7 Then a battle took place in the heavens. Michael and his angels fought with the Dragon. But though the Dragon, with his angels, fought,
Och det vardt en stor strid i himmelen: Michael och hans Änglar stridde med drakan, och draken stridde och hans Änglar;
8 he did not prevail; and there was no place left for them any longer in the heavens.
Och de vunno intet; och deras rum vardt icke mer funnet i himmelen.
9 Then the great Dragon, the primeval snake, known as the “devil” and “Satan,” who deceives all the world, was hurled down to the earth, and his angels were hurled down with him.
Och den store draken, den gamle ormen, den der heter djefvul och Satanas, vardt utkastad, den der bedrager hela verldena; och han vardt kastad på jordena, och hans änglar vordo ock bortkastade med honom.
10 And I heard a loud voice in heaven which said – “Now has begun the day of the salvation, and Power, and Dominion of our God, and the Rule of his Christ; for the Accuser of our people has been hurled down, he who has been accusing them before our God day and night.
Och jag hörde en stor röst, som sade i himmelen: Nu är vår Guds salighet, och kraft, och rike, och magt hans Christs vorden, efter våra bröders åklagare är förkastad, den dem åklagade för Gud, dag och natt.
11 Their victory was due to the blood of the Lamb, and to the message to which they bore their testimony. In their love of life they shrank not from death.
Och de vunno honom för Lambsens blods skull, och för dess vittnesbörds ords skull, och de hafva icke älskat sitt lif allt intill döden.
12 Therefore, be glad, heaven, and all who live in heaven! Alas for the earth and for the sea, for the devil has gone down to you in great fury, knowing that he has but little time.”
Derföre, glädjens, I himlar, och de som bo i dem. Ve dem som bo på jordene, och på hafvet; ty djefvulen stiger ned till eder, och hafver en stor vrede, vetandes att han icke lång tid hafver.
13 When the Dragon saw that he was hurled down to the earth, he pursued the woman who had given birth to the male child.
Och då draken såg att han förkastad var på jordena, förföljde han qvinnona, som svenbarnet födt hade.
14 But to the woman were given the two wings of the great eagle, so that she might fly to her place in the wilderness, where she is being tended for one year, and for two years, and for half a year in safety from the snake.
Och qvinnone vordo gifne två vingar, såsom af en stor örn; att hon skulle flyga uti öknena uti sitt rum, der hon födes en tid, och två tider, och en half tid, ifrån ormsens ansigte.
15 Then the snake poured water from its mouth after the woman, like a river, so that it might sweep her away.
Och ormen sputade utu sin mun vatten, såsom en ström, efter qvinnona; på det han skulle fördränka henne.
16 But Earth came to her help, and opened her mouth and drank up the river which the Dragon had poured out of its mouth.
Men jorden halp qvinnone, och upplät sin mun, och uppsvalg strömmen, som draken af sin mun utsputat hade.
17 The Dragon was enraged at the woman, and went to fight with the rest of her offspring – those who lay to heart the commands of God and bear their testimony to Jesus;
Och draken vardt vred på qvinnona, och gick bort, att han skulle örliga med de andra af hennes säd, de som hålla Guds bud, och hafva Jesu Christi vittnesbörd. Och han stod på hafsens sand.
